Var är innovation i utbildningsdebatten?

  by Kay Kim(김기웅)

Debatten om användning av IKT inom utbildning blir tyvärr ofta polariserad mellan de som vill förbjuda mobiler, sociala medier mm och återgå till traditionell undervisning och de som vill digitalisera allt. En mycket intressant debattartikel av Torunn Gjelsvik (Nettstudier Norge), Hvor er innovasjonen i utdanningsdebatten? vill se en mer nyanserad diskussion som fokuserar på hur IKT kan bidra till pedagogisk utveckling och möjligheter till innovation. Hon menar att många lärare idag är fast i traditionell instruktionsundervisning i stället för att upptäcka hur digitala verktyg och tjänster erbjuder möjligheter till mer studentcentrerat lärande där var och en får arbeta i egen takt och på egen nivå. Lösningen är inte bara mer kompetensutveckling eller kosmetiska förändringar. Vi behöver tänka om helt när det gäller lärarens, elevens/studentens och skolans roll i stället för att bara finjustera traditionella metoder.

- Løsningen på skolens utfordringer er verken at lærerne må ha mer utdanning, mer kontortid eller at elevene må få begrenset tilgang til Internett. Vi trenger å innovere måten vi legger til rette for læring på ved å sette eleven i sentrum. La oss bruke teknologien til å avlaste lærerne for instruksjonsoppgaven, slik at vi frigjør tid til å tilpasse det faglige opplegget bedre til hver enkelt elev. Og etter hvert som elevene blir eldre, må vi bygge bro over fagdisiplinene og tørre å gi dem oppgaver som det ikke fins fasit til. Det er denne kompetansen et komplekst arbeids- og næringsliv i større og større grad vil etterspørre.

Flippa klassrummet

Daniel Barker, prisbelönad lärare i matematik och fysik på Norra Real i Stockholm, föreläste nyligen på en av Lärarförbundets Lärarkvällar, inspirationsmöten som arrangeras runt om i landet och som spelas in för Lärarkanalen. Här berättar Daniel om sitt arbete med att skapa mer interaktivitet i klassrummet genom att låta eleverna ta del av genomgånger och instruktion via inspelade filmer. När eleverna kommer till klassrummet kan de fokusera på diskussion, övning och fördjupning med läraren som guide och support.

- Daniel Barker berättar om hur han med digitala verktyg vänder sin undervisning upp-och-ner och förbereder eleverna för ett optimalt möte i klassrummet. Hans elever kommer förberedda till lektionen genom att de tittat på förinspelade genomgångar som han lägger ut på nätet, då kan tiden i klassrummet användas på ett helt annat sätt än i traditionell undervisning. Med ett flippat klassrum har Daniel idag både tid och möjlighet att hjälpa alla elever. I skolan. På lektionstid.

Webinar om särskilt stöd utanför klassen

Skolinspektionen ordnar ett webinar (webbseminarium) om särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp tisdag 14 oktober kl. 11:00-12:00. Elever med särskilda behov kan får enskild undervisning utanför klassrummet eller ingå i grupper som får extra stöd. Skolinspektionen har nyligen publicerat en granskning av denna versksamhet i 16 skolor och rapporten pekar på många fördelar men även en del brister.

- Elever som är i stort behov av särskilt stöd kan bli placerade i särskild undervisningsgrupp eller få enskild undervisning, då får de undervisning utanför sin ordinarie klass. Skolinspektionens granskning av 16 skolor visar att detta ofta ger positivt resultat, men den visar också på flera svårigheter. I granskningsrapporten finns exempel på arbetssätt, som kan vara vägledande för dig som arbetar i skolans värld.

 I detta webbseminarium kommer projektledaren Anna Wide att berätta om granskningen och du får möjlighet att ställa frågor till henne och två kollegor från Skolinspektionen, Lena Dahlqvist och Magnus Jonasson. Webinaret är kostnadsfritt och du behöver bara logga in som gäst i det virtuella mötesrummet, helst cirka 10 minuter före start.

