Guide för framgångsrika projekt med bara ett fysiskt möte

CC BY-NC-SA Some rights reserved by ONE project

Internationella projekt har alltid inneburit många resor till möten och konferenser men modellen är ju inte hållbar längre. The ONE project (ett Erasmus+ projekt så klart!) har tagit fram en praktisk guide om hur man planerar effektiva projekt med endast ett fysiskt möte, Virtual collaboration toolkit. 

Guiden riktar sig främst till projektledare för nationella och internationella utbildningsprojekt som vill utnyttja digitala plattformar och verktyg på ett effektivt sätt för att minimera resande.

The objective of the ONE Meeting Project is to support Higher Education Institutions and other project partners in transitioning to a new model of cooperation that hinges on meeting face-to-face just once during the lifetime of a project.

The ONE Meeting Methodology favours a more dynamic and digital form of collaboration which is real-time and teamwork-oriented.

By making the most of existing digital collaborative tools, we strive to increase the levels of inclusion, knowledge exchange and institutional capacity-building that transnational education projects can achieve.

Beredskap och flexibilitet är två nyckelord i guiden. Vi vet idag att vi måste vara beredda på oförutsedda och snabba förändringar och behöver därför att bygga in beredskap i projektplaneringen. Effektiv kommunikation behövs för att alla ska känna sig delaktiga och digitala verktyg och plattformar ska vara tillgängliga och anpassade efter behov.

Cendon, E., Mörth, A., Royo C., & Wietrich, J. (2022). The All-You-Need-To-Know Guide to Running ONE Meeting Projects. Guide IO3, Version1.1. Hagen, Barcelona: The ONE Meeting Project. https://www.theprojectone.eu/ 

Akademiska flygresor under luppen - ny bok

Photo by Phil Mosley on Unsplash

Att flyga till konferenser, projektmöten, studiebesök och utbytesprogram har varit en självklarhet inom högre utbildning i månnga år. Men en kombination av ökad klimatmedvetenhet och pandemin har visat att det ständiga resandet inte är hållbart och att det finns bra digitala alternativ. En ny bok, Academic Flying and the Means of Communication (Editors: Kristian Bjørkdahl och Adrian Santiago Franco Duharte), innehåller artiklar om hur vi kan utveckla nya sätt att samarbeta och mötas och belyser en del orättvisor och nackdelar med flygkulturen inom högre utbildning. Vilka får flyga internationellt och vilka exkluderas? Hur kan vi bredda deltagandet via alternativa mötesformer? Enligt redaktörernas introduktionsartikel:

In the face of the climate crisis, however, academics’ infatuation with flying may increasingly come across as odd, or even absurd—not to say irresponsible (see e.g. Klöwer et al., 2020; Higham & Font, 2020). How can academics carry on their jet-set lifestyle, when, every day, the world grows more conscious of the changes needed to avert catastrophic global warming? How can academics continue to maintain and even expand their own inclination to fly, when digital alternatives to this ‘academic tourism’ are becoming ever more viable as means of academic communication—not to mention how these same technologies have demonstrated their utility during the COVID-19 pandemic?

Boken är open access och du kan läsa alla artiklar direkt i webbläsaren.

Prefekten har en nyckelroll i pedagogiska utvecklingsprojekt - ny artikel

"dminlsf1 cohort works in small groups" (CC BY-SA 2.0) by Portland Seminary

Många lärarlag söker medel (både interna och externa) för pedagogiska utvecklingsprojekt men om dessa projekt ska leda till hållbara förändringar på sikt beror till stor del på prefektens engagemang och organisationens inställning till pedagogisk utveckling. Om detta skriver Klara Bolander Laksov, Stockholms universitet, i en ny artikel i tidskriften International Journal for Academic Development: In partnership with heads of department for sustainable educational development. Artikeln bygger på intervjuer med lärare och prefekter om sina erfarenheter med olika pedagogiska utvecklingsprojekt och om hinder och möjligheter. 

