Livslångt lärande kräver nya utbildningsmodeller

Photo by Science in HD on Unsplash

Enligt högskolelagen har alla lärosäten ansvaret att främja det livslånga lärandet. Det betyder ett utbud av kurser och korta program för yrkesverksamma och alla som behöver sadla om och byta karriär. Frågan är hur lärosäten tar sig an denna utmaning, enligt en artikel i tidskriften Curie, Livslångt lärande tvingar lärosätena att tänka nytt. Det betyder att nya, flexibla kurser måste tas fram och bedömning och validering av arbetslivserfarenhet blir allt viktigare. Det finns ett starkt växande behov av fortbildning och arbetsintegrerat lärande, inte minst i spåren av pandemin, och näringslivet har ett växande problem att hitta folk med rätt kompetens.

Enligt Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet:

Vi vill vara med och göra nytta men måste lära oss att utforma kurser så att det blir bra för de här nya grupperna. Det starka förändringstrycket i samhället gör att det livslånga lärandet kommer att bli en väsentlig del av lärosätenas utbildningar, även om ungdomsutbildning även framgent är det stora.

Ett lärosäte som lyfts fram inom området och satsar på livslångt lärande i samverkan med näringslivet är Högskolan Väst:

Ett av de lärosäten KK-stiftelsen stödjer är Högskolan Väst som spelade en viktig roll när Saab la ner verksamheten i Trollhättan 2011. Regeringen sköt då till pengar för ett stort antal platser och högskolan kunde erbjuda de uppsagda kurser för vidareutbildning eller omskolning – en bidragande orsak till att arbetslösheten efter tre år var mindre än när Saab fanns.

Från näringslivets sida vill man se ännu närmare samarbete för att hitta flexibla lösningar för både anställda och arbetssökande. Här behövs lösningar inte bara inom högre utbildning men i samarbete med yrkeshögskolor, studieförbund, folkhögskolor och privata utbildningsföretag. Tidigare i år publicerade Svenskt näringsliv en rapport, Utbildning för kompetensutveckling och omställning – Så kan högskolans roll för det livslånga lärandet stärkas, som ger rekommendationer för hur högskolans roll i livslångt lärande kan förstärkas, inte minst genom bättre samverkan.

I rapporten presenteras reformförslag som regering och riksdag bör genomföra för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet och därigenom stärka företagens – och Sveriges – konkurrenskraft i en värld i stark förändring. Det finns också skäl för lärosätena att hämta inspiration och lära av varandra.

Lärosäten Väst - ny allians för ökat samarbete i Västsverige

Bild: Göteborgs universitet

Lärosäten Väst är namnet på ett nytt samarbetsavtal som har undertecknats av rektorerna från sex lärosäten i Västsverige: Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Jönköping University. Enligt ett gemensamt pressmeddelande är målet med den nya alliansen att utveckla kvaliteten och mångfalden i parternas verksamhet. Det handlar om att bygga vidare på befintligt samarbete enligt Eva Wiberg, rektor för Göteborgs universitet:

Vi vill bygga vidare på befintliga samarbeten och även utveckla nya inom utbildning, forskning, nyttiggörande och verksamhetsstöd Vi tror att det kan stärka både den nationella och internationella konkurrenskraften.

Alliansen prioriterar följande områden:

• Effektiva administrativa stödprocesser.
• Kompetensförsörjning och kompetensutveckling på grund- och avancerad nivå inom t.ex. vård, lärarutbildning och ingenjörsvetenskap.
• Möjliggörande av huvudhandledarskap inom forskarutbildningar.
• Att öka möjligheterna för studenter att studera vid flera av våra lärosäten under sin utbildning.
• Att inom valda områden synka kursutbuden på avancerad nivå och forskarnivå, på sådant sätt att det ökar studenternas möjlighet att välja kurser/kursmoduler från samtliga parter.
• Att identifiera områden för hållbart internationellt samarbete.
• Att identifiera några flervetenskapliga forskningsområden där samarbete kan stimuleras.

Läs mer i pressmeddelandet.

Uppdragsutbildning i kristider - digital konferens

Nätverket UniLink arrangerar en konferens om uppdragsutbildningar 18-19 mars (lunch till lunch), Uppdragsutbildning i kristider – framgångsfaktorer och utmaningar, vid Högskolan i Gävle. Konferensen handlar om hur man planerar och genomför uppdragsutbildningar under pandemitiden och erfarenheter som vi kan ha med oss i framtiden. Den första dagen ägnas åt en slutkonferens för LUPP-projektet: Uppdragsutbildning och livslångt lärande och uppdragsutbildning, och dag två blir en ordinarie nätverksträff. 