Mer information: Välkommen till ett webinarium om särskilt stöd utanför klassen.

Ladda ner rapporten Särskilt stöd i enskild undervisning och särskild undervisningsgrupp, 2014:6.

Geddit - ta tempen i klassrummet

Ibland är det svårt att veta om alla i klassen hänger med i lektionen och en direktfråga möts ofta av tysnad. Ingen vill erkänna inför klassen att man inte förstår. Geddit är ett enkelt verktyg för att "ta tempen" under lektionen via mobil, surfplatta eller dator. Klassen loggar in på ett eget konto och varje elev kan ge direkt återkoppling på hur väl de förstår lektionen på en 5-gradig skala. Endast läraren ser dessa mätningar och kan sedan anpassa lektionen efter hur väl klassen hänger med. Då kan du hjälpa de svaga eleverna utan att de behöver be om det inför klassen. Dessutom kan du skapa bättre grupparbete genom att samla elever på samma nivå eller genom att para ihop en som känner att de förstår ämnet bra med någon som har problem. Det går också att ställa kontrollfrågor till klassen via Geddit för att få ännu bättre återkoppling.

Här kommer en kort introduktion till Geddit.

IKT-pedagogik lyfts fram i många kommuner

  by Enokson

De stora satsningarna på IKT i landets skolor har fått flera positiva resultat, framför allt att så många kommuner lyfter fram den pedagogiska tillämpningen av IKT genom att skapa särskilda IKT-pedagogiska enheter för att ge stöd till lärarna. En artikel av Stefan Pålsson i Skolverkets Omvärldsblogg, Pedagogsajter i Sverige satsar framåt, beskriver framväxten av särskilda webbplatser om IKT-pedagogik. Artikeln länkar till pedagogsajter runt om i landet från storstäderna till mindre kommuner och på dessa webbplatser finns det goda råd, erfarenhetsutbyte och diskussion som alla kan ha nytta av, även lärare från andra utbildningssektorer.

- De pedagogsajter som nu växer fram vill gestalta den vardagliga undervisningspraktiken ute på skolorna och stimulera till pedagogiskt nytänkande, samarbete och kunskapsdelning. Integrationen av it i undervisningen är i regel ett centralt element. Forskningsprojektet Unos uno pekade bland annat på betydelsen av att fungerande arbetssätt dokumenteras och sprids till alla skolor i kommunen. Här kan pedagogsajterna säkert spela en stor roll.

Eftersom dessa pedagogsajter har mycket gemensamt har de ansvariga börjat skapa nätverk för att hjälpa varandra och undvika att alla sitter och återuppfinna hjulet. Nu finns det till exempel en Facebookgrupp, Pedagogsajter Sverige, för diskussion och erfarenhetsutbyte och alldeles nyligen träffades ett 20-tal ansvariga för ett nätverksmöte i Göteborg. Artikeln på Omvärldsbloggen ger en sammanställning av mötets diskussion kring ett tätare samarbete mellan pedagogsajter.

Lärare i den uppkopplade skolan

Bild: Gleerups Utbildning AB

Ytterligare en intressant bok som handlar om skolans digitalisering har kommit ut. Den heter Lärare i den uppkopplade skolan (Gleerups) och handlar om hur dagens digitala medier påverkar undervisning och lärande. Användning av digitala medier är inte längre något som drivs av skolans eldsjälar men berör hela skolan och alla ämnen. Inköp av datorer eller plattor ger ingen effekt utan att man först diskuterar lärarens roll och utgår från pedagogiken.

- Boken innehåller aktuella studier som bygger på empirisk forskning, där implikationerna för pedagogens roll i undervisning står i fokus. I de olika kapitlen diskuteras hur kunskapssynen och därmed lärarrollen behöver förändras för att få ut det man vill av aktiviteter som bygger på användning av digitala medier. Digitaliseringen är här för att stanna, frågorna i dag rör hur de blir produktiva och inspirerande i skola och utbildning.

