Visar inlägg med etikett rapport. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rapport. Visa alla inlägg

fredag 19 augusti 2022

Ingen kvalitetshöjning efter fusioner - ny rapport

I Norge har det skett ganska många fusioner inom högre utbildning där lärosäten har slagits ihop för att höja utbildningskvaliteten. Men en ny analys av Nifu (Nordisk institutt for forskning på innovasjon, forskning og utdanning) visar inga tecken på en sådan kvalitetsökning enligt en artikel i den norska tidskriften KhronoFusjonene skulle gi økt kvalitet. Nifu finner ikke tegn på at det har skjedd. Studien har undersökt utvärderingar från mastersstudenter under åren sedan fusionen och jämfört resultetan med andra lärosäten som inte har gått in i en fusion. Studien visar att det inte finns tecken på en kvalitetshöjning och i vissa fall är studenternas utvärderingar sämre än motsvarande vid lärosäten som inte har fusionerat sig.

Frågan kvarstår om dessa resultat bara bevisar att stora strukturförändringar tar tid och att man inte kan förvänta sig kortsiktiga förbättringar. Enligt Nifu-forskaren Vegard Wiborg:

Det er litt vanskelig å si. På den ene siden er et av målene med reformen å øke kvaliteten på utdanningen så man kunne tenke seg at det ville ha en positiv virkning på kandidatenes vurdering. På den andre siden er sammenslåinger krevende prosesser, og det kan potensielt ta en stund før man ser gevinstene.
Simen Oftedahl från den norska studentorganisationen NSO menar:
Tallene er som vi fryktet, utdanningskvaliteten har ikke gått i riktig retning etter fusjoner. Det passer godt med hva studentene sier. ..... Målet med fusjonene var jo blant annet at det skulle bli en økning i kvaliteten på sikt, og tallene viser oss at dette målet ikke er nådd. Pandemien er over, nå må institusjonene prioritere å lande fusjonsprosessene og snu pilen i riktig retning.
Läs Nifu:s rapport.

torsdag 7 juli 2022

Pedagogisk innovation - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by Open University

Rapporten Innovating Pedagogy 2022 har publicerats av Open University i samarbete med Universitat Oberta de Catalunya i Barcelona. Under tio år har rapporten kartlagt trender inom högskolepedagogisk utveckling med exempel på praktisk tillämpning.

Ten years on from our first report, there is even greater interest in the impact of innovations, but we are still lacking methods to help predict their impact in a reliable way. Besides, any impact will surely not be the same in different parts of the world since local circumstances and educational cultures are vastly different. In the present report there are no specific predictions as to the impact of the pedagogical innovations we describe. However, readers are encouraged to consider what impacts the innovations may have on aspects of teaching, learning and assessment in their contexts, as well as any implications for teachers’ professional development.
Årets rapport fokuserar på följande områden:
  • Hybrid models. Olika lösningar och metoder för hybridundervisning.
  • Dual learning scenarios. Olika metoder som kombinerar undervisning i klassrummet med praktisk erfarenhet på arbetsplatsen och hur desa kan synkroniseras.
  • Pedagogies of microcredentials. Korta och ofta praktiska kurser i nyckelfärdigheter som ger nya certifieringstyper.
  • Pedagogies of autonomy. Under pandemin har frågan om studntens autonomi fått mer uppmärksamhet. Hur främjar vi studentens ansvar för sitt lärande?
  • Watch parties. Att titta på inspelat utbildningsmaterial i grupp har stora fördelar.
  • Influencer-led education. Det finns många populära lärare som har byggt upp egna kanaler med utbildningsmaterial som når ut till miljoner studenter.
  • Pedagogies of the home. Allt fler studerar hemifrån. Hur påverkas kursdesign av detta?
  • Pedagogy of discomfort. Hur undervisar vi i obekväma ämnen som väcker starka känslor?
  • Wellbeing education. Pandemin visade att många studenter inte mår så bra. Hur tar vi hänsyn till välbefinnande och psykisk hälsa i våra utbildningar?
  • Walk and talk. Utomhuspedagogik och nya möjligheter att kombinera undervisning och hälsa.