En viktig faktor är prefektens engagemang i projekten och om det finns en öppen och tydlig kultur inom undervisning och lärande. Hon beskriver tre olika kulturer som finns inom institutioner när det gäller pedagogik: en skärgård av isolerade öar där varje lärare arbetar på sitt sätt, kollegialla bollplankor där en grupp kollegor diskuterar pedagogisk utveckling men endast inom en begränsad krets och slutligen konkurrerande grupper med väldigt tydliga mtsättningar.

University teachers funded to engage in educational development projects have been found to become increasingly engaged in the scholarship of teaching and learning. However, research also points to obstacles such as departmental culture, lack of support from management, and unhelpful administrative processes. In this study, I interview university teachers and their heads of departments in an educational development grants scheme, to explore dimensions of sustainable educational development. The results show how the sustainability of projects is influenced by the way heads of departments work in partnership with university teachers in relation to local educational cultures, engagement of peers, and legitimacy.

Referens
Bolander Laksov, K. (2021) In partnership with heads of department for sustainable educational development, International Journal for Academic Development, DOI: 10.1080/1360144X.2021.2016414

8 lärosäten delar på 13,5 miljoner kronor för kvalitetshöjning i distansutbildning

UHR, Universitets- och högskolerådet, har beviljat medel till 8 lärosäten för att finansiera projekt som ska vidareutveckla distansutbildning, 13,5 miljoner till kvalitetshöjning i distansutbildning. Detta ingår i ett regeringsuppdrag att stödja en kvalitetshöjning och öka genomströmningen i distansutbildning vid universitet och högskolor 2021-2022.

Lärosäten som nu får projektmedel är:

• Sophiahemmet Högskola
• Malmö universitet
• Stockholms universitet
• Högskolan i Skövde
• Gymnastik- och idrottshögskolan
• Kungliga Tekniska högskolan
• Blekinge Tekniska Högskola
• Jönköping University

Eino Örnfeldt, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet, säger om satsningen:

Det är glädjande att utlysningen lockat lärosäten med olika storlek och erfarenhet av distansutbildning. Det är också positivt att även mer traditionella campusorienterade lärosäten visat intresse. Distansutbildningen är viktig för att fler ska välja att studera vidare och en kvalitetssatsning är angelägen för att både öka genomströmningen och stärka kompetensförsörjningen i hela landet.

 

Kvalitet i distansutbildning - Utlysning av projektmedel

UHR (Universitets- och högskolerådet utlyser nya projektmedel inom ramen för regeringsuppdraget Kvalitet i distansutbildning. Mer information (länk till UHRs nyhet).

Torsdag 23 september hålls ett webbinarium med information om utlysningen. Information och anmälan.

Under åren 2021–2022 genomför UHR ett regeringsuppdrag att stödja en kvalitetshöjning och öka genomströmningen i distansutbildning vid universitet och högskolor. Regeringsuppdraget genomförs inom ramen för projektet "Kvalitet i distansutbildning". Till skillnad från många andra utlysningar av projektmedel är inte utlysningens inriktning utveckling av nya former för distansutbildning. I stället är avsikten att projektmedlen ska främja en långsiktig utveckling av organisation och kultur inom distansutbildningsområdet vid universitet och högskolor.

Projektutlysningens huvudsakliga mål är att:

• utveckla lärosätenas långsiktiga förutsättningar att erbjuda distansutbildning
• stärka lärosätenas långsiktiga kvalitetssäkringsarbete inom distansutbildning, där samverkan och kunskapsdelning ses som viktiga komponenter
• vidareutveckla lärosätenas organisation och kultur inom distansutbildningsområdet

Målgruppen för projektutlysningen är lärosäten som avser att långsiktigt utveckla sin distansutbildning.

Som en del av regeringsuppdraget ska UHR fördela medel till utvecklingsprojekt som ska genomföras vid lärosäten under 2022. Totalt kommer UHR att fördela minst 12 miljoner kronor för projekt inom utlysningen. En förutsättning för fördelning av projektmedel är ett regeringsbeslut om tilldelning av medel till UHR.