Tekniken är inte längre ny men utvecklar sig i en allt snabbare takt. Läraren är inte längre den självklara faktakällan eftersom information är tillgänglig överallt men utmaningen ligger i att hjälpa elever att hitta, sortera och kritiskt granska det de hittar på nätet.

Boken består flera kapitel under 4 huvudområden:

• Lärare och elever i designade områden
• Lärpraktiker utmanas
• Spela och lära: myter och möjligheter
• Teknologier och lärande: en utbildningshistorisk berättelse

Boken har skrivits av flera framstående forskare och pedagoger med Annika Lantz-Andersson och Roger Säljö som redaktörer.

Läs ett smakprov från boken.

Skolforum 2014

  by Lärarnas Nyheter

Skolforum 2014 är en kombinerad mässa och konferens som hålls på Stockholmsmässan, Älvsjö, 27-28 oktober. Skolforum är Nordens största mötesplats för lärare, skolledare och skolutveckling och arrangeras av ett samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel. Här kan du träffa många inspirerande lärare, fritidspedagoger, forskare, utbildningsledare, elever och läromedelsproducenter som delar med sig av sina idéer genom föreläsningar, workshops och diskussionsmöten. Bland årets huvudtalare finns Andreas Schleicher, PISA-ansvarig på OECD, Anne Bamford, forskare och författare till boken WOW-factor och Maaike Hajer, känd för sitt arbete med språkutveckling. I år finns det även ett särskilt program för lärarstudenter med fokus på digitalisering, yrkesetiska frågor, introduktionsåret och möjligheten att träffa potentiella arbetsgivare.

Mer information om Skolforum (inkl anmälan).

PUL ett hinder i skolans digitalisering

  by flickingerbrad

Personuppgiftslagen bromsar den digitala utvecklingen i skolan och bör revideras enligt en debattartikel i Göteborgsposten (GP), Nyskapande skolteknik hindras av PUL. Allt fler skolor använder s. k. molntjänster som Google Apps for Education, Dropbox och Microsoft 365 med väldigt bra resultat men dessa tjänster anses bryta mot PUL enligt Datainspektionen. Författarna menar att PUL, som skrevs 1998, behöver anpassas till dagens verklighet. Elevernas integritet ska självklart skyddas men lagen grundar sig i en digital värld före sociala medier, molntjänster och utbyggt bredband.

- Men även lagen måste anpassas till dagens samhälle. I princip alla som i dag använder vanliga tjänster som Dropbox, Google Apps, Office 365 med flera utmanar dagens integritetsbegrepp enligt PUL. Det blir absurt när regler och verklighet står så långt ifrån varandra. Vi måste inse att integritet är ett flytande begrepp och våga erkänna att det förändrats efter det att PUL-lagen skrevs.

- Om vi verkligen vill flytta in skolan i det moderna samhället och överträffa de internationella mätningarnas måttstockar vad gäller lärande, kreativitet och problemlösning, måste lärare och elever få använda de möjligheter som finns! De ska inte behöva vara oroliga över att samtidigt bryta mot lagen.

Artikeln uppmanar utbildningsministern att ge frågan högsta prioritering efter valet.

Histropedia - skapa interaktiva tidslinjer

Histropedia är ett nytt interaktivt verktyg för att skapa tidslinjer för att visualisera historiska perioder eller händelseförlopp. Du kan skapa en tidslinje för valfri period och väljer vilka händelser du vill lägga på tidslinjen med automatiska länkar till Wikipedia, bilder, litteraturförslag, musik, YouTube-filmer och Twitter. Varje punkt på tidslinjen kan därför innehålla länkar till en stor mängd information i olika format. Databasen har redan över 1,5 miljoner historiska händelser och om något saknas kan du skapa själv. Du kan förstås dela din tidslinjer med kollegor, studenter, projektgrupp eller hela världen.

