Guide om IT-hållbarhet

Photo by Jeroen van de Water on Unsplash

Hållbara IT-lösningar är viktiga för alla utbildningsorganisationer idag och en ny guide har tagits fram av brittiska JISC, Good practice in IT sustainability. Guiden har tagits fram av yrkeshögskolor i Wales men rekommendationerna gäller egentligen även för universitet och skolor. Guiden ger praktiska tips till IT-ansvariga i frågor kring inköp, drift, underhåll, energikostnader, säkerhet, utskrifter och användarsupport samt rekommendationer om hur man kan reducera kostnader, ökar effektivitet och skapa hållbara lösningar.

Alyson Nicholson (JISC Wales) menar::

We are grateful to Welsh Government and the FE leaders and colleges across Wales that have taken the time to share their first-hand experiences in developing more sustainable, strategic approaches to the management of and investment in IT and reducing their carbon footprint.

We know that rising IT costs are a real concern for FE leaders, with many looking for ways to maximise their technology investments while maintaining the same high standard of teaching and ensuring digital inclusion.

Nordisk konferens om kompetenser för hållbar omställning

"Tromso" (CC BY-ND 2.0) by simonmgc

En nordisk konferens om digital kompetens och livslångt lärande för en hållbar omställning i Norden, DigiNorden, hålls 20-21 september både fysiskt i Tromsö i Norge och digitalt. Konferensen arrangeras som en del av det norska ordförandeskapet i det nordiska ministerrådet under 2022. Alla utbildningsaktörer i Norden är välkomna och eftersom konferensen är öppen för deltagare på distans hoppas arrangörer locka utbildare från Finland till Grönland.

Digital kompetanse er en forutsetning for at utdanningssystemet, samfunnslivet og næringslivet skal kunne foreta det grønne skiftet. De nordiske landene er avhengig av samarbeid for å løse klima- og naturmangfoldsutfordringene. På denne konferansen skal vi belyse på hvilken måte sektorene kan og bør jobbe for å nå målet om at Norden skal bli verdens mest bærekraftige region innen 2030, som beskrevet i Visjon 2030.

Konferensen erbjuder en bra blandning av intressanta talare och många workshops och gruppdiskussioner.

Läs mer om konferensen i en artikel av nätverket NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Digital kompetanse er avgjørende for å få til den grønne omstillingen.

Mer information och anmälan (senast 15 augusti).

Pandemitiden har förändrat lärarens roll - nya rapporter

CC BY-NC-SA Some rights reserved by JISC

Tusentals brittiska lärare från högre utbildning och yrkesutbildningar menar att pandemin har starkt påverkat hur de ser på undervisning och lärande, enligt en artikel från brittiska JISC, Pandemic has fundamentally changed role of teachers, new surveys show. JISC har genomfört en omfattande undersökning (cirka 6500 lärare) om lärarnas erfarenheter som redogörs i två nya rapporter: den ena handlar om högre utbildning (higher education) och den andra om yrkesutbildning (further education). Rapporterna analyserar resultaten och ger rekommendationer. Bland mycket annat finns följande.

• En majoritet av lärarna (c 66%) fick bra IKT-support under pandemin men like många menade att de upplevde högre stress och oro.
• De flesta (över 80%) fick tekniska problem vid flera tillfällen.
• Endast 15-20% hade fått en bedömning av sina digitala färdigheter och utbildningsbehov.
• Många svarade att de inte fick tillräckligt med tid att lära sig nya digitala verktyg och metoder.
• Cirka 67% svarade att de inte hade fått någon belöning eller erkännande av sina ansträngningar under pandemin.

Samtidigt blev många lärare nöjda med den digitala omställningen och kände att de hade lärt sig mycket under tiden.

Enligt Heidi Fraser-Krauss, Jisc CEO:

Staff found themselves trying to manage an increased workload, support learners with technical issues at the same time as delivering high-class teaching. Unsurprisingly, for many this led to exhaustion, stress and anxiety.
As we move towards established models of hybrid learning, we have an opportunity to transform education through technology. For this to work, a digitally confident, digitally skilled, well-supported and involved teaching community is critical.