Projektet har under tre år arbetat med frågor kring hur lärosäten arbetar med och organiserar uppdragsutbildning. Finns det några särskilt bra arbetssätt, hur mycket skiljer det sig åt mellan lärosäten? Hur säkerställer vi bra dialoger med uppdragsgivarna och att den utbildning som levereras ger önskade effekter? Finns det bra incitament för lärare att engagera sig i uppdragsutbildning?

Allt går i Zoom så klart och alla som arbetar med uppdragsutbildning och livslångt lärande är välkomna.

Mer information och anmälan.

Nitus erfarenhetsseminarium – Lös den regionala kompetensförsörjningen genom ditt lokala lärcentrum

Nätverket för kommunala lärcentra, NITUS, arrangerar ett webbinarium torsdag 10 december, 15:00-16:30. Det handlar om samverkan mellan region och lokala lärcentra.

Vi sänder denna gång från Campus Värnamos studio som är en provstudio för ”den digitala noden” som håller på att byggas upp. Lars-Uno Åkesson, Kompetensakademiansvarig på Campus Värnamo håller ihop detta seminarium där vi från några regioners företrädare får höra om de goda exempel på samverkan som finns. Möjlighet till diskussion kommer också erbjudas.

Medverkande i webbinariet: 

• Carina Otterclou – Kompetensstrateg, Region Gävleborg
• Eva Jonsson – Strateg på avdelningen förnäringsliv, Region Norrbotten
• Thomas Strand – sektionschef på Regional utveckling, Region Jönköping
• Lars-Uno Åkesson – Kompetensakademiansvarig, Campus Värnamo

Mer information och länk till webbinariet.

Swedish Edtest - nationellt testbädd för digitala verktyg i skolan

Swedish Edtest är ett nationellt testbädd för digitala verktyg och plattformar som kan användas i skolan, enligt en artikel av Stefan Pålsson på RISE blogg Spaning.se, Samverkan för att skapa evidens om edtech. Det drivs av Nacka kommuns skolor med delfinansiering från Vinnova. Tillsammans med flera skolhuvudmän testar dem verktyg och tjänster i ett samarbete mellan lärare, elever, forskare och edtechföretag.

Swedish Edtest är en viktig pusselbit för att stärka lärares digitala kompetens så att de kan ställa tydliga krav på produkter och tjänster för lärande. Genom att låta lärare, elever och tech-utvecklare jobba tillsammans med tester bidrar det till en bättre utveckling och användning av digitala läromedel.

Forskare från flera lärosäten, bl a Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Halmstad är aktiva i initiativet. Bland annat har ett testverktyg tagits fram som underlag för dem som vill testa.

Det här är något som Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet, arbetar med i Swedish Edtest. Hon har tagit fram en strukturerad metod för test och utvärdering som gör testerna skalbara och jämförbara. De test som genomförs inom ramen för Swedish Edtest genomförs i en autentisk lärandemiljö – det vill säga i klassrummet.

För en djupare diskussion om Edtest Sweden kan du titta på ett webbinarium från Innovationsveckan i Uppsala, 9 oktober.

Lärcentras roll i högre utbildning - ny rapport från TCO

Photo by Scott Graham on Unsplash

En ny rapport från TCO, Lärcentra - för högre utbildning i hela Sverige, av Sofia Hylander, lyfter fram kommunala lärcentra som nyckelspelare i ambitionen att öka tillgängligheten på högre utbildning i hela landet. Rapporten beskriver hur lärcentra har utvecklats under åren och hur samarbetet med landets lärosäten har minskat under de senaste åren. Den beskriver hur distans- och nätbaserad utbildning har utvecklats.

Ett av de viktigaste verktygen för att öka tillgängligheten till högre utbildning utanför lärosätena huvudorter är så kallade lärcentra. TCO har i denna rapport gjort en analys av lärcentras potential och utvecklingsbehov. Rapporten bygger på en gedigen genomgång av utredningar, forskningsrapporter samt intervjuer med företrädare för lärosäten och lärcentra i olika delar av landet.

Lärcentra lyckas ofta rekrytera nya studentgrupper som annars inte hade sökt sig till en traditionell campusutbildning och därmed kan de bidra till att motverka den sociala snedrekryteringen i svenska högre utbildning. Problemet är att det saknas övergripande och strategiskt samarbete mellan landets lärosäten och lärcentra. 