Histropedia är fortfarande under utveckling och kan bara länkas till engelska Wikipediaartiklar men på sikt kommer den att omfatta alla 267 språk i Wikipedia. Läs mer i en artikel i den brittiska tidningen The Guardian, Histropedia – tool to visualise history unveiled at Wikimania, och titta på den här introduktionsfilm.

Flippa klassrummet

Daniel Barker är gymnasielärare i matematik och fysik på Norra real i Stockholm och har blivit känd i hela landet för sitt arbete med begreppet "flipped classroom". Väldigt kortfattat handlar det om att eleverna ser genomgångar och föreläsningar hemma via nätet och utnyttjar klassrumstiden för diskussion, laboration, fördjupning med läraren som guide och inspiratör.

Nyligen blev han gästföreläsare vid Ingvar Lindqvistdagen 2014 på Kungliga Vetenskapsakademien och föreläsningen spelades in av UR Samtiden. Daniel berättar om hur han har utvecklat sin undervisning och sätter eleverna i klassrummets centrum.

• Se Daniels föreläsning: Flipped classroom - ett annorlunda arbetssätt (30 min)
• Lyssna även på ett radioreportage om Daniel i UR:s serie Lärarrumet.
• Daniels webbplats med sina inspelade lektioner.

Akademiker varnar om farorna med PISA

 by albertogp123

Cirka hundra ledande pedagoger har skrivit ett öppet brev till OECD där de uttrycker hård kritik mot PISA-rankningen enligt en artikel i brittiska The Guardian: Academics warn international school league tables are killing 'joy of learning'. De vill att nästa omgång av PISA-tester ska ställas in och att OECD funderar över vilka effekter rankningssystemet har på världens skolor och utbildningspolitik. Att skapa ligatabeller mellan länder baserade på resultaten av flervalstester skapar en kortsiktig utbildningspolitik som satsar på testning och utantillinlärning för att kunna klättra i ligatabellen. De ser att testningsvågen tar bort det lustfyllda lärandet och att nödvändiga mjuka kompetenser som kollaboration, reflektion och livslångt lärande nonchaleras till förmån för faktainlärning.

- Finally, and most importantly: the new Pisa regime, with its continuous cycle of global testing, harms our children and impoverishes our classrooms, as it inevitably involves more and longer batteries of multiple-choice testing, more scripted "vendor"-made lessons, and less autonomy for teachers. In this way Pisa has further increased the already high stress level in schools, which endangers the wellbeing of students and teachers.

Läs även en kort reflektion om detta av Jan Svärdhagen (Högskolan Dalarna): OECD dödar lusten att lära.

DigiKoll - flexibla nätkurser om IT & lärande

DigiKoll är en ny innovativ arena för lärare som vill lära sig mer om IT och lärande. Målgruppen är främst skollärare men här finns det kompetensutveckling för alla lärare.

Här finns ett sortiment korta nätbaserade kurser som kan studeras på sex olika nivåer (från nivå 1, Upptäckare, till nivå 6, Legend) som kopplas till nivåerna i Blooms taxonomi (minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera, skapa). Kurserna är individanpassade och du läser i egen takt men tillhör samtidigt ett digitalt gemenskap och kan lära av dina kollegor. Kurserna fins inom sex kategorier:

• Introduktion till IT i undervisning
• Pedagogik och metodik
• Digitala verktyg för lärande
• Webb 2.0 och sociala medier
• Ämnesdidaktik och IT
• Specialpedagogik och IT

Du kan läsa alla kurser gratis på nivån upptäckare och om du väljer att fördjupa dig och läsa en djupare nivå så kostar kursen 100 kr per nivå eller 500 kr för att få tillgång till en kurs på alla nivåer. Alternativt kan du bli medlem och få tillgång till alla kurser. Läs mer: Hur fungerar det?  För varje avklarad nivå i en kurs får du en digital badge och ett kursbevis. Examinationen är formativ och bygger på att du delar dina erfarenheter och klarar övningar som relaterar till de färdigheter som gäller för din aktuella nivå. Det finns även ett växande sortiment tilläggsmoduler som du kan köpa

