Handbok om att välja digitala lärresurser

Swedish Edtest, Sveriges nationella testbädd för edtech, i samarbete med Högskolan i Halmstad och Region Halland har tagit fram en handbok om hur man väljer och värderar digitala lärresurser, enligt en nyhetsartikel från Swedish Edtest, Edtechbolag i samarbete med förskollärar-utbildning vässar lärarstudenters digitala kompetens. Handboken utgår ifrån studenternas erfarenheter från Högskolan i Halmstads förskollärarprogram där studenternas fick välja och testa digitala lärresurser i sin praktikperiond (VFU). Totalt 80 förskollärarstudenter, övningsförskolor och två edtechbolag deltog i studien under hösten 2020.

Handboken utgår från den vetenskapligt baserade testmetoden som tas fram inom ramen för Swedish Edtest. Enligt projektledare, Hanna Elving:

För att fler ska kunna jobba med tester som en del av utbildningen, har vi gjort en handbok som alla kan ta del av. Den ska fungera både som en uppmuntran och som en inspiration till andra lärosäten som vill öka sina lärarstudenters möjligheter att som pedagoger påverka vilken teknik som används i undervisningen.

Ladda ner handboken som pdf-fil.

Här ser du lite bakgrund om handboken med Marie-Helene Zimmerman Nilsson, docent i pedagogik vid Högskolan i Halmstad.

Surfplattor i förskolan

"iPad_children_hands" (CC BY-NC-SA 2.0) by lottech

Surfplattor har nu blivit en viktig del i den dagliga verksamheten på många förskolor enligt en artikel i Computer Sweden, Därför gör surfplattorna succé i förskolorna. Två forskare vid Uppsala universitet, Susanne Kjällander och Farzaneh Moinian, har följt utvecklingen vid fyra förskolor i Uppsala och sett hur barnens användning av surfplattor har utvecklats från konsumtion till produktion. Hemma används den för spel men i förskolan används den mer för skapande och fantasi.

- Tydligt är att surfplattan har integrerats i barnens lärande på förskolorna som studerats. De är inte en separat företeelse och inte heller något som bara är till för lek och spel. Lärplattorna i förskolan ska vara ett verktyg och ingen leksak, användningen ska skilja sig från hur den används hemma.

Barn samarbetar gärna när de utforskar nya appar i surfplattan och löser problem tillsammans. De jobbar också med språk och siffror i plattorna men ibland inte enligt förväntningar. De hittar på nya ord och leker med språket på ett kreativt sätt i stället för att hålla sig till spelets regler i appen.

Läs mer om forskningen i en artikel från Skolverket, Barn utforskar digitala resurser utifrån egna syften.

En kort översikt av forskning inom IKT och förskola finns på bloggen LekMiT,

Hur digitala verktyg kan utveckla pedagogiken

Foto: "iphoning" av Kristina Alexanderson, CC BY-NC-SA 2.0

Ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som har finansierats avInternetfonden har under de senaste två åren studerat hur lärare och elever i Filipstads kommun har utvecklat undervisning och lärande med hjälp av digitala verktyg och internet. En artikel från Internetfonden, Internet gör skolarbetet viktigt på riktigt, beskriver projektets arbete och resultat genom en intervju med projektledaren Dan Åkerlund. Projektet heter När lärandet blev socialt och har fokuserat på elever från förskola till tredje klass. Forskarna och lärare har utvecklat undervisningsmetoder tillsammans enligt principen Design Based Research (DBR).

- Målet med projektet var att utveckla, följa och forskningsanknyta ett antal skolklassers arbete kring kommunikation och publicering på nätet. Nästan alla klasser hade redan en egen klassblogg och flera använde Skype för att hålla kontakt med andra skolor i och utanför Sverige.

Projektet har tittat speciellt på hur elevernas användning av bilder, film och kollaborativt skrivande har lett till större engagemang och fördjupad inlärning. Framför allt har de sett hur eleverna växer när det de producerar syns för en större publik än bara läraren och hur snabbt de lär sig att skriva för en publik. Enligt Dan Åkerlund:

- Det är en utmaning för både lärare och forskare att fundera över hur man ska kunna anpassa den här nya digitala världen till läroplanen, för det finns inget val längre. Vi måste göra det här för att eleverna ska bli kompetenta och komma underfund med den här världen.