Ladda ner rapporterna:

UK further education findings report (pdf)
UK higher education findings report (pdf)

Ingenjör 4.0 - nätbaserat kursutbud för svensk industri

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

Ingenjör 4.0 är en nätbaserad fortbildningsplattform för ingenjörer som har skapats av 13 lärosäten i ett samarbete som heter Svenska Produktionsakademien, enligt en artikel i nättidningen Ny Teknik, Digital fortbildning stärker svensk industri. Teknikutvecklingen går ju i en allt högre takt och det finns ett stort behov i hela landet av flexibla korta fortbildningskurser, i synnerhet inom digitalisering. Kurserna tas fram i samarbete mellan lärosäten, industrin och andra utbildningsföretag och fokuserar i första hand på digitaliserad tillverkning.

Hela industrin är mitt i en digital transformation och det finns ett stort utbildningsbehov bland svenska företag och anställda, särskilt bland ingenjörer. Utan rätt kompetens är företag inte konkurrenskraftiga och medarbetare inte anställningsbara. Digitala lösningar på utbildning erbjuder livslångt lärande och är mer kostnadseffektivt.

Mer information om Ingenjör 4.0 och kursutbudet.

SPARK - konferens om livslångt lärande

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

En kostnadsfri digital konferens om livslångt lärande arrangeras 22 april av Jönköping University inom sin forsknings- och utbildningsmiljön SPARK. SPARK-konferensen ska vara en mötesplats för akademi, näringsliv och den offentliga sektorn för att diskutera hur tillgång till flexibel högre utbildning kan stärka den regionala ekonomin. Enligt Salem Seifeddine, programchef för SPARK och forskningschef vid Tekniska Högskolan, JU:

När forskningen kan paketeras i lämpliga utbildningsformat och tillgängliggöras för både industrin och våra studenter kan teknikens framfart snabbt implementeras och skapa hållbara lösningar.

Program och anmälan.

YH-utbildning med hybridundervisning

Hybridundervisning, att kombinera klassrum och distans, kommer alltmer i fokus men ställer höga krav på utrustning och teknik för att hitta en smidig lösning där alla känner sig delaktiga i undervsiningen. Företagsekonomiska Institutet (FEI) satsar på hybridundervisning med konceptet FEIFLEX och erbjuder nu yrkeshögskoleutbildningar (YH) både på plats i Stockholm och i flera kommuner, främst i norr, där studenterna får välja varifrån de studerar: i klassrummet, kommunal lärcentrum, hemma eller på resande fot.

Enligt ett pressmeddelande från FEI:

– Konceptet är bra för alla parter. Upptagningen av elever till utbildningens totalt 35 platser görs alltså från sju mindre orter och vi kan då fylla en YH-utbildning samtidigt som lokala kompetensbehov tillgodoses. Deltagarna behöver inte flytta och får samtidigt ut samma mervärden som en platsbunden utbildning ger såsom social samvaro, högre studiemotivation och mer kompetens, säger Andreas Degerfeldt, verksamhetschef YH på FEI.

Själva hybridmodellen används sedan tidigare i Västervik, där FEI erbjuder både YH-utbildning och kurser i samarbete med Campus Västervik. I Norrland är hybridmodellen ny och bygger på samarbetet mellan FEI och sex kommunala lärcentrum via Akademi Norr.

– I Norrlands inlandskommuner har vi enorma behov av mer kompetens, men en liten kommun kan inte själv arrangera en utbildning för kanske 30 personer som en YH-utbildning kan behöva ha. Kommunen behöver kanske totalt fem personer och kan först nu, med hjälp av FEI:s metod och tillsammans med andra kommuner, erbjuda nödvändig utbildning på hemorten. Den här modellen är ett utmärkt sätt att ge våra företag vad de behöver för att kunna utvecklas positivt, säger Martin Bergvall, verksamhetschef på Akademi Norr.

Uppdragsutbildning i kristider - digital konferens

Nätverket UniLink arrangerar en konferens om uppdragsutbildningar 18-19 mars (lunch till lunch), Uppdragsutbildning i kristider – framgångsfaktorer och utmaningar, vid Högskolan i Gävle. Konferensen handlar om hur man planerar och genomför uppdragsutbildningar under pandemitiden och erfarenheter som vi kan ha med oss i framtiden. Den första dagen ägnas åt en slutkonferens för LUPP-projektet: Uppdragsutbildning och livslångt lärande och uppdragsutbildning, och dag två blir en ordinarie nätverksträff. 

Projektet har under tre år arbetat med frågor kring hur lärosäten arbetar med och organiserar uppdragsutbildning. Finns det några särskilt bra arbetssätt, hur mycket skiljer det sig åt mellan lärosäten? Hur säkerställer vi bra dialoger med uppdragsgivarna och att den utbildning som levereras ger önskade effekter? Finns det bra incitament för lärare att engagera sig i uppdragsutbildning?