Ny avhandling om den digitala skrivprocessen

 by Webbstjärnan.se

En ny avhandling av Marie Nordmark, Örebro universitet, Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen, visar hur skrivprocessen har förändrats i övergången från papper till digitala medier (se även en artikel på Skolverket.se, Användning av datorer utmanar skrivandet). Hon har observerat totalt 42 svensklektioner på gymnasienivå och har dessutom intervjuat både elever och lärare om skrivprocessen. En del av planeringsprocessen försvinner i det digitala menar hon och nu skriver man direkt på skärm utan att först ta fram en disposition.

- I det digitala skrivandet är skrivandet den i tid stora och komplexa delen av skrivprocessen där eleverna både skriver, planerar och bearbetar sin text samtidigt som den växer fram på skärmen. Samtidigt som eleverna skriver sin text planerar och bearbetar de sina text på detaljnivå. Detta skiljer sig från tidigare undervisning om skrivprocessen som betonar disposition eller planering för text samt skrivande i flera versioner av utkast. I det digitala skrivandet används ingen särskild disposition eller plan för skrivandet.

En annan tydlig linje i avhandlingen är att tillgången till sociala medier är allt för frestande för eleverna i klassrummet och att många har svårt att verkligen koncentrera sig eftersom fokus i skolan i på det sociala samspelet. Många elever menar att de helst skriver hemma medan klassrumstiden går åt kontaktskapande aktiviteter. Detta är inte nödvändigtvis negativt eftersom många ägnar klassrumstiden åt att hjälpa sina vänner med skolarbetet i en mentorroll. Sociala medier kan användas för att utveckla elevernas skrivande men det kräver en öppen dialog om både fördelar och nackdelar:

- Mina resultat skulle också kunna användas för att elever och lärare skulle kunna diskutera användningen av sociala medier på gott och ont i undervisningen. Att använda sociala medier och digitala resurser skulle kunna användas aktivt i undervisningen för att utveckla elevernas skrivande.

Läs avhandlingen: Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen, Marie Nordmark, Örebro Universitet 2014.

Webinar om Padlet

Padlet är ett bra verktyg som ger dig möjlighet att skapa en gemensam arbetsyta för brainstorming, anteckningar och planering. Du kan dela ytan med en grupp, klass, valda kollegor, hela världen eller hålla den helt privat. Alla som har tillstånd kan enkelt lägga upp anteckningar, filmer, bilder eller dokument på ytan.

För att veta mer om hur du kan använda Padlet i din undervisning kan du delta i ett webinar som finska Bildningsalliansen arrangerar 24 april 13.00. Webinaret är självklart kostnadsfrit men du måste först anmäla dig.

Till anmälningsblanketten.

Webbseminarier inom specialpedagogik

Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder 3 webbseminarier under våren. Seminarierna är kostnadsfria men kräver registrering. Alla spelas in och kan även ses i efterhand via myndighetens webbplats. 

• Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen
  Onsdag 26 mars, kl 14.00-15.30
• Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - ett stödmaterial
  Tisdag 29 april, kl 10.00-11.30
• Hur arbetar du med tillgänglighet i skolan?
  Tisdag 13 maj, kl 15.00-16.30

Mer information om dessa samt registrering.

Varför satsar regeringen inte på IKT och lärande?

 by BarbaraLN

Sverige riskerar att halka efter ännu mer i PISA-mätningar om vi inte satsar medvetet på IKT och lärande på alla nivåer. En debattartikel i Svenska Dagbladet, Sverige riskerar att hamna i jumboklass, av fyra akademiker vid Stockholms Universitet, Love Ekenberg (professor i data- och systemvetenskap), Uno Fors (professor i it och lärande), Staffan Selander (professor i didaktik) och Gunnar Wettergren (it-pedagog, enhetsföreståndare) menar att regeringens bristande intresse för IKT och lärande går helt emot den internationella utvecklingen. Snart kommer PISA att mäta elevers digital kompetens och så kallade 21st century skills (kollaborativt lärande med stöd av IKT) och vi riskerar hamna långt ner i listan eftersom vi saknar en övergripande strategi och brist på utvecklingsmedel.