Skolforum 2014

  by Lärarnas Nyheter

Skolforum 2014 är en kombinerad mässa och konferens som hålls på Stockholmsmässan, Älvsjö, 27-28 oktober. Skolforum är Nordens största mötesplats för lärare, skolledare och skolutveckling och arrangeras av ett samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och Svenska Läromedel. Här kan du träffa många inspirerande lärare, fritidspedagoger, forskare, utbildningsledare, elever och läromedelsproducenter som delar med sig av sina idéer genom föreläsningar, workshops och diskussionsmöten. Bland årets huvudtalare finns Andreas Schleicher, PISA-ansvarig på OECD, Anne Bamford, forskare och författare till boken WOW-factor och Maaike Hajer, känd för sitt arbete med språkutveckling. I år finns det även ett särskilt program för lärarstudenter med fokus på digitalisering, yrkesetiska frågor, introduktionsåret och möjligheten att träffa potentiella arbetsgivare.

Mer information om Skolforum (inkl anmälan).

Korta nätkurser för lärare

 by steevithak

Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping har tagit fram ett intressant koncept för fortbildning av lärare. Konceptet heter 2komma5 och består av 25 korta nätbaserade kurser på 2,5 höskolepoäng vardera med målgrupp lärare och utbildningsledare inom förskla, grundskola, gymnasium, särskola och fritidshem. Enligt ett pressmeddelande, Unika distanskurser för lärare:

- Tanken med projektet är att förse pedagoger inom förskola, grundskola och gymnasium med distanskurser på 2,5 högskolepoäng. Varje kurs behandlar ett specifikt ämnesområde som anknyter till verksamma lärares vardag. Kurserna ges via nätet och man väljer själv när man vill påbörja kurserna. Om man läser kursen på hetid är man klar på en vecka. Varje kurs innehåller sex inspelade lektioner á 45 minuter, som kompletteras med litteraturstudier och två examinationer kopplade till lärarens arbete.

Bland kurserna finns det följande:

- Flippa ditt klassrum

- Att motivera när ingen motivation finns
- Att göra jämställdhet i förskola
- Autismliknande tillstånd - ett pedagogiskt dilemma

- Se elevens utveckling - formativ bedömning i ditt klassrum

- Våga använda Wikipedia i undervisningen

Se hela kursutbudet.

3 miljoner till projekt om appar och läs- och skrivsvårigheter

  by flickingerbrad

Appar används allt mer i skolan och idag finns det flera sådana som används med fördel för att ge stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. För att komma vidare i detta område krävs det mer forskning och nu har Idor Svensson, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet, fått 3 miljoner kronor av Wallenbergstiftelsen för projektet Alternativa stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; ett möjligt åtgärdsgenombrott.

Enligt ett pressmeddelande från Linnéuniversitetet:

Projektet handlar om att studera om ett systematiskt och intensivt användande av appar kan förbättra läs- och skrivförmågan för elever med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter.

- Vi vill se om dessa alternativa verktyg kan underlätta och förbättra elevens skriftspråkliga förmåga och öka deras motivation för skolarbete, säger Idor Svensson.

Program för att stödja läs- och skrivförmågan brukar kallas alternativa verktyg. Under de senaste åren har det kommit mobiltelefoner, så kallade smarta telefoner, och läs/surfplattor som enkelt kan ladda hem olika program, så kallade appar. Dessa appar hanterar många av de alternativa verktyg som tidigare bara funnits till datorer eller som separat utrustning.

Priset för dessa appar är avsevärt billigare än de som finns till datorer och mycket enkla att använda. I praktiken innebär det att personer med läs- och skrivsvårigheter ständigt, via telefonen, kan ha med sig hjälpmedel som stödjer förmågan att ta till sig och förmedla text och därmed ökar möjligheten att ta del av samhällsprocessen på samma villkor som alla andra. Med andra ord, de kan klara sig på egen hand och inte vara beroende av andra när det gäller uppgifter som kräver att man läser eller skriver.

- Många lärare vittnar om hur effektivt det är att använda alternativa verktyg, inte minst för de som har ihållande svårigheter med att lära sig läsa och skriva, berättar Idor. Alternativa verktyg kan påverka läs- och skrivförmågan positivt och eleverna blir inte bara bättre på att läsa och skriva, motivationen för skriftspråkliga uppgifter ökar också. Detta kan i sin tur leda till att elevernas självbild förbättras när det gäller skolarbete överhuvudtaget. Emellertid finns få evidensbaserade studier som utforskat området och det är det som vi nu vill rätta till, avslutar han.

Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning

  by flickingerbrad (bilden har ingen koppling till forskningen i artikeln)

Metoden att skriva sig till läsning sprider sig i landets förskolor och skolor. Med hjälp av en surfplatta kan barn lära sig läsa och skriva snabbare än med traditionella metoder. Nu finns det forskningsresultat som bekräftar detta, nämligen en ny studie av Åke Grönlund (Örebro universitet) och Annika Agélii Genlott (Sollentuna kommun), Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested (Computers & Education April 2013).

Ett pressmeddelande i Forskning.se, Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning, beskriver hur barn i Sollentuna har fått skriva och läsa med hjälp av surfplattor. De lär sig hantera skriva i plattan mycket snabbare än de lär sig att skriva för hand och lär sig snabbt att skriva egna berättelser.

- Barnen lär sig läsa snabbare, det vill säga de får upp hastigheten i läsningen, men framför allt förbättras skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket. Eleverna skriver längre texter med bättre struktur, tydligare innehåll och ett mer genomarbetat språk, säger Åke Grönlund.

Barnen kommer förstås att lära sig att skriva för hand men eftersom de redan då kan läsa och skriva i datorn underlättas även den process. Barnen skriver och läser för varandra och får publicera sina texter och samarbetet mellan eleverna höjer förstås engagemanget.

Tekniken gör att alla kan vara med på sina villkor. Elever som inte läsa kan använda tekniken och få texter upplästa för sig och kan kommentera på andras texter. Barn som inte hade kunnat skriva en text med papper och penna kunde inkluderas. Forskarna ser också tecken på att samma metod skulle kunna användas i matematikundervisningen.

– Resultaten är uppmuntrande och viktiga, eftersom det finns behov av bättre metoder för att lära sig läsa och skriva bra. Andelen elever som lämnar grundskolan utan godkänt betyg i svenska, matematik och engelska ökar. Dessutom ökar skillnaderna mellan hög- och lågpresterande skolor och elever,

Minstemme.no - lärresurser om demokrati och delaktighet

Igår (5 mars) invigdes Minstemme.no, en ny norsk portal med interaktiva lärresurser om demokrati och delaktighet, av stortingspresident Dag Terje Andersen och kunskapsminister Kristin Halvorsen. Portalen innehåller filmer, texter, lektionsplaner, bildspel som kan användas i hela skolsystemet, från förskola till gymnasiet. Resurserna täcker temaområden som demokrati, mänskliga rättigheter, delaktighet, makt, jämnställdhet, mångfald mm.  Allt material är märkt med information om årskurs, ämne och mål i läroplanen.

Minstemme.no har producerats av Senter for IKT i utdanningen på uppdrag av Kunnskapsdepartementet och är resultatet av ett omfattande samarbete som består av bland andra Stortinget, Nasjonalbiblioteket, Store Norske Leksikon och Kulturrådet.

Läs Stefan Pålssons artikel om denna satsning på Skolverkets Omvärldsblogg: Digitala lärresurser som främjar demokratin

iPad i undervisning

Foto: Chris Munsey (med tillstånd)

Många skolor i landet använder iPads som en integrerad del av all undervisning. Eleverna har möjlighet att arbeta med texter bild och video på ett kollaborativt och inspirerande sätt. Centrum för Pedagogisk Inspiration i Malmö har tagit fram en mycket bra guide för pedagogisk användning av iPads, iPad Studiecirkel för pedagoger, för att uppmuntra lärare att utforska möjligheterna med iPads. Guiden innehåller många filmer och praktiska exempel på pedagogiska tillämpningar och materialet är tänkt som underlag för studiecirklar för lärarlag.

Syftet med denna webbplats är att ge dig och dina kollegor ett studiematerial där ni får hjälp med innehåll och struktur. Denna lärresurs inriktar sig på kreativ användning av iPadens funktioner för bild, video, ljud och text.

