Riktade insatser för skolans digitalisering

"student_ipad_school - 038" by flickingerbrad is marked with CC BY 2.0.

Ett bra exempel på hur digitalisering kan samordnas är Skolverkets stöd till skolor i form av Riktade insatser för skolans digitalisering. Skolor kan söka stöd för sin digitaliseringsprocess genom bland annat en processtödjare som arbetar i nära samarbete med skolledningen i sex månader. Denna metod betyder att skolor inte behöver hitta på egna lösningar men kan dra nytta av erfarenheter utifrån och därmed se till att digitalisering införs på ett genomtänkt och strategiskt sätt.

Riktade insatser för skolans digitalisering vänder sig till huvudmän, verksamheter och skolor som har stora utvecklingsbehov inom digitalisering. En grundförