Kvalitetskriterier för distansutbildning?

Photo by Bekir Dönmez on Unsplash

Dagens utbildningslandskap omfattar många nya begrepp: distansutbildning, fjärrundervisning, hybridundervisning, blended learning, hyflex. Vi behöver tydliga definitioner för att kunna tala om för studenter vilken sorts kurs de deltar i och hur undervisning och lärande går till. Tony Bates diskuterar detta och lyfter fram behovet av kvalitetskriterier inom olika undervisningsformer i en artikel, Defining quality and online learning. 

Han påpekar att det finns redan internationella kvalitetssystem för distansutbildning, t ex amerikanska Quality Matters (QM) men relativt få aktörer som använder dessa. Studenter behöver bättre information om vilken sorts kurs de ska delta i: vilka krav ställs på studenten, hur sker undervisningen, vad kan studenten förvänta sig av läraren, hur sker diskussion och kollaboration, hur blir man bedömd, vilka examinationsformer gäller osv. Artikeln beskriver flera sätt att kvalitetssäkra olika distributionsformer och undrar varför distansutbildning granskas mer kritiskt än klassrumsundervisning. Kan vi utgå ifrån samma kvalitetskriterier för alla kursformer eller behöver vi olika system?

What this means of course is that we have had for many years a double standard for teaching: online learning must be more rigorously evaluated than in-person teaching. However, Covid-19 and the move to synchronous online learning, which mainly transferred in-person teaching methods to online delivery, has made it apparent that quality has little to do with mode of delivery but more to do with the quality of the teaching used within the delivery mode.

Europeisk standardladdare för mobiler - vågar vi hoppas?

Photo by Hana Brannigan from Pexels

EU-kommissionen kräver nu en europeisk standard för laddningssladdor till mobila enheter som telefoner, surfplattor, kameror osv, enligt en artikel på Voister, EU kräver standard för laddare till nästa år. Idag finns det ju ganska många varianter och de flesta av oss har lådor hemma fulla med oanvändbara sladdar från tidigare mobiler. Man räknar med cirka 11 000 ton avfall per år endast från oanvända laddare. Standardiseringskraven har funnits i många år men de stora IT-företagen fortsåtter att hitta på egna lösningar. Enligt Margrethe Vestager, vicepresident för EU-kommissionen:

Vi har gett industrin gott om tid för att komma fram till sina egna lösningar. Nu är det hög tid för lagkrav om en gemensam laddare. Det här är en viktig seger för våra konsumenter och för miljön och ligger i linje med våra digitala och gröna ambitioner.

Den föreslagna standarden är USB-C men redan nu har Apple kritiserat förslaget eftersom de menar att standardisering skulle hämma innovation inom branschen.

Vågar vi hoppas?

Samordning och standard säkrar skolans digitalisering - debattartikel.

När det gäller skolans digitalisering finns det en stor risk att landets kommuner väljer kortsiktiga lösningar som inte är kompatibla med andra IT-system. En debattartikel i tidsskriften Ny Teknik, av Jannie Jeppesen, vd Swedish Edtech Industry och Annika Andreasen, vd Svenska institutet för standarder, ”Tunnelseende hotar skolans digitalisering”, lyfter fram befintliga standard som säkerställer interoperabilitet mellan olika tjänster och plattformar. Skolverket och kommunerna behöver kravställa mot de standarder som finns och se till att framtidens system fungerar ihop. 

Införandet av de digitala nationella proven (DNP) ger oss en möjlighet att se över skolans digitalisering och förebygga kortsiktiga lokala lösningar som kostar mer pengar i längden. Artikeln förespråkar tillämpningen av Svensk standard, SS 12000:2020: Gränssnitt för informationsutbyte mellan verksamhetsprocesser i skolan. Det krävs smarta investeringar.

Det gäller att bygga smart från början och här finns en svensk standard, utvecklad specifikt för informationshantering i skolans tjänster, som är guld för kommunerna. En standard som säkerställer interoperabilitet, det vill säga att de olika tjänsterna ”pratar” med varandra, på samma språk, utan dialekter. Den heter SS 12000:2020 och definierar hur data ska överföras mellan tjänster för till exempel skoladministration, schema och lärplattformar. Data som ligger till grund för hur lärare och elever får sina konton och hur de använder alla digitala tjänster.

Titta på en kort introduktion till SS 12000:2020. 

ISO21001 - ny standard för utbildning

Learning by Nick Youngson CC BY-SA 3.0 Alpha Stock Images

Nu finns det för första gången en ledningssystemstandard för utbildningsorganisationer, ISO 21001. Standarden kan användas av alla slags utbildningsorganisationer som erbjuder någon form av utbildning eller kompetensutveckling, från förskola till universitet inklusive företagsutbildning. Standarden omfattar också alla utbildningsformer, såväl nätbaserad utbildning som traditionell utbildning i klassrum.

Utbildningssektorn skiljer sig från andra sektorer eftersom det inte handlar om en enkel kund-leverantör relation. Utbildningsorganisationen kan skapa optimala förutsättningar för lärande, men aldrig garantera att studenten/eleven faktiskt lär sig. ISO 21001 ska därför hjälpa utbildningsorganisationer att utvärdera i vilken grad de faktiskt uppfyller kraven hos elever/studenter och andra intressenter samt förbättrar organisationens förmåga att leverera kvalitet.

- Det är inte vanligt att svenska utbildningsorganisationer arbetar med ledningssystem trots att de arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. Jag hoppas verkligen att många tar chansen nu när det finns en specifik ISO-standard för utbildningsorganisationer som är uppbyggd på best practise från hela världen, säger Tina Bohlin, projektledare SIS, Swedish Standards Institute.

• Pressmeddelande från SIS (Swedish Standards Institute): Best practice från hela världen ska ge nöjdare elever.
• Pressmeddelande från ISO: Education sector to benefit from a new international management system standard.
• Läs mer om ISO21001 i Sverige på SIS webbplats.

.