Allt går i Zoom så klart och alla som arbetar med uppdragsutbildning och livslångt lärande är välkomna.

Mer information och anmälan.

Kompetens.nu - kompetensutveckling för industi- och teknikbranschen

Photo by Proxyclick Visitor Management System from Pexels

Kompetens.nu är en nytt initiativ med stöd av bl a Vinnova och Tillväxtverket för att erbjuda ett utbud av nätbaserade utbildningar som möter industrins kompetensutvecklingsbehov. Här kommer de att samla kurser inom områden som digitalisering, ledarskap, datateknik, datasäkerhet m fl från olika leverantörer. Industri- och teknikföretag kan söka utbildningsplatser genom att fylla i en intresseanmälan. Sedan inleds en diskussion om vilka kurser som kan vara aktuella för de anställda.

Kompetens.nu erbjuder digitala kurser för anställda inom industri- och teknikbranschen. En del utbildningar har fasta startdatum medan andra kan påbörjas och genomföras när det passar den studerande. Utbudet kommer att kompletteras och utvecklas successivt utifrån företagens behov. Allt ifrån utbildningar på högskolenivå, till uppdragsutbildningar på YH-nivå, till att ämnesexperter kan dela kunskap och erfarenheter i så kallade ”micro-learnings” kommer att finnas tillgängliga.

Bakom satsningen står: IF Metall, Tillvaxtverket, Teknikföretagen, Vinnova, Industriarbetsgivarna, Sveriges Ingenjörer [The Swedish Association of Graduate Engineers], Combient och Unionen. Under 2021 finansieras utbildningarna av Europeiska Socialfonden och är därmed kostnadsfria för dem som deltar.

Titta på en kort introduktionsfilm med Gunilla Nordlöf, Generaldirektör Tillväxtverket.

Webbinarium: Metod och verktyg för distansundervisning

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Myndigheten för yrkeshögskolan arrangerar ett webbinarium, Metod och verktyg för distansundervisning, torsdag 17 september 09:00-10:00. Talarna är Kristina Lundén, utbildningsledare, och Inger Lindqvist, IKT-pedagog, båda från YrkesAkademin och de kommer att ge tips om hur du kan använda digitala verktyg i din undervisning.

Vid en övergång från platsbunden undervisning till distans uppstår direkt frågor kring hur man ska ersätta hela eller delar av planerade pedagogiska moment och inslag till distans. En följdfråga är vilka verktyg som gör det möjligt att i så hög utsträckning som möjligt kan återskapa eller ersätta planerade moment. Ett vanligt fel är att man fokuserar på teknikval och verktyg först, och sedan tänker på vad man faktiskt vill göra.

Webbinariet teckenspråktolkas. Webbinariet spelas in, och en textad version kommer att publiceras i efterhand.

UHR finansierar 11 distansutbildningsprojekt

Fem lärosäten och fem yrkeshögskolor får finansiering från Universitets- och högskolerådet (UHR) för att utveckla distansutbildningen. Totalt fördelas nästan tio miljoner kronor till elva projekt. Intresset var högt och UHR fick in 77 ansökningar totalt. 

Syftet är dels att locka fler studenter från landsbygden till studier i såväl högskolan som i yrkeshögskolan, dels att höja kvaliteten och öka genomströmningen i de distansutbildningar som anordnas.

Enligt Karin Röding, generaldirektör för UHR:

- Det är glädjande att intresset för att söka har varit så stort. Distansutbildningen är viktig för att fler ska välja att studera vidare. Mindre kommuner behöver också få bättre tillgång till utbildning för att kunna säkra sin kompetensförsörjning och då är studier på distans ett bra komplement.

Följande organisationer fick projektmedel: Folkuniversitetet Uppsala, Högskolan i Gävle, Karlstads universitet, Lernia Piteå, Luleå tekniska universitet, Mittuniversitetet, Skövde yrkeshögskola, Tekniska Högskolan Jönköping (YH), Umeå universitet (två projekt) samt Yrkesakademin.

Icke-formella certifikat - ny rapport

CC BY-ND Some rights reserved by Deakin University

Idag finns det ett stort utbud av icke-formella nätbaserade kurser som t.ex. MOOCs som ger olika sorters intyg och certifikat. Dessa kallas för micro-credentials och skapar en viss förvirring bland formella utbildningsanordnare och arbetsgivare eftersom det saknas klara länkar mellan dessa och formella certifikat och examensbevis. En ny rapport från Deakin University i Australien, Making micro-credentials work for learners, employers and providers, kartlägger området och ger rekommendationer till utbildningsanordnare, arbetsgivare och studerande.

Rapporten definierar micro-credentials så här:

... a micro-credential is a certification of assessed learning that is additional, alternate, complementary to or a formal component of a formal qualification.

Rapporten rekommenderar nationella och internationella ramverk som ger möjlighet att validera icke-formella kursintyg och koppla dem till det formella utbildningssystemet. Desutom förespråkar rapporten personliga konton för livslångt lärande.

Micro-credentials are not a silver bullet, but with thoughtful implementation they can supplement and complement quality higher education systems and enable opportunities for learners across the lifespan. A society that works towards more granular certified learning to incentivise its citizens to continue to learn and warrant their achievements will be on the path to a happier and healthier culture, and a stronger economy.

Utbildning möter arbetsliv - FuNKon2019

"View from Barbrokollen, Kongsberg" (CC BY 2.0) by petachow

Den norska riksorganisationen FuN (Fleksibel utdanning Norge) arrangerar konferensen FuNKon2019 20-21 november i Kongsberg i Norge. Årets konferens fokuserar på arbetsrelaterad utbildning och samverkan mellan högskolor, utbildningsanordnare och näringslivet.

Livslang læring og arbeidslivsrelevant utdanning krever fleksible løsninger og innovativ bruk av teknologi. Våre medlemmer – nettskolene – har lang erfaring med dette og vil på årets konferanse møte arbeidsgivere som nettopp etterspør de fleksible tilbudene. På FunKon19 blir det inspirerende foredragsholdere, konkrete caser som viser hvordan arbeidsgivere og utdanningstilbydere samarbeider om de beste løsningene, diskusjoner og erfaringsutveksling – alt sammen i løpet av to intensive dager på Kongsberg.

Se programmet.

Mer information och anmälan.

Framtidens arbete och lärande

Photo CC0 by Niti K. on Unsplash

De största utmaningarna inom framtidens utbildning är att utveckla det livslånga lärandet och se till att alla kan lära sig nya färdigheter för att klara snabba omställningar i samhället, enligt en ny kanadensisk rapport, The future of work and learning. Rapporten ser ett växande behov av bättre validering av icke-formell utbildning och arbetslivserfarenhet samt ett växande ekosystem av nya meriteringsformer, korta program och arbetsrelaterade utbildningar. Dessutom kommer artificiell intelligens (AI) och robotar att förändra utbildningslandskapet även om vi inte ser precis hur just idag. Hela utbildningssektorn behöver ställa om sig för att möta dessa utmaningar.

Enligt Denise Amyot, President och VD, Colleges and Institutes of Canada:

- Faced with rapid and profound disruptions in almost all sectors of the economy, the time has come to rethink how and when we learn or acquire new skills to prepare ourselves for an ever-changing workplace ... All of us urgently need to embrace a culture of lifelong learning, which can be a challenge for both learners and post-secondary institutions. This new whitepaper offers invaluable insights that will help us all prepare for the future or work and learning.

Rapporten har tagits fram av D2L i samarbete med Colleges and Institutes of Canada (CICan).

Ladda ner rapporten som pdf.

Regeringen satsar på vuxenutbildning

Regeringen satsar 50 miljoner kronor för rekrytering till kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux), enligt ett pressmeddelande från Regeringskansliet. satsningen ska bidra till att flera får rätt kompetensutveckling för att komma ut på arbetsmarknaden, i synnerhet i mindre kommuner. Enligt pressmeddelandet:

Sverige har kompetensbrist på många viktiga områden samtidigt som vissa grupper med kortare utbildning är arbetslösa. För att locka fler till vuxenutbildningen, även bland grupper som har behov av utbildning men som inte på egen hand hittar lämpliga utbildningsalternativ, går nu ett statsbidrag ut till kommuner som deltar i regeringens satsning på regional yrkesinriktad vuxenutbildning (regionalt yrkesvux).

– Detta är en viktig satsning för att få fler i jobb. Näringslivet skriker efter kompetens. Med uppsökande insatser ökar vi förutsättningarna att få fler att utbilda sig till efterfrågade bristyrken. Det tjänar både individ, samhälle och näringsliv på, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Statsbidraget ska användas till att rekrytera fler till komvux och särvux på grundläggande eller gymnasial nivå. Pengarna kan bekosta uppsökande verksamhet, information, vägledning och motiverande insatser.