Referens
Kukulska-Hulme, A., Bossu, C., Charitonos, K., Coughlan, T., Ferguson, R., FitzGerald, E., Gaved, M., Guitert, M., Herodotou, C., Maina, M., Prieto-Blázquez, J., Rienties, B., Sangrà, A., Sargent, J., Scanlon, E., Whitelock, D. (2022). Innovating Pedagogy 2022: Open University Innovation Report 10. Milton Keynes: The Open University

tisdag 5 juli 2022

Hot mot universitetslärare och forskare - ny undersökning

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Hot mot universitetsanställda är tyvärr ett allt vanligare inslag i arbetslivet enligt en artikel i tidskriften UniversitetslärarenHot och trakasserier kommer främst från studenter och kollegor. En undersökning av fackföreningen SULFHot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor, visar att 40% av dem som svarade på enkäten hade upplevt någon form av hot eller trakasserier i tjänst. Majoriteten av hoten kom från studenter eller andra anställda inom den egna lärosätet och endast 14% som kom från personer utanför akademin. Enligt David Brax som har gjort studien och är senior utredare vid Nationella institutet för genusforskning:

Det är intressant att en så stor andel är studenter eller andra på lärosätena eftersom rapporteringen av de här frågorna mest har handlat om externa hot. När man ska hantera detta som arbetsgivare måste man då hantera både förövare och den utsatta, jämfört med externa hot där det mer handlar om att skydda sin personal.
Hotsituationer uppstår både digitalt via e-post eller sociala medier och i fysiska möten som till exempel i klassrummet. I många fall har hoten betytt att den anställda har undvikit att uttala sig offentligt om vissa frågor eller håller en lägre profil och i vissa fall funderat över att byta jobb eller lämna akademin.
De utsatta bedömer att förövarens motiv i de flesta fallen har varit att visa missnöje (60 procent) och att förödmjuka/förolämpa (43 procent), men det har också handlat om att påverka undervisningen (21 procent) eller deltagandet i samhällsdebatten (21 procent).
De flesta utsatta knyter inte förövaren till en särskild grupp, men 12 procent av förövarna bedöms vara högerextrema/rasistiska och 8 procent antifeministiska.
En slutlig rapport om ämnet kommer längre fram under hösten.

torsdag 30 juni 2022

Hur motverkar vi digital exkludering? - ny nordisk rapport och webbinarium

Bild: NVL
Det finns fortfarande 10-15% av befolkningen i Norden som inte använder digitala tjänster och står allt mer isolerade från samhällsfunktioner. NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har genomfört ett forskningsprojekt under de senaste två åren för att ta reda på vad som hindrar människor att bli digitalt delaktiga. Rapporten har just kommit ut och heter Livslang lærings rolle i den digitale transformation – Hard to reach citizens.

Rapporten identifierar fem vanliga hinder och ger rekommendationer för att åtgärda dem. Vi måste inse att digitalisering: 
  • påverkar allt i samhället
  • påverkar vardagslivet
  • skapar många flexibla möjligheter för deltagande
  • skapar relationskedjor
  • skapar relevans
I 2020–2022 er gennemført et forskningsprojekt, der skal identificere aktuelle nordiske udfordringer og bidrage til fælles nordiske løsninger for at støtte læring for alle og udvikling af voksnes digitale kompetencer med særligt fokus på borgere, der er hard to reach. Projektet er gennemført som design-based research. Dette indebærer dels, at projektet har genereret et vidensbidrag om projektets fokusområde i form af anbefalinger, og dels at projektet har designet en løsning i form af et digitalt toolkit, der er tilgængeligt på NVL Digitals hjemmeside.
NVL arrangerar ett webbinarium inom samma område, NVL digitals forskningsprojekt: Livslang lærings rolle i den digitale transformation og digitale inklusion, 16 augusti, kl. 14:00-16:00. I denna korta film möter du Mie Buhl vid Aalborg universitet som ingår i forskargruppen.

tisdag 28 juni 2022

Digitala lärresurser på kran

Photo by Van Tay Media on Unsplash

Tänk om landets skolor kunde komma åt alla relevanta läromedel genom en gemensam portal med funktioner som liknar dagens streamingtjänster. En ny rapport av Jan Hylén Förstudie av “digitala lärresurser på kran”, undersöker denna vision genom att intervjua både skolans representanter och läromedelsleverantörer. Rapporten sammanfattas i en artikel av Stefan PålssonKan nya distributionsmodeller öka användningen av digitala läromedel?