Även om många kommuner arbetar medvetet och ambitiöst med IKT och lärande har de problem med nyexaminerade lärare som saknar ofta rätt kompetens:

- Dessa kommuner tvingas idag att direkt själva vidareutbilda sina nyanställda lärare, eftersom lärarutbildningarna inte gett dessa lärare tillräckligt it-kunnande för att kunna fungera i skolor med it-stött lärande.

Författarna lämnar 5 krav till regeringen:

1. Inför ett flertal obligatoriska kurser kring IKT och lärande på alla lärarutbildningar.
2. Skapa landsomfattande distansutbildningar i kollaborativt IKT-baserat lärande för fort- och vidareutbildning av alla yrkesverksamma lärare.
3. Skapa nya experimentella lärarutbildningar med stark grund i moderna krav på kompetens (21st Century Skills) och IKT-pedagogik.
4. Utveckla IKT-lösningar som passar olika ämnen och stadier inom områden som mobilt lärande, sociala medier och lärande samt även spelorienterat lärande och simulering.
5. Skapa en gemensam öppen resurs med digitala läromedel i form av video, spel och liknande tillgängligt för alla.

Kan dessa gälla även för högre utbildning?

Bortom en dator per elev

Vad är fördelarna med att varje elev har en egen dator i skolan? Vilka nackdelar finns? Vilka förutsättninar behövs för att dra nytta av en en-till-en satsning? Forskningsprojektet Unos Uno har under de senaste tre åren undersökt hur datorer används i 23 skolor runt om i landet och nu har slutrapporten publicerats. Rapporten har skrivits av projektledaren Åke Grönlund, Örebro universitet, Att förändra skolan med teknik och är resultatet av ett samarbete mellan elva huvudmän och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting.

Rapporten ger ett antal fördelar med en-till-en:

• Elever är bättre på informationssökning och att skriva och presentera sitt arbete
• Bättre läs- och skrivförmåga
• Lärarna kompetensutvecklas genom att utnyttja teknikens möjligheter
• Bättre kontakt mellan lärare och elever
• Både lärare och elever upplever processen positivt

Det finns dock flera förutsättningar för en lyckad satsning på IKT och lärande. Först och främst att ledningen verkligen leder processen och inser att det handlar om en förändrad pedagogik och nya roller. Det krävs också en genomtänkt strategi. Stöd till lärarna i förändringsprocessen betonas liksom stöd till eleverna. Genom dessa kan de negativa effekterna minimeras:

Centralt är att lärare ges förutsättningar att arbeta effektivt, till exempel genom att samarbeta mer och dela med sig av erfarenheter och undervisningsmaterial. (artikel hos SKL, ref nedan)

• Läs mer i en artikel hos SKL: Unos Uno, en dator till varje elev.
• Läs en bra sammanfattning av rapporten i Stefan Pålssons artikel i Omvärldsbloggen (Skolverket), En-till-en är ett långsiktigt förändringsprojekt.

Sverige ligger efter i Europa att integrera IKT och utbildning

Digitaliseringskommissionens senaste rapport, En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13), har just lämnats in till IT-ministern Anna-Karin Hatt. Den handlar om IT och skolan och pekar på stora brister i hur IT används i skolan. Sverige är ju bra på att dela ut datorer i skolan och har bra infrastruktur men när det gäller att använda IT i undervisningen på ett pedagogiskt sätt så ligger vi ganska långt efter inom Europa. Kommissionen föreslår en övergripande satsning på kompetensutveckling för både lärare och ledare i linje med det som sker i många andra länder.