Ansökan om projektmedel inleds den 13 september 2021 och stängs vid midnatt den 14 november. Beslut om projektmedel meddelas senast den 10 december. Beviljade projektmedel kommer att kunna rekvireras så att projektverksamheten kan inledas 1 februari 2022.

Webbinarium om UHRs satsning på distansutbildning

"20171019_Distance Learning_002" (CC BY-NC-ND 2.0) by theamoncarter

UHR (Universitets- och högskolerådet) startar nu sin satsning på ökad kvalitet i distansutbildningen enligt en nyhet från myndigheten, Projektmedel till utveckling av distansutbildning. Det handlar om ett regeringsuppdrag om att höja kvaliteten och öka genomströmning i distansutbildning vid universitet och högskolor. I satsningen ingår bland annat en möjlighet för lärosäten att söka projektmedel till utveckling av distansutbildning. 

Vi löser regeringsuppdraget med ett projekt som vilar på tre ben, säger Mikael Andersson, projektledare på UHR. Det första benet är arbete med kvalitetsfaktorer för distansutbildning, det andra är en utlysning av utvecklingsmedel till lärosäten och det tredje är en plattform för kollegialt lärande kring distansutbildning.

Till hösten kommer en utlysning av projektmedel (13 miljoner kronor) för utveckling av distansutbildning.

Som ett startskott arrangerar UHR ett webbinarium torsdag 10 juni 09:00-09:45 med information om projektet och möjlighet att ställa frågor direkt efteråt. Webbinariet teckenspråkstolkas.

Här anmäler du dig till webbinariet.

Norsk satsning på studentaktivt lärande

"Learning in Teams" (CC BY-NC 2.0) by derekbruff

Den norska myndigheten för internationalisering och kvalitetsutveckling i högre utbildning, Diku, har delat ut 70 miljoner kronor till 14 projekt med syftet att utveckla studentaktivt lärande och innovativa undervisnings- och bedömningsmetoder, enligt en nyhet i nättidningen Khrono, Desse får 70 millionar til betre undervisning. Totalt 84 ansökan lämnades in och på grund av det stora intresset utökades finansieringsnivån från 50 till 70 miljoner. Enligt ministern för forskning och högre utbildning, Henrik Asheim:

Prosjekta som får støtte skal gi betre læring for studentar som mellom anna tar juss, medisin, lærarutdanning, ingeniør og helsefag. Fleire av prosjekta har utvikling av tverrfaglege utdanningsprogram og digitale moglegheiter som viktige element. Målet er at arbeidet som skjer i prosjekta skal kome alle studentar til gode.

Det här är det andra året i rad att Diku har utlyst medel för projekt som främjar studentaktivt lärande. Dags för något liknande här i Sverige kanske?

Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet - ny rapport

Projektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet hade sin avslutningskonferens denna vecka och släppte därmed sin slutrapport samt tre delrapporter om hur vi kan göra högre utbildning mer tillgänglig för nya studentgrupper i hela landet, långt ifrån högskoleorter. 

Projektets övergripande syfte var att utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Projektet ville visa på hållbara samverkans- och genomförandemodeller och därmed bidra med kunskapsunderlag för kommande politiska beslut och tillämpning på området. Fem lärosäten och tre kommuner (en fjärde kommun tillkom i slutskedet av projektet) har arbetat gemensamt i projektet kring några centrala temaområden: 

• Vilka är de bästa pedagogiska koncepten och e-lärandemodellerna – för studenten, gruppen, det lokala sammanhanget, arbetsgivaren etc och hur samverkar vi på bästa sätt kring detta?
• Förutsättningar ur ett kommunalt perspektiv: Hur kan man rigga och kvalitetssäkra det lokala sammanhanget för studenten, gruppen, pedagogen, arbetsgivaren etc så att tillgång till och genomförande av högre utbildning fungerar med hållbarhet?
• Regional utveckling och tillväxt: Vilka effekter och samhällsvinster ger en ökad tillgång till högre utbildning på lokal nivå och sett i enegional och nationell kontext?