Idag finns det ett stort utbud digitala lärresurser men varje leverantör har byggt upp var sin plattform och det finns inga möjligheter att välja bland de bästa resurserna från alla leverantörer. Förlagen vill helst binda upp sina kunder medan skolhuvudmännen menar att digitala lärresurser kostar för mycket och vill se större flexibilitet. 

Rapporten avslutas med rekommendationer och frågor till alla aktörer.

Dels handlar det om att skolhuvudmännen behöver föra upp frågan om digitala läromedel på policynivå och börja konkretisera sin vision om läromedel på kran. Det är också viktigt att de reflekterar kring vad som egentligen avses med att skapa bättre överblick över utbudet. Hur ska det gå till i praktiken? Vilken eller vilka aktörer ska ansvara för arbetet? Det gäller också att aktörerna inom området börjar ta fram standarder för användardata. Sist men inte måste myndigheter och andra intressenter börja undersöka mer systematiskt vad andra länder, till exempel Danmark, Nederländerna och Norge, gör inom det här området. Vad kan den svenska skolan lära av deras erfarenheter?

måndag 27 juni 2022

Lärosätens miljöpåverkan - ny rapport om IT-användning

Bild: JISC
Lärosätens miljöpåverkan är stor och även om vi har gått över allt mer till digitala möten skapar vår IT-användning stora koldioxidutsläpp och andra miljöskadliga effekter. En ny rapport från brittiska JISC, Exploring digital carbon footprints, visar digitaliseringens baksida och ger konkreta råd till lärosäten om hur de kan ta itu med problemet.

All utrustning innehåller miljöfarliga komponenter eller har tillverkats på ett ohållbart sätt. Sedan skapar vår IT-användning stora mängder elektronikavfall, globalt 57,4 miljoner ton år 2021. Sedan kostar alla våra serverhallar med tanke på elförbrukning, kylning och utrymme. Vi lagrar enorma mängder onödig data och mycket utrustning på campus stängs aldrig av.

Rapporten undersöker fyra viktiga områden med bakgrund, fakta och tänkbara åtgärder: inköp, campus IT, molnlösningar och distansarbete.

The key to improving our digital carbon footprint is in taking informed action, which requires understanding and awareness. College and university leaders can use technologies such as carbon calculator apps and real-time energy consumption carbon emission dashboards to measure and communicate impact.
Ladda ner rapporten som pdf-fil.

torsdag 16 juni 2022

UKÄs årsrapport

CC BY Some rights reserved by UKÄ
UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport 2022 med rapporter, trender och siffror om Sveriges lärosäten under det senaste året. 

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2022 ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas, i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabell underlag.
Rapporten präglas av en återhämtning efter pandemin. Lärosäten har blivit medvetna om krishantering och att vi behöver beredskap inför nya utmaningar. Det finns en fortsatt stort intresse för högre utbildning med fler sökande än något annat år under den senaste 10-årsperioden. Allt fler studenter går direkt från gymnasium till högskolan och man ser att antalet utbytessstudenter är nästan tillbaka på den nivå som gällde före pandemin. Rapporten pekar på ett viktigt förbättringsområde, nämligen att lärarnas digitala kompetens måste höjas.

Läs och ladda ner: Universitet och högskolor: årsrapport 2022

tisdag 31 maj 2022

Gymnasielärare mer positiva till digitalisering men hybridundervisning möter motstånd - ny rapport

En ny undersökning bland 1000 lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och socionomer visar hur dessa yrkesgruppers inställning till digitalisering har ändrats under pandemin, enligt en artikel i Dagens SamhällePandemin fick lärare att svänga om digitala verktyg. Undersökningen visar att 73% av lärarna var positiva till en ökad digitalisering i skolan, en tydlig ökning under pandemitiden. Däremot var lärarnas inställning till hybridundervisning mindre positiv:

Lärarna var då i hög grad positiva till de digitala verktyg och arbetssätt som använts under pandemin. Ändå ville inte ens hälften av dem behålla de digitala verktygen i en mer normal arbetssituation.

– Jag tror att det är kopplat till att en hög andel av gymnasielärarna inte vill arbeta med hybridundervisning, säger Tor Hatlevoll.

Enligt enkäten vill 40 procent av gymnasielärarna inte hålla lektioner där en del elever är på plats i klassrummet medan andra är med digitalt. Det är grundskollärare mer positiva till.

Bland de andra yrkeskategorier var undersköterskor mer negativa till digitalisering, kanske för att deras yrke inte har digitaliserats i samma grad som de andra. Läkare var också kritiska, främst på grund av en brist på support:

Runt hälften av läkarna är nöjda med de digitala verktyg som införts under pandemin medan 18 procent sätter betygen ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt” på nya digitala verktyg eller arbetssätt. Läkarna efterlyser i hög grad teknisk support.

Rapporten har tagits fram på uppdrag av SKR, Sveriges kommuner och regioner.

Läs rapporten, Digitalisering i välfärden.

torsdag 28 april 2022

Svensk edtech - marknadsöversikt och branschbarometer

Photo by ThisisEngineering RAEng on Unsplash

Nu släpper Swedish Edtech Industry sin tredje branschrapport om svensk edtech: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech - internationell tillväxt och ökat behov av livslångt lärande. En rapport som pekar på en växande global marknad, men också på en större efterfrågan av digitala tjänster för livslångt lärande här hemma.

Rapporten ger en översikt av edtechbranschen i Sverige, med en barometer över trender och hur edtechföretagen ser på framtiden. Branscher som service, transport och handel har de senaste åren genomgått en snabb digital transformation och nya beteenden har i rekordfart etablerats. Detsamma gäller vården och utbildning. Hela yrkesgrupper behöver nu delvis andra kunskaper, kompetenser och kvalifikationer. Det menar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry.
Det vi ser i omvärlden avspeglas i vår branschbarometer. En fortsatt ökad efterfrågan på edtechtjänster för att möta behoven av kompetensomställning och det livslånga lärandet. Vi ser trender av att företagen tar kliv ut på den internationella marknaden, där efterfrågan ökar i snabbare takt än här hemma. Andra tydliga trender är konsolidering och att rekrytering nu seglat upp i toppen som ett av de hinder företagen ser för sin tillväxt.
Sverige behöver en samlande strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande så att vi får ordentlig kraft att möta våra samhällsutmaningar, något vi ser sker i våra grannländer. Här ingår även skolan, det är där grunden för den digitala kompetensen läggs.

Ett viktigt syfte med digitalisering i skolan är att bidra till en bättre och likvärdig utbildning för alla barn, elever och studenter Men här råder fortsatta brister i tillgången till digitala verktyg, i möjligheten att utveckla en digital kompetens som rustar för framtiden.

Källa: Pressmeddelande, Swedish Edtech Industry.

onsdag 13 april 2022

Europeiska rapporter om utmaningar inom högre utbildning

 

Det europeiska projektet DIGI-HE har publicerat tre rapporter som sammanfattar längre diskussioner inom expertgrupper med representanter från ett flertal universitet, s.k. thematic peer groups. Rapporterna beskriver nuläget inom tre områden (utbildning och bedömning, strategi och organisation, internationella partnerskap) samt utmaningar och möjligheter för europeiska universitet. Projektet är ett samarbete mellan DIGI-HE och EUA (European University Association)

Ett webbinarium 21 april, Embedding DELT (digitally enhanced learning and teaching) into curriculum and assessment, kommer att diskutera en av dessa rapporter i mer detalj.

  • Curriculum and assessment
    This report highlights the multiple facets of curriculum and assessment in a digital environment, as well as challenges met by higher education institutions across Europe – such as reaching equity for all students, designing effective institutional strategies to embed DELT into curriculum, supporting teachers in experimenting and innovating with digital teaching, embedding assessment as integral part of curriculum, and developing students’ and teachers’ assessment literacy.
  • Strategy and organisational culture.
    The report explains why organisational culture is crucial to successfully implementing educational innovation and identifies various components that need to be included in an institutional strategy. It also suggests selected actions that institutions need to explore as they look to harness the transformative potential of DELT over the short, medium and long term.
  • International partnerships
    The report identifies different formats and approaches for digitally enhanced international partnerships, outlines a vision of the future of digitally enhanced internationalisation of higher education, highlights the key challenges that international partnerships face suggests a set of recommendations for universities, national and European institutions and the EdTech industry to overcome those challenges identified.

onsdag 6 april 2022

Svenskarna och internet - valspecial

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Inför valet släpper Internetstiftelsen en extra rapport, Svenskarna och internet: Valspecial 2022
enligt ett pressmeddelande från InternetstiftelsenNy rapport: Varannan väljare känner stor oro att desinformation ska påverka resultatet i höstens val. Trots ett stort intresse för politik finns det många som känner oro för desinformation, hat och hot, i synnerhet i sociala medier. Carl Piva, vd, Internetstiftelsen, beskriver rapportens syfte:
I höst är det återigen dags för svenskarna att gå till valurnorna. I samband med valåret släpper Internetstiftelsen denna valspecial som lägger fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik, och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund.
Varannan väljare känner stor oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången. Och en tredjedel av väljarna känner stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka valresultatet. Många undviker politiska diskutioner på nätet på grund av rädsla för hat och hot och detta är ett problem för demokratin. Trots att många unga använder mest sociala medier för att läsa om nyheter anser de flesta att traditionella medier är mest pålitliga.

måndag 14 mars 2022

Pandemin har inte påverkat genomströmningen - ny rapport

Photo by franco alva on Unsplash

Det finns inga tecken på att betydligt färre studenter har klarat sina högskolestudier på grund av pandemin enligt en ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Inga stora effekter på genomströmningen under pandemin. Många befarade att många studenter skulle hoppa av sina studier eller inte klara sina tentor men genomströmningen har varit ungefär som före pandemin. Det betyder inte att allt har gått bra men visar ändå att den digitala omställningen inte fick negativa konsekvenser för studenternas resultat. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

På en övergripande nivå är det anmärkningsvärt att den stora chock som coronapandemin och restriktionerna ända varit för utbildningen på högskolan inte förefaller ha påverkat studenternas genomströmning mer än vad vi här kan påvisa. Men det är viktigt att betona att undersökningar av prestationsgrad och avhopp inte ger hela bilden av hur undervisningen och examinationen i högskolan påverkats under coronapandemin.

Ladda ner rapporten: Studenternas prestationer och avhopp under coronapandemin.

fredag 4 mars 2022

Breddad rekrytering i högre utbildning - ny rapport

Photo by John Schaidler on Unsplash

Breddad rekrytering till högskolan står åter i rampljuset med fokus på livslångt lärande, fortbildning och omställning. UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har haft ett regeringsuppdrag att göra en tematisk utvärdering av lärosätenas arbete med breddad rekrytering till utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Nu publiceras slutrapporten i två delar, enligt en nyhet från UKÄUniversitets och högskolors arbete med att främja och bredda rekryteringen till högre utbildning. de har tittat på hur långt vi har kommit med breddad rekrytering och jämför oss med utvecklingen i andra länder. Pandemins effekter diskuteras också. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

Analyserna fördjupar och kompletterar bilden av hur den breddade rekryteringen ser ut i Sverige idag. Bland annat har vi undersökt hur den sociala snedrekryteringen ser ut i ett historiskt perspektiv, hur policyn för breddad rekryteringen ser ut i våra grannländer och sammanställt den nordiska forskningen på området. Vi har också studerat hur det har gått med snedrekryteringen och det breddade deltagandet under pandemin.

Onsdagen 30 mars arrangerar UKÄ en återföringskonferens om rapporten med representanter från flera inblandade lärosäten och organisationer.


onsdag 2 mars 2022

Pandemin och högskolan - webbinarium

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) arrangerar ett webbinarium, Pandemin och högskolan, 24 mars, kl. 09:00-10:00. Detta ingår i UKÄs regeringsuppdrag att bevaka och analysera hur landets lärosäten hanterade pandemins utmaningar. UKÄs utredare kommer att presentera rapportens resultat och svara på frågor.

Coronapandemin har under lång tid begränsat högskolornas verksamhet inom undervisning och forskning. UKÄ följer pandemins konsekvenser och vi presenterar nu resultaten från vår tredje delrapport till regeringen. I delrapporten ingår undersökningar av studenternas genomströmning i högskolan under pandemin, de nyutexaminerades ställning på arbetsmarknaden, aktiviteten på campus och utvecklingen av disciplinärenden under 2021.
Mer information och anmälan.

onsdag 16 februari 2022

Nationell samordning behövs för att minska digitala klyftan inom utbildning

Photo by Compare Fibre on Unsplash

En ny finsk rapport ger en översikt på erfarenheter och lärdomar från pandemins digitala omställning och lyfter fram behovet av en nationell samordning för att motverka de digitala klyftorna inom olika utbildningssektorer. En artikel av Marja BeckmanNVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande), Handledande lärare hjälper kollegor att bli mer digitala, fokuserar på ett lyckat initiativ där statliga medel användes för att stödja ett nätverk av handledande lärare som kunde vidareutbilda sina kollegor i den pedagogiska tillämpningen av IKT. Jaakko Vuorio, koordinator på Utbildningsstyrelsen, menar:

En statlig insats som underlättade omställningen till digital undervisning var Finlands system med handledande lärare, ett program som introducerades redan 2015. Med stöd från regeringen fick varje skola utse lärare som utbildades i digitala färdigheter och att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Dessa lärare fick i uppgift att vidareutbilda sina kollegor. Nätverk skapades också, så att de handledande lärarna kunde lära av varandra.
Samtidigt beskriver rapporten en stor variation av hur olika aktörer använder digitala plattformar och verktyg och hur en del elever gynnas medan andra missgynnas. Även lärarnas tillgång till kompetensutveckling, datorer och bra arbetsmiljö tas upp. 
I Utbildningsstyrelsens rapport vill man väcka diskussion om hur digitaliseringen inom den grundläggande utbildningen och utbildningen på andra stadiet borde utvecklas i framtiden. Till exempel lyfter man fram att det finns behov av en nationell strategi och långsiktiga mål och visioner, som skulle styra utvecklingen i en ansvarsfull riktning men samtidigt ge utrymme för lokala lösningar.


fredag 11 februari 2022

Konferens om breddad rekrytering

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) anordnar en digital konferens, Återföringskonferens: Breddad rekrytering, den 30 mars, kl. 09:30-15:30. Här presenteras resultat från UKÄs tematiska utvärdering av breddad rekrytering samt erfarenheter från fem lärosäten. Dessutom kommer representanter från UHR, SUHF, Include och SFS att diskutera vägen framåt.

Läs mer om UKÄs tematiska utvärdering av breddad rekrytering.

onsdag 2 februari 2022

Rapporter och statistik om utbildning inom EU

EU-kommissionens European Education and training monitor 2021 innehåller massor av statistik, information och analys om alla EU-länders utbildningssystem från förskola till universitet. Förutom rapporter för varje land finns det mer övergripande trendanalyser och faktablad. Den övergripande rapporten beskriver hur EU-länderna har anpassat sina utbildningssystem under pandemin, sektor för sektor, och beskriver kommissionens utbildningsmål för de kommande åren.

The Education and Training Monitor 2021 presents European Commission’s yearly evaluation of education and training system across Europe. The report brings together the latest data, technical papers and studies, as well as examples of policy measures from different EU countries. It offers a cross-national and thematic analysis as well as 27 individual country reports.

Läs rapporten om Sverige med kapitel om hur utbildningssystemet moderniseras och digitaliseras..

tisdag 1 februari 2022

Lärande under pandemin - lärdomar för framtiden

CC BY-NC-SA Some rights reserved by OECD
Ytterligare en intressant rapport om lärdomar från pandemitiden kommer från organisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), How Learning Continued during the COVID-19 Pandemic. Här samlas rapporter från 45 olika fallstudier om hur förskolor, skolor och universitet runt om i världen hittade egna lösningar för att klara sin verksamhet under pandemin. 