Regeringen ger nu Skolverket updraget att hantera fördelningen av statsbidraget.

ISO21001 - ny standard för utbildning

Learning by Nick Youngson CC BY-SA 3.0 Alpha Stock Images

Nu finns det för första gången en ledningssystemstandard för utbildningsorganisationer, ISO 21001. Standarden kan användas av alla slags utbildningsorganisationer som erbjuder någon form av utbildning eller kompetensutveckling, från förskola till universitet inklusive företagsutbildning. Standarden omfattar också alla utbildningsformer, såväl nätbaserad utbildning som traditionell utbildning i klassrum.

Utbildningssektorn skiljer sig från andra sektorer eftersom det inte handlar om en enkel kund-leverantör relation. Utbildningsorganisationen kan skapa optimala förutsättningar för lärande, men aldrig garantera att studenten/eleven faktiskt lär sig. ISO 21001 ska därför hjälpa utbildningsorganisationer att utvärdera i vilken grad de faktiskt uppfyller kraven hos elever/studenter och andra intressenter samt förbättrar organisationens förmåga att leverera kvalitet.

- Det är inte vanligt att svenska utbildningsorganisationer arbetar med ledningssystem trots att de arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Jag hoppas verkligen att många tar chansen nu när det finns en specifik ISO-standard för utbildningsorganisationer som är uppbyggd på best practise från hela världen, säger Tina Bohlin, projektledare SIS, Swedish Standards Institute.

• Pressmeddelande från SIS (Swedish Standards Institute): Best practice från hela världen ska ge nöjdare elever.
• Pressmeddelande från ISO: Education sector to benefit from a new international management system standard.
• Läs mer om ISO21001 i Sverige på SIS webbplats.

.

ViLär - konferens om arbetsintegrerat lärande

Konferensen ViLär, om arbets- eller verksamhetsintegrerat lärande, äger rum 7-8 december vid Högskolan Väst i Trollhättan. Konferensen samlar utbildare, forskare och beslutsfattare från högre utbildning, näringsliv och offentlig verksamhet för erfarenhetsutbyte kring lyckade samverkansprojekt och innovativa utbildningar.

- Arbets- eller verksamhetsintegrerat lärande (work-integrated learning) är ett samlingsbegrepp för de pedagogiska modeller som bygger på samverkan och integration mellan högre utbildning och arbetsliv. Inom detta kunskapsfält finns pedagogiska utmaningar som är gemensamma för verksamhetsförlagd utbildning (VFU), cooperative education (Co-op), mentorskapsprogram, fadderföretag samt andra former av samverkan mellan högskoleutbildning och arbetsliv.

Konferensens huvudtalarna är Kristina Edström, Spänningen mellan akademiska och professionella värden i ingenjörsutbildningen, och Julianne Cheek, Using workplaces as places of learning. Whose needs? Whose agenda? And who says?

Bidrag till konferensen måste skickas in senast 13 oktober, se Call for papers.

Mer information och länk till anmälan.

Konferens om yrkeshögskola och universitet

"Wendt WisCEL: group work" (CC BY 2.0) by college.library

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) bjuder tillsammans in till en konferens i Stockholm 11 oktober för att diskutera om hur samspelet mellan dessa utbildningsformer kan främjas. Gästtalarna är Helene Hellmark Knutsson, Minister för högre utbildning och forskning, samt Anna Ekström, Gymnasie- och kunskapslyftsminister.

- Frågan om högskola och yrkeshögskola står högt på den politiska dagordningen. Vi genomför därför tillsammans en konferens i Stockholm den 11 oktober för att diskutera de olika utbildningsformer­na – syfte och uppdrag, regeringens ambitioner och reformagenda inom området, gräns­­dragningar, övergångsmöjligheter mellan de olika utbildnings­formerna och hur vi undviker återvändsgränder samt tillgodoräknande och validering mellan yrkeshögskola och högskola.

Mer information.

Preliminärt konferensprogram.

Vuxenläraren och innovation - konferens i Lund

"AF" (CC BY-NC-SA 2.0) by anri74

Hur skapar vi den bästa kompetensen för nordiska vuxenutbildare? Vilka kunskaper behövs? Dessa frågor står i fokus för en nordisk konferens, Vuxenläraren och innovation, 27-28 september i Lund. Konferensen arrangeras av Nordiska Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) i samarbete med Föreningen Norden, Nordplus och Lunds Kommun.