Förutom projektrapporten finns det mer tre detaljerade delrapporter:

• Distansutbildning och e-lärande – utmaningar, möjligheter och alternativa modeller (WP2) 
• Högre utbildning i alla kommuner? (WP3)
• Effekter av högre utbildning på regional utveckling (WP4)

Hur man planerar ett 3-dagars projektmöte på nätet

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Många projekt, nätverk och organisationer tvingas välja mellan att ställa in sina möten och konferenser eller genomför dem på nätet via till exempel Zoom. Det europeiska projektet ECCOE (European credit clearinghouse for opening up education), som utvecklar möjligheter för internationell validering av öppen utbildning, har nyligen hållit ett 3-dagars projektmöte via Zoom och beskriver planeringsprocessen i en bloggpost, Online transnational project meetings – the ECCOE experience. 

Projektmötet var en succé tack vare noggrann planering med tydliga mål för varje punkt på agendan, rättvis rollfördelning och ansvarsområden och hänsyn till varje deltagares vardag (pauser för att ta hand om barn, hämta energi mm).

We demonstrated empathy, trust, respect and flexibility. In the preparation stage, we understood that some partners might have family commitments not compatible with the meeting schedule, and adapted where necessary. We discussed the implications for people in a different time zone. During the meeting itself, we listened attentively, and collaborated fully in the work that was set by each of the output leaders. We paid attention to surfacing different visions and addressed these respectfully. As one partner said:“Our disagreements are soooo constructive!”

För att nå alla mål med mötet krävdes mycket tydlig styrning och att alla repekterade de angivna tidsramarna. Ordföranderollen var mycket viktig. Enligt en deltagare:

“I think it requires a lot more discipline than in a F2F meeting, and it puts a lot more stress on the organiser to be polite but brutal with time management!”

Norsk satsning på digital kompetens inom arbetslivet

Photo by LinkedIn Sales Navigator from Pexels

Tio norska lärosäten får dela på 20 miljoner kronor för att utveckla flexibla nätbaserade utbildningar för att höja den digitala kompetensen hos flera ledande norska företag, enligt ett pressmeddelande från norska Kunnskapsdepartementet, Tolv prosjekter får 20 millioner til utvikling av videreutdanning i digital kompetanse. Norska arbetsgivare har ett stort behov av kompetensutveckling inom digital kompetens för att utrusta sina medarbetare för framtidens krav. I denna satsning ingår utbildningar om bland annat artificiell intelligens, innovationskultur och hållbar utveckling.

Kunnskaps- og integreringsminister, Jan Tore Sanner, ser ett växande behov inom arbetslivet:

- Den teknologiske utviklingen innebærer nye oppgaver som krever annen type kompetanse. Eksempelvis har et prosjekt fått støtte til å gi kompetanse innen bruk av digitale løsninger i bygg- og anleggsnæringen, et annet har fått støtte til å lære hvordan flere kan utvikle og publisere digitale utmarkskart. Det er stadig færre jobber som krever liten eller ingen formell kompetanse, også høyt utdannede opplever endringer som over tid krever faglig påfyll.

Förra året tilldelades 35 miljoner kroner inom samma område. Enligt digitaliseringsminister Nikolai Astrup:

- Digitalisering og ny teknologi er helt avgjørende for at vi skal kunne skape nye jobber i privat sektor, og utvikle bedre og mer effektive tjenester i offentlig sektor. Men da trenger vi digital kompetanse. Derfor er jeg veldig glad for at flere får mulighet til å øke den digitale kompetansen i løpet av arbeidslivet. Det vil komme hele samfunnet til gode.

Digitala plattformar förändrar klassrummet

"Turun normaalikoulu - Turku University T..." (CC BY-SA 2.0) by jarsjo

På vilket sätt påverkar användningen av digitala lärplattformar undervisningen i klassrummen på gymnasiet? Vad händer med samspel och lärande när varje elev har sin egen dator och undervisningen flyttar till nya digitala rum? Det är några av de frågor forskare från Karlstads universitet ska söka svaren på i det nya projektet Plattformspedagogik - en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet.

Olika typer av lärplattformar används alltmer i skolan. De kan vara digitala verktyg för att till exempel samla administration av skolfrånvaro, bedömningar och kommunikation med hemmet, men används också allt mer som ett pedagogiskt stöd för planering och organisering av undervisning.

I projektet Plattformspedagogik - en studie om att synliggöra nya rum för lärande i det digitala klassrummet kommer forskarna att ha fokus på de lärplattformar som används för undervisning och som bygger på att varje elev har sin egen dator eller surfplatta. Undervisning via lärplattformar innebär att elever och lärare kan kommunicera och arbeta tillsammans på nya sätt, såväl under lektionstid som utanför klassrummets väggar. Förutom att arbetet förflyttas från klassrummet till de nya rummen på skärmen, sker en förflyttning från kollektiva arbetsformer till en ökad grad av individualisering.

- Vi vill undersöka hur arbetet i lärplattformar påverkar elevers och lärares deltagande i undervisnings- och lärandeförlopp, och vad det betyder för det ämnesinnehåll som formas. Skolans digitalisering och den ökande utbredningen av plattformarna har inneburit nya villkor för aktiviteterna i klassrummen, både begränsningar och nya möjligheter, men vi saknar idag kunskap om konsekvenserna, säger Marie Tanner, projektledare och docent i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet.

Källa: Pressmeddelande, Karlstads universitet.

Nationellt testbädd för utbildningsteknologi

"student_ipad_school - 143" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Vinnova beviljar finansiering av Sveriges första nationella testbädd för utbildningsteknologi, edtech. Testbädden skall utveckla skolors förmåga att välja och värdera digitala lärresurser för ökad effekt i undervisningen och vässa utvecklingen av nya digitala tjänster för lärande. Kostnader för projektet omfattar 14 miljoner, varav Vinnova finansierar 6,9 miljoner där återstående finansieras av tio huvudmän och branschen.

En central del i testbädden är en strukturerad metod som skall tas fram för att testa och utvärdera digitala verktyg för lärande. Målet i det tvååriga projektet är att tio huvudmän, två regionala hubbar, edtechbolag och forskare skall genomföra 150 tester i lärmiljöer i förskolor, grundskolor, gymnasier, vuxenutbildning, kvalificerad yrkeshögskola och högskolor. Testbädden vänder sig till huvudmän som vill öka sin digitala kompetens, beställarkompetens och erbjuda utveckling för lärare och studenter och till företag som har nya edtech produkter och lösningar som de vill testa och utveckla.
Metod av forskare och profession skall ge en “verktygslåda” för utveckling

Hanna Elving leder den nationella testbädden för edtech i Nacka kommun, som är projektägare. Hon beskriver att den strukturerade metoden kommer att göra testerna jämförbara och skalbara, något som kommer att skapa nytta för många fler än de som initialt är involverade i projektet. - Våra resultat kommer för det första skapa direkt nytta för lärare och elever men också att kunna spridas och användas av fler, något vi vet att det finns ett stort behov av hos lärare och huvudmän..

- Vi vill att metoden ska skapa trygghet inför, under och efter ett test samt ger tillförlitliga data för utveckling, något Hanna hoppas kan leda till följeforskning. Metodutvecklingen leds av forskaren Anna Åkerfeldt, som forskar inom lärande och införande och användningen av teknologier inom utbildning. Hon ansvarade även för forskarperspektivet i Swedish Edtech Industrys projekt “Att välja och värdera lärresurser”, där en bredd av aktörer medverkade. Det underlaget skall nu vidareutvecklas.

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry: Storsatsning på nationell testbädd för edtech.

UHR finansierar 11 distansutbildningsprojekt

Fem lärosäten och fem yrkeshögskolor får finansiering från Universitets- och högskolerådet (UHR) för att utveckla distansutbildningen. Totalt fördelas nästan tio miljoner kronor till elva projekt. Intresset var högt och UHR fick in 77 ansökningar totalt. 