It covers a variety of different examples on how governments and non-governmental organisations quickly responded to school closures to implement a strategy for learners around the world to continue to study. While often based on the use of digital solutions, those solutions target specific solutions aimed at academic learning, socio-emotional support, teacher professional development, etc. The book covers examples from low, middle and high income countries on all continents and draws some lessons of these fast-paced responses to reimagine a post-pandemic education across the world.
Rapporten visar innovativa lösningar på praktiska problem, inte bara kring undervising men även om hälsa, sociala frågor, stöd och kompetensutveckling. Den är tänkt som inspirationskälla och underlag inför kommande krissituationer. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan OECD, Världsbanken, Harvard’s Global Education Innovation Initiative och HundrED.

Referens
Vincent-Lancrin, S., C. Cobo Romaní and F. Reimers (eds.) (2022), How Learning Continued during the COVID-19 Pandemic: Global Lessons from Initiatives to Support Learners and Teachers, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/bbeca162-en.

torsdag 20 januari 2022

Pedagogisk användning av digital teknik - norsk rapport

CC BY Some rights reserved by NIFU
Forskningsinsititutet NIFU (Nordisk institutt for studier avinnovasjon, forskning og utdanning) har publicerat en rapport om pedagogisk användning av digital teknik inom norsk högre utbildning, Pedagogisk bruk av digital teknologi i høyere utdanning. Rapporten baseras på en litteraturstudie, en genomgång av aktuella studier, rapporter och datakällor samt intervjuer med pedagogiska utvecklare vid landets universitet och högskolor.

Rapporten visar flera positiva resultat från de senaste årens digitala omställning, inte minst i utvecklingen av aktiva lärande former och pedagogisk utveckling.

Gjennomgangen av datakildene viser til tre overordnede gevinster av bruk av digital teknologi i høyere utdanning. I en slik setting kan digital teknologi bidra til (1) mer studentaktiviserende undervisningsformer, til (2) pedagogisk utvikling, særlig i praksisnære fag, samt til (3) økt tilgjengelighet i høyere utdanning. Dette forutsetter derimot at bruken av digital teknologi er en integrert del av et helhetlig lærings- og undervisningsdesign, og at undervisere og studenter har både forståelse for og kompetanse innen bruk av digitale verktøy i et pedagogisk øyemed.

Precis som i Sverige efterlyser många en starkare samordning av den pedagogiska utvecklingen i synnerhet när det gäller gemensamma riktlinjer för vilka plattform och verktyg som är lämpliga inom högre utbildning samt finansiering av kompetensutveckling för lärare. Lärosäten bör lära av varandra i stället för att satsa på egna lösningar och en bättre delningskultur efterfrågas.

Rapporten har skrivits på uppdrag av Direktoratet for høyere utdanning og kompetanse och NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen).

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Titta på ett inspelat webbinarium om rapporten, 19 januari.

onsdag 19 januari 2022

Globala trender som påverkar utbildning - ny OECD-rapport

OECD (Organisation for EconomicCo-operation and Development) har publicerat sin årsrapport om trender inom utbildning, Trends Shaping Education 2022. Rapporten beskriver en omvärld med starka kontraster, stora förändringar och växande osäkerhet och budskapet är att vi måste lära oss hantera en osäker framtid och ge våra studenter lämpliga strategier och verktyg. Dessutom beskriver rapporten hur pandemin har påverkat utbildning runt om i världen.

Better education is often proposed as the solution to these diverse challenges. Examining the future of education in the context of major economic, political social and technological trends is necessary for education to support individuals to develop as persons, citizens and professionals. In a complex and quickly changing world, this might require rethinking the relationship between formal and informal learning and reimagining education content and delivery. In an increasingly digitalised world, these intertwined and evolving trends could affect the very nature of knowledge and learning itself.
Här ser du ett bildspel som sammanfattar de globala trenderna som rapporten berör.