Konferensen kommer att fokusera på vuxenlärarens många olika roller i olika sammanhang. Det ges möjlighet till att diskutera, dela och utveckla erfarenheter och kunskaper. I ett framåtblickande perspektiv diskuteras kompetensbehov och utbildningsmöjligheter för vuxenlärare i Norden i ett samhälle präglat av ökad mångfald och globalisering.

Konferensens mål är att:

• Skapa en övergripande bild av de befintliga kompetensutvecklingsbehov som finns för de som planerar, organiserar och genomför vuxenutbildning i olika sammanhang, bland annat i offentliga och privata arbetsplatser, formell utbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning, i allmän utbildning och den frivilliga sektorn.
• Ge rekommendationer och nya idéer för det fortsatta arbetet att ge kvalificerad kompetensutveckling för de som arbetar med vuxenutbildning. 

Konferensen är relevant för:

• Aktuella aktörer som är ansvariga för kompetensutveckling inom vuxenutbildningen. Till exempel, utbildningsinstitutioner, myndigheter, fackföreningar, icke-statliga organisationer, branschorganisationer, mfl 
• För alla som arbetar med att planera, organisera och genomföra vuxenutbildning
• Nuvarande eller tidigare deltagare i NVL:s nätverk och Nordplus-projekt som har viktiga, innovativa upplevelser och resultat. 

Konferensen är gratis, deltagarna betalar sin egen resa och boende.

Mer information och registrering.

Tjänstemän behöver flexibla fortbildningskurser - TCO

Det finns två miljoner tjänstemän i Sverige och många av dem behöver vidareutbildning. Samtidigt finns det många jobb som inte kan tillsättas på grund av bristen på nödvändig kompetens. För att lösa denna matchningsproblematik behövs ett större utbud av flexibla distansutbildningar som kan läses på deltid. Under de senaste åren har landets lärosäten dragit ner på just fristående distansutbildningar och därför kräver TCO att regeringen ger landets lärosäten ett omställningsuppdrag.

Det menar TCO-ordförande Eva Nordmark i en debattartikel i Dagens Samhälle, TCO: ”Sluta blockera en nödvändig utveckling”. I artikeln lägger hon fram följande förslag:

1. Särskilda anslag till utbildning för yrkesverksamma. En del av lärosätenas anslag öronmärks för utbildningar som till form och innehåll passar för fort- och vidareutbildning.

2. Högre ersättning för studenter registrerade för vidareutbildning. Knyt den särskilda resurstilldelningen till studenterna snarare än till utbildningens form och inriktning.

3. Anslag fördelade efter ansökan från lärosäten. Lärosätena själva får ta initiativ, gärna i samarbete med andra aktörer till exempel branschorganisationer, arbetsmarknadens parter eller Arbetsförmedlingen, och ansöka om att få anordna utbildning.

För att förankra dessa förslag och hitta lösningar kommer Eva Nordmark att besöka flera lärosäten under våren.

Rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning

Idag pågår stora strukturförändringar på arbetsmarknaden och efterfrågan för fortbildning inom alla branscher ökar ständigt. Samtidigt har lärosätenas utbud av fortbildning på distans minskat. En ny rapport från Riksrevisionen, Det livslånga lärandet inom högre utbildning, kartlägger intresset för fortbildning inom högre utbildning och hur lärosäten arbetar med att erbjuda lämpliga fortbildningsinsatser som möter efterfrågan. Det saknas bra statistik om efterfrågan på fortbildning i landet och formen har en ganska låg profil bland lärosäten. Statliga medel styrs mest mot programutbildningar hellre än fristående kurser. Dessutom kräver fortbildning ökad flexibilitet och tillgänglighet och lärosäten har ofta svårt att möta de korta ledtiderna som företag är vana vid.

Rapporten ger följande rekommendationer till regeringen:

• Se över förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor så att Universitets- och högskoleregistret även innefattar uppgifter om uppdragsutbildning
• Förtydliga lärosätenas roll vad gäller att tillhandahålla fortbildning
• Se över incitamentsstrukturer som kan påverka lärosätenas möjligheter att erbjuda fortbildning

Se ett bildspel från Riksrevisionen om rapportens viktigaste punkterna.

Här ser du en diskussion om framtidens vidareutbildningar som spelades in 3 april med följande personer i panelen: Micael Holmström (vd, Academy), Sigbritt Karlsson (rektor, KTH), Annette Mellander (Riksrevisionen), Karin Röding (statssekreterare) och moderator Mikael Witterblad (chef för SNS forskningsprogram).