Guiden tar dig bland annat genom följande moment:

• Grunder och inställningar
• Skriva
• Ta bilder
• Filma
• Läsa
• Ljud
• Talsyntes

Dessutom finns det en översikt om bra appar, inspirationsfilmer och en samling artiklar om iPads inom utbildning.

Ny OECD rapport - Education Today 2013

Organisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development) har just publicerat en viktig rapport, Education Today 2013, som lyfter fram policyrekommendationer för alla utbildningsnivåer från förskola till högre utbildning. Man utbildar sig för livet och inte för klassrummet och därför betonar rapporten vikten av det livslånga lärandet och att utbildningssystemet ska fokusera på att utrusta studenter för arbetslivet. Utbildning är fortfarande en klassfråga i många länder och kampen mot diskriminering och bristen på jämställdhet fortsätter. Rapporten också betonar att utbildningssystemet ska främja innovation och entreprenörskap.

När det gäller IT och lärande konstaterar rapporten att även om många skolor har tillgång till datorer har pedagogiken inte förändrats i takt och tydliga förbättringar på grund av IT är svåra att bevisa. Lärarens roll är viktigare än någonsin och det är nödvändigt att lärarna får rätt kompetens för att hantera  nya tekniker och metoder.

- Organised into eight chapters, this report examines early childhood education, schooling, transitions beyond initial education, higher education, adult learning, outcomes and returns, equity, and innovation. The chapters are structured around key findings and policy directions emerging from recent OECD educational analyses. Each entry highlights the main message in a concise and accessible way, with a brief explanation and reference to the original OECD source.

Läs en artikel om rapporten av Barbara Ischinger (OECD, Director for Education): OECD Education Today… and tomorrow.

Geocaching med mobilen

 Some rights reserved by Gordon McKinlay

Geocaching kan beskrivas som ett slags skattjakt med hjälp av mobiler och GPS. I Sverige finns det idag cirka 50 000 små "skatter", d v s geocacher, gömda i naturen och i städer och entusiaster letar efter dessa med hjälp av ledtrådar och GPS. Men geocaching är mycket mer en bara ett spel. Det handlar om att upptäcka natur, kultur och historia och används av många lärare för att skapa lärorika utflykter för sina elever.

Det finns nu en ny guide till geocaching, Geocaching med mobilen, som har skapats av Åsa Kronkvist (Högskolan i Kristianstad och bloggen Uggleblogg) och Marie Andersson (lärare på Gotland och bloggen Öpedagogen). De delar med sig av sin erfarenheter och visar flera exempel på hur geocaching kan användas i skolan - se till exempel sidan Geocacha med barn.

- Rent praktiskt är målet i geocaching att hitta gömda burkar och skriva sin signatur på den pappersremsa man hittar i burken. Efter att du signerat loggboken får du även lov att logga på Internet. Då kommer din signatur med på cachens presentationssida, och på din profilsida kan du och dina vänner se vilka cacher du hittat. 


Geocaching är dock så mycket mer. Många cacher är gömda på intressanta eller vackra platser du kanske aldrig hade besökt om du inte letat efter en cache. Ofta finns också en del information om platsen att läsa i cachebeskrivningen. Själva letandet är också en upplevelse. Det är en utmaning att se en plats med geocachingögon och försöka lista ut var gömman är placerad. Tillfredsställelsen när den lilla behållaren hittats är ofta enorm.

Sociala medier i förskolan

Kopparborgens förskola i Asarum nära Karlshamn har fått en hel del uppmärksamhet tack vare ett projekt som de driver med hjälp av projektet Xovation i Karlshamn. Förskollärarna Emmie och Pernilla har provat olika sociala medier för att utöka delaktigheten hos föräldrarna och skapa en effektivare kommunikation kring förskolans verksamhet. Bland annat har de skapat en sluten Facebookgrupp som forum för diskussion och kommunikation med föräldrarna.

Resultatet ser du i denna film som har gjorts av Xovation.




- Resultatet blev ett nyfunnet engagemang för sitt arbete och en ökad delaktighet från föräldrarna. Deras arbete med läroplanen och barnens framsteg blev helt plötsligt synligt och lättillgängligt, arbetsglädjen ökade och relationen med föräldrarna togs till en ny nivå. 

 Denna satsning är ett initiativ från EU-projektet XOVATION, här i samverkan med avdelningen Skatten, Korpaborgens Förskola i Asarum, Karlshamn.