Rapporten avslutas med sex rekommendationer:

1. Säkra den långsiktiga finansieringen av lärcentra i hela landet.
2. Ge universitet och högskolor i uppdrag att ta fram ett utbildningsutbud som tillgodoser lokala utbildningsbehov.
3. Satsa på distansutbildning och att utveckla nya utbildningsformat.
4. Involvera lärosäten och lärcentra i den regionala kompetensförsörjningspolitiken.
5. Ta ett samlat grepp kring breddad rekrytering och brett deltagande i högre utbildning där lärcentra ges en utpekad roll.
6. Använd lärcentra för att ge nyanlända tillgång till ett större utbud av relevanta etableringsinsatser i hela landet.

Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet - ny rapport

Projektet Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning i hela landet hade sin avslutningskonferens denna vecka och släppte därmed sin slutrapport samt tre delrapporter om hur vi kan göra högre utbildning mer tillgänglig för nya studentgrupper i hela landet, långt ifrån högskoleorter. 

Projektets övergripande syfte var att utveckla, synliggöra och kvalitetssäkra hållbara modeller för hur lärosäten runtom i landet i samverkan med kommuner kan tillgängliggöra utbildning för livslångt lärande på orter med långt avstånd från högskola eller universitet. Projektet ville visa på hållbara samverkans- och genomförandemodeller och därmed bidra med kunskapsunderlag för kommande politiska beslut och tillämpning på området. Fem lärosäten och tre kommuner (en fjärde kommun tillkom i slutskedet av projektet) har arbetat gemensamt i projektet kring några centrala temaområden: 

• Vilka är de bästa pedagogiska koncepten och e-lärandemodellerna – för studenten, gruppen, det lokala sammanhanget, arbetsgivaren etc och hur samverkar vi på bästa sätt kring detta?
• Förutsättningar ur ett kommunalt perspektiv: Hur kan man rigga och kvalitetssäkra det lokala sammanhanget för studenten, gruppen, pedagogen, arbetsgivaren etc så att tillgång till och genomförande av högre utbildning fungerar med hållbarhet?
• Regional utveckling och tillväxt: Vilka effekter och samhällsvinster ger en ökad tillgång till högre utbildning på lokal nivå och sett i enegional och nationell kontext?

Förutom projektrapporten finns det mer tre detaljerade delrapporter:

• Distansutbildning och e-lärande – utmaningar, möjligheter och alternativa modeller (WP2) 
• Högre utbildning i alla kommuner? (WP3)
• Effekter av högre utbildning på regional utveckling (WP4)

Internationaliseringskonferens

UHRs (Universitets- och högskolerådet) årliga internationaliseringskonferens hålls helt digitalt i år, 11 november. Konferensen hålls i samarbete med KTH och årets tema är internationalisering för innovation och förändring.

Hur kan internationalisering bidra till, och stärka innovativa samarbeten mellan länder, mellan branscher och mellan olika kompetenser? Och hur kan program som till exempel Erasmus+ och Linnaeus-Palme vara viktiga resurser när det gäller innovativa arbetssätt, processer och produkter inom utbildningsområdet?

Konferensen är kostnadsfri och den sista anmälningsdagen är 25 oktober. 

Mer information och anmälan.

Getspel satte Skövde på kartan

Pressbild, Goat Simulator

Det galna spelet Goat Simulator, med över 400 miljoner kronor i intäkter, har satt Skövde på världskartan när det gäller spelutveckling och Högskolan i Skövde ligger bakom flera nya spelutvecklingsföretag i staden, enligt en artikel i nättidningen DiGITAL, Geten satte Skövde på världskartan – nu jobbar 700 i spelbranschen. Idag jobbar cirka 700 inom spelbranschen och högskolan har cirka 500 studenter inom spelutveckling. Per Micael Nyberg, affärsutvecklare på Skövde Science Park, ser att högskolans tidig satsning på spel ligger bakom utvecklingen och nu finns det ett helt ekosystem i staden:

Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle kunna flytta tillbaka till mina hemtrakter och jobba med dataspel. Jag har inte sett någon annan plats i spelvärlden som har ett sådant här ekosystem – du har universitet, forskning, startups, business, investeringar och näringskedjan omkring det.

Framtidens skolor - ny internationell rapport

"image_104" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

En ny rapport från World Economic Forum (WEF), Schools of the Future Defining New Models of Education for the Fourth Industrial Revolution, lägger fram nya modeller för framtidens skola kopplade till goda exempel från olika delar av världen. Rapporten betonar behovet av nya utbildningsmodeller för att rusta våra barn för framtiden.

In the context of job disruption, demand for new skills and increased socioeconomic polarization, primary and secondary school systems have a critical role to play in preparing the global citizens and workforces of the future. Education models must adapt to equip children with the skills to create a more inclusive, cohesive and productive world.

Rapporten utgår ifrån ett ramverk, Education 4.0, som definierar 8 kategorier nyckelfärdigheter och pedagogiker:

• Globala färdigheter. Större medvetenhet om omvärlden och hur den påverkar oss. Att bli en aktiv medborgare. Bygga ett hållbart samhälle.
• Innovation och kreativitet. Problemlösning, kreativitet, kritiskt tänkande
• Tekniska färdigheter. Omfattar även digitala kompetenser, ansvarsfull använding av teknik, programmeringskunskaper.
• Interpersonell kompetens. Social kompetens, kollaboration, empati.
• Individanpassat och självstyrt lärande. Bättre elevanpassning och större flexibilitet.
• Tillgänglighet och inkluderande. Alla ska ha tillgång till bra undervisning och möjligheter att lära sig.
• Problembaserat och kollaborativt lärande. Större fokus på samarbete och kritiskt tänkande.
• Livslångt och studentdrivet lärande. Utbildning tar aldrig slut. Konsten att lära sig.

Rapporten utvecklar dessa begrepp och ger flera inspirerande exempel från skolor runt om i världen. Men för att hantera den här utvecklingen krävs samarbete och samordning på alla nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

There is an urgent need to update education systems to equip children with the skills to navigate the future of work and the future of societies. The Education 4.0 framework provides a vision for how school systems can be updated to deliver on children’s future needs. This transformation calls for shifts in learning content to include both the technical and human-centric skills needed to build growing and inclusive economies and societies and shifts in learning experiences that more closely mirror the future of work.

Norsk satsning på digital kompetens inom arbetslivet

Photo by LinkedIn Sales Navigator from Pexels

Tio norska lärosäten får dela på 20 miljoner kronor för att utveckla flexibla nätbaserade utbildningar för att höja den digitala kompetensen hos flera ledande norska företag, enligt ett pressmeddelande från norska Kunnskapsdepartementet, Tolv prosjekter får 20 millioner til utvikling av videreutdanning i digital kompetanse. Norska arbetsgivare har ett stort behov av kompetensutveckling inom digital kompetens för att utrusta sina medarbetare för framtidens krav. I denna satsning ingår utbildningar om bland annat artificiell intelligens, innovationskultur och hållbar utveckling.

Kunnskaps- og integreringsminister, Jan Tore Sanner, ser ett växande behov inom arbetslivet:

- Den teknologiske utviklingen innebærer nye oppgaver som krever annen type kompetanse. Eksempelvis har et prosjekt fått støtte til å gi kompetanse innen bruk av digitale løsninger i bygg- og anleggsnæringen, et annet har fått støtte til å lære hvordan flere kan utvikle og publisere digitale utmarkskart. Det er stadig færre jobber som krever liten eller ingen formell kompetanse, også høyt utdannede opplever endringer som over tid krever faglig påfyll.

Förra året tilldelades 35 miljoner kroner inom samma område. Enligt digitaliseringsminister Nikolai Astrup:

- Digitalisering og ny teknologi er helt avgjørende for at vi skal kunne skape nye jobber i privat sektor, og utvikle bedre og mer effektive tjenester i offentlig sektor. Men da trenger vi digital kompetanse. Derfor er jeg veldig glad for at flere får mulighet til å øke den digitale kompetansen i løpet av arbeidslivet. Det vil komme hele samfunnet til gode.

Utbildning möter arbetsliv - FuNKon2019

"View from Barbrokollen, Kongsberg" (CC BY 2.0) by petachow

Den norska riksorganisationen FuN (Fleksibel utdanning Norge) arrangerar konferensen FuNKon2019 20-21 november i Kongsberg i Norge. Årets konferens fokuserar på arbetsrelaterad utbildning och samverkan mellan högskolor, utbildningsanordnare och näringslivet.

Livslang læring og arbeidslivsrelevant utdanning krever fleksible løsninger og innovativ bruk av teknologi. Våre medlemmer – nettskolene – har lang erfaring med dette og vil på årets konferanse møte arbeidsgivere som nettopp etterspør de fleksible tilbudene. På FunKon19 blir det inspirerende foredragsholdere, konkrete caser som viser hvordan arbeidsgivere og utdanningstilbydere samarbeider om de beste løsningene, diskusjoner og erfaringsutveksling – alt sammen i løpet av to intensive dager på Kongsberg.

Se programmet.

Mer information och anmälan.

Regeringen lanserar fyra samverkansprogram

Under sommaren lanserade regeringen fyra viktiga samverkansprogram med syfte att stärka samverkan mellan näringsliv, akademi och regering, enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet. Bland dessa program finns området kompetensförsörjning och livslångt lärande och vi kan vänta oss en kraftig satsning inom detta område under de närmaste åren.

Samverkansprogrammen bygger på målsättningen att kraftsamla för att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft och möta de stora samhällsutmaningarna.

De fyra programmen ligger inom följande eområden:

• Näringslivets digitala strukturomvandling
• Hälsa och life science
• Näringslivets klimatomställning
• Kompetensförsörjning och livslångt lärande

Enligt näringsminister Ibrahim Baylan:

- Sverige står inför stora utmaningar i en snabbt föränderlig värld. Genom att samla näringsliv, akademi och det offentliga i samverkansprogrammen tar vi nu ytterligare steg för att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga på en rad viktiga områden.

5 svenska universitet blir europauniversitet

EU-Kommissionen lanserar nu ett omfattande samarbetsprojekt mellan valda europeiska universitet, European Universities Initiative. Ett nätverk av universitet ska ge studenter och forskare större möjligheter att kombinera studier i flera EU-länder. Enligt kommissionen ska initiativet:

... stärka de strategiska partnerskapen i EU mellan lärosäten och uppmuntra att det senast 2024 ska finnas ett tjugotal ”Europauniversitet” som består av nätverk som skapas av universiteten själva runtom i EU, vilket ger studenter möjlighet att ta examen genom att kombinera studier i flera EU-länder och bidrar till de europeiska universitetens internationella konkurrenskraft.

Enligt ett radioreportage av Sveriges Radio (lyssna på reportaget nedan) har fem svenska lärosäten, Stockholms universitet, KTH, Linköpings universitet, Göteborgs universitet och Lunds universitet, blivit godkända som medlemmar i initiativet. Initiativet omfattar cirka 900 miljoner kronor under de första tre åren men kommer inte att påverka lärosätenas oberoende. Enligt Eva Wiberg, rektor på Göteborgs universitet.

- Det här betyder att vi tillsammans med våra allierade universitet kan stärka samarbetet för forskning, utbildning och innovation inom Europa.

Verktyg för kollaboration

Image by rawpixel from Pixabay

Letar du efter nya digitala verktyg som kan underlätta nätbasrat samarbete? Den omfattande guiden, Tools for remote teams, ger dig tips på hundratals verktyg för virtuella team. Här hittar du verktyg för e-möten, virtuella kontor, brainstorming, kollaborativa tankekartor, gruppchatt, projektledning, återkoppling mm. Listan sköts av företaget Collaboration Superpowers och uppdateras regelbundet.

Högskolan och samhället - konferens i Borås

CC BY-SA Some rights reserved by Klenis on Wikimedia Commons

Hur kan vi inom högre utbildning bidra till en positiv och hållbar samhällsutveckling där alla kan bidra? Vad är högskolans roll i samhället när det gäller etiska frågor, socialt ansvar och jämställdhet? Dessa frågor diskuteras när Högskolan i Borås arrangerar konferensen Praxis in higher education – With a focus on the Nordic context, 22-24 maj.

What is needed is focused consideration of important and urgent questions: How can we make academic work and educational practices more informed, sustainable, inclusive, equitable, and responsive to student and societal needs? How are ideals such as ethics, equality, and social responsibility realised (or how can they be realised) in higher education? What opportunities exist and/or can be created to ensure that arrangements and practices within our institutions enable, rather than work against, the realisation of praxis-oriented intentions?

Huvudtalarna är Professor Eva Bendix Petersen, Roskilde University, Denmark, och Professor Petri Salo, Åbo Akademi, Finland.

Se programmet.