Syftet är dels att locka fler studenter från landsbygden till studier i såväl högskolan som i yrkeshögskolan, dels att höja kvaliteten och öka genomströmningen i de distansutbildningar som anordnas.

Enligt Karin Röding, generaldirektör för UHR:

- Det är glädjande att intresset för att söka har varit så stort. Distansutbildningen är viktig för att fler ska välja att studera vidare. Mindre kommuner behöver också få bättre tillgång till utbildning för att kunna säkra sin kompetensförsörjning och då är studier på distans ett bra komplement.

Följande organisationer fick projektmedel: Folkuniversitetet Uppsala, Högskolan i Gävle, Karlstads universitet, Lernia Piteå, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Skövde yrkeshögskola, Tekniska Högskolan Jönköping (YH), Umeå universitet (två projekt) samt Yrkesakademin.

Tipsa gärna om bra verktyg och projekt!

Photo by AbsolutVision on Unsplash

På denna blogg skriver jag om nya intressanta verktyg, projekt och forskning men jag tar gärna emot tips! Har du ett verktyg eller plattform som fungerar bra i din undervisning eller känner till ett intressant nytt projekt så kan du skriva om det som kommentar eller ta kontakt med mig via Twitter (@alacre). Det ska helst vara något som jag inte har skrivit om här på Flexspan, passar de allra flesta datorer, plattor och mobiler och ska vara gratis eller till ett rimligt pris för en lärare.

Vi hörs!

Nytt samarbetsprojekt kring kognitiv tillgänglighet

"Laptop desks in the computer science bui" (CC BY-SA 2.0) by maebmij

Vilka krav på tillgänglighet ur ett kognitivt perspektiv behövs för digitala tjänster i skolan, till exempel för digitala läromedel? Vinnova finansierar ett nytt 2-årigt projekt mellan förlaget Gleerups och konsultbolaget Funka som ska ta fram testbara kriterier för kognitiv tillgänglighet som på sikt kan ligga till grund för internationell standardisering och därmed europeisk lagstiftning, enligt ett pressmeddelande från Gleerups, I projektet ingår partners från kommersiell, offentlig och ideell sektor för att säkerställa alla relevanta perspektiv.

- Dagens standarder för webbtillgänglighet som den europeiska lagstiftningen pekar på omfattar till stor del behov hos personer med fysiska nedsättningar, vilket innebär att stora målgrupper lämnas utanför regelverket, säger Susanna Laurin, chef för Forskning och innovation på Funka.

Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska Institutet för Standarder och Stockholms Universitet har Funka under 2018 genomfört en förstudie, som nu har resulterat i att genomförandet av själva projektet finansieras av Vinnova.

– I projektet kommer vi att välja ut och testa kriterier ur flera aspekter. Dels ska de verkligen göra nytta för målgruppen, dels ska de hålla för lagstiftning. Därför har vi stort fokus på användartester och tekniska tester, säger Susanna Laurin.

Kognitiv tillgänglighet
Med kognitiv tillgänglighet menas att digitala tjänster ska kunna nås och användas av alla oavsett specifika färdigheter eller förmågor. Kognitiv tillgänglighet är inte bara viktigt för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, utan är lika viktigt för personer med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

Airtable - flexibelt planeringsverktyg

Airtable är ett flexibelt planeringsverktyg för projekt, teamsamordning, kursutveckling eller hantering av kunder och kontakter. Den fungerar som en korsning mellan ett kalkylblad och databas. Du kan lägga in alla uppgifter i ett projekt; deadlines, ansvariga, underlag, kategori, länkar till andra uppgifter mm. Sedan kan verktyget presentera projektet i olika format: kalender, kanban, tabell, galleri eller matris.

Titta på filmen för att se hur Airtable fungerar. Som vanligt finns det en gratisversion som duger för enklare projekt och aktiviteter men vill du ha mer lagring och flera funktioner får du självklart betala.

Korta öppna kurser med FOCUS på Östersjön

Vill du lära dig mer om turism och marinbiologi i Östersjöområdet finns det ett utbud av korta öppna näkurser som tagits fram av ett Interreg South Baltic projekt, FOCUS,  Kurserna (se kursutbudet) har utvecklats i ett samarbete mellan lärare från de deltagande lärosätena: Klaipeda University, Litauen, Lithuania Business University of Applied Sciences, Litauen, Linnéuniversitetet, Sverige, University of Gdansk, Polen och Roskilde Business College, Danmark.

Målgrupperna för dessa kurser är alla som arbetar inom turism och miljöfrågor i Östersjöområdet och kurserna ger dig insikter i viktiga aktuella frågor.

• Blue Biotechnology for YOU
• Blue-based solutions
• Hospitality
• Innovation Leadership in Tourism Sector Organization
• Marine Natural Products (MNPs)
• Marine Natural Products (MNPs) Toolbox
• Sustainable tourism development

Du kan delta i egen takt och varje kurs består av inspelade föreläsningar, artiklar att läsa, quizzar och inlämningsuppgifter.

Verktyg för kollaboration

Image by rawpixel from Pixabay

Letar du efter nya digitala verktyg som kan underlätta nätbasrat samarbete? Den omfattande guiden, Tools for remote teams, ger dig tips på hundratals verktyg för virtuella team. Här hittar du verktyg för e-möten, virtuella kontor, brainstorming, kollaborativa tankekartor, gruppchatt, projektledning, återkoppling mm. Listan sköts av företaget Collaboration Superpowers och uppdateras regelbundet.

Includekonferensen 2019

"New_DSC_0016" (CC BY 2.0) by Swedish Girls

Det nationella nätverket Include, som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning, arrangerar sin årliga konferens vid Karlstads universitet, 14-16 maj. Konferensens tema är Breddat deltagande och digitalisering. Under konferensen presenteras flera intressanta initiativ och projekt inom området, bland annat:

• Projektet #pluggavidare drivs av Karlskoga kommun med syftet att påverka attityder till skola och utbildning till att bli mer positiva.
• Dyslexi och högskola, så kan man göra!
  Hur kan man tänka kring högskolestudier och dyslexi? Hur kan man gå tillväga i uppsatsskrivning? Hur kan högskolan förhålla sig till begreppet tillgänglig utbildning och text? Och hur kan man förhålla sig till dyslexi och studieteknik?
• Linje 14 är ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun som syftar till att fler ungdomar som växer upp i studieovana miljöer ska studera vidare på universitet eller högskola efter gymnasiet.
• Projektet Rethink: Kau vid Karlstads universitet hittar, utvecklar och testar digitala verktyg som ger studenter bättre förutsättningar att genomföra sin utbildning.

Mer information och anmälan.

Informationskompetens genom spel - europeiskt projekt

Förra veckan tipsade jag om ett svenskt spel för att utveckla elevers förmåga att identifiera falska nyheter. Det finns idag många intressanta initiativ inom detta område, inte minst ett 3-årigt (2017-2020) europeiskt projekt, NAVIGATE, som undersöker hur spel och simuleringar kan användas för att utveckla studenters informationskompetens. Bland annat har projektet skapat en modell som heter Competency Tree som guide till hur man kan intergrera informationskompetens i undervisning. Dessutom kommer de att utveckla en spelbaserad modell för utveckling av informationskompetens och ta fram en plattform för spelbaserat lärande inom området.

NAVIGATE intends to apply an innovative approach based on digital gaming to increase competences on information literacy (IL), starting from higher education students in Humanities.
The goal of the project is to create opportunities for an active involvement of students through research, experimentation, competition and cooperation.

The aim is also to extend awareness and training opportunities focused on the issues of information literacy, since game-based training expands the collaborative potential of digital environments.

Projektet består av fyra lärosäten i tre länder: Sverige (Högskolan i Gävle), Bulgarien och Italien.