- Digitaliseringskommissionen föreslår bland annat skärpta digitala kunskapskrav i läroplanerna, ett digitalt kunskapslyft för både lärare och rektorer, digitala inslag i de nationella proven, bättre uppföljning av it-utvecklingen i skolan, nätbaserade kurser i gymnasieskolan, innovationsprojekt för nyskapande digitala läromedel och undervisningsformer, samt större digitala inslag i lärarutbildningen.

En artikelserie i Svenska Dagbladet, Världsbäst på att dela ut datorer – sämst på att använda dem, fortsätter på samma tema. Användningen av IT i skolan delegeras oftast ner till den enskilda läraren och många är fortfarande skeptiska eller saknar nödvkompetensutveckling och stöd. Detta leder till stora skillnader mellan klasser och skolor. Enligt Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet:

- Digitalisering är en del av vår värld. Det är en del av hur du gör matematik, orienterar dig i SO eller ägnar dig åt miljöfrågor. Det handlar om skolutveckling och det slipper man inte ifrån. Det är ingen som frågar "ska vi ha papper och penna i skolan?", det är samma sak att fråga "ska vi ha digital teknik i skolan?".

Ytterligare ett bekymmer är ointresset för datorvetenskap i Sverige trots att industrin skriker efter IT-kunniga medarbetare. Enligt SvDs artikel Ännu ett slag mot den svenska självbilden:

- När europeiska företag får ange hur lätt de tycker att det är att rekrytera it-specialister så hamnar Sverige på jumboplatsen 31. Svenska företag tillhör alltså dem som har allra svårast i hela Europa att hitta anställda med koll på datorer.

Barn berättar, på flera språk

  by Wickerfurniture

World Stories är en spännande samling sagor och berättelser som barn i Storbritannien har skrivit, tecknat och publicerat. Mest intressant är att sagorna har skrivits och spelats in på barnens egna språk och många sagor finns på flera språk, både skriftligt och muntligt. Det finns 30 språk representerade på World Stories och barn får då möjlighet att lyssna på andra språk, jämföra närbesläktade språk och kanske genom detta få större förståelse för sina vänners kulturer.

- World Stories is a growing collection of traditional and new stories representing the 21 most commonly spoken languages by children across the UK. These stories can be read, listened to and downloaded in English and their original language. Thanks to the wonderful support of writers, storytellers, translators, broadcasters and actors we are adding new stories, recordings and translations to the collection every week.

Projektet ingår i välgörenhetsinitiativet KidsOut och de har också skapat guider för lärare och föräldrar som kan logga in för att lära sig mer om hur man kan använda sagorna inom undervisning och hemma. Barn uppmuntras skriva och berätta sina sagor och med hjälp av sin lärare ladda upp dem.

Webinar om biophilia - kreativt lärande

Biophilia Educational Program uppmuntrar barn att utveckla sin kreativitet  och lära sig om musik och naturvetenskap genom ny teknik. Metoden är särskilt lämplig för barn med ADHD, dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter. Begreppet biophilia har utvecklats bland andra av den isländska sångaren Björk och används i många isländska skolor.

Du kan lära dig mer om biophilia under ett webbseminarium, Creativity as a learning tool – an introduction to Biophilia, som sänds 14 mars 13.00. Huvudtalaren är Guðrún J. Bachmann, University of Iceland, som ingår i gruppen som har utvecklat BIOED (Biophilia Educational Program). Webbseminariet är kostnadsfritt men registrering krävs.

- The Icelandic artist Björk, is the inspiration behind a new, innovative educational Program, Biophilia. It is based on a concept of creativity as a research and learning tool. The Biophilia Educational Program (BIOED) is designed to inspire participants of all ages to explore their own creativity, and to learn about music and science through new technologies. It is a hands-on program, groundbreaking in its original effort to break up conventional teaching modes by merging music and science together.