Includekonferensen 2019

"New_DSC_0016" (CC BY 2.0) by Swedish Girls

Det nationella nätverket Include, som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning, arrangerar sin årliga konferens vid Karlstads universitet, 14-16 maj. Konferensens tema är Breddat deltagande och digitalisering. Under konferensen presenteras flera intressanta initiativ och projekt inom området, bland annat:

• Projektet #pluggavidare drivs av Karlskoga kommun med syftet att påverka attityder till skola och utbildning till att bli mer positiva.
• Dyslexi och högskola, så kan man göra!
  Hur kan man tänka kring högskolestudier och dyslexi? Hur kan man gå tillväga i uppsatsskrivning? Hur kan högskolan förhålla sig till begreppet tillgänglig utbildning och text? Och hur kan man förhålla sig till dyslexi och studieteknik?
• Linje 14 är ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun som syftar till att fler ungdomar som växer upp i studieovana miljöer ska studera vidare på universitet eller högskola efter gymnasiet.
• Projektet Rethink: Kau vid Karlstads universitet hittar, utvecklar och testar digitala verktyg som ger studenter bättre förutsättningar att genomföra sin utbildning.

Mer information och anmälan.

Storstaden lockar allt fler utbildade

"Stockholm" (CC BY-NC 2.0) by snazbaz

Ett stort samhällsproblem är att landsbygdsbefolkningen minskar hela tiden till fördel för storstadsområden. Ny forskning vid Linköpings universitet visar ett tydligt rörelsemönster över de senaste 20 åren enligt ett radioreportage av P4 Kalmar, Smarta och begåvade lämnar ofta landsbygden. Tidigare har man trott att utflyttningen berodde på sämre infrastruktur, service och arbetstillfällen men den mest avgörande faktorn verkar vara utbildning. De som vill utbilda sig flyttar gärna och kommer inte tillbaka.

Forskningen presenteras även i en nyhet från Linköpings universitet, Klyftor mellan stad och landsbygd beror på befolkningens sammansättning. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet

- Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter. Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa.

Frågan är hur vi kan motverka trenden genom olika former distansutbildning och samverkan.

Referens
Urban scaling and the regional divide, Marc Keuschnigg, Selcan Mutgan, Peter Hedström (2019). Science Advances 5: eaav0042, DOI: 10.1126/sciadv.aav0042

Konferens - Högskola och samhälle i samverkan

Bild. HSS 2019, Domingo Leiva.

Konferensen Högskola och samhälle i samverkan (HSS 2019) hålls 8-10 maj i Örebro. Här sätter man fokus på samverkan mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.

Här samlas näringsliv, offentlig sektor och akademi för att stärka utbytet mellan parterna kring samverkan och innovation. Det är en konferens där människor kan mötas, diskutera, inspireras och få idéer som kan växa. HSS 2019 erbjuder inspirerande föreläsare, givande möten och framförallt en rad konkreta samverkansverktyg för dig att använda i din verksamhet. 2019 firar vi även 20-årsjubileum dubbelt upp, både HSS och Örebro universitet firar 20 år!

Bland annat ska följande områden diskuteras; miljöer för samverkan, samverkan mellan student, forskare och entreprenör, samverkan kring kompetensförsörjning, forskning, och innovation samt artificiell intelligens. Konferensen inleds med en välkomstkväll på Örebro Slott.

Mer information.

Lifelong Learning Summit 2019 i Lillehammer

Ytterligare en viktig konferens att notera för 2019 äger rum i Lillehammer, Norge. Organisationen ICDE (International Council for Open and Distance Education) arrangerar en stor internationell konferens, ICDE Lillehammer Lifelong Learning Summit 2019, 11-13 februari 2019. Konferensens team är Lifelong learning for lifelong employability och riktar sig mot lärare, forskare och beslutsfattare inom livslångt lärande, e-lärande och IKT-pedagogik. Här träffar du dessutom representanter från näringslivet och edtech-branschen i tre dagar fyllda med föreläsningar, forskningspresentationer, workshops och diskussioner.

The speed of digitization is constantly challenging and affecting the ways we work. These challenges require new skills and competencies which again has led to an increasing focus on and demand for lifelong learning by society.

While digitization throws up new challenges, it is also the solution to address these. Through enabling accessibility and flexible delivery of new competency training, lifelong learning can be made available to all. However, these solutions to address societal needs of the work force of tomorrow, requires a close collaboration between providers of higher education, researchers, work life organizations and industries, technology suppliers and businesses.

Bland konferensens huvudtalare är: Norges statsminister Erna Solberg, Asha Singh Kanwar (President och CEO, Commonwealth of Learning), Diana Laurillard (Professor of Learning with Digital Technologies, UCL) och Bo Dahlbom (Professor, Göteborgs universitet).

Mer information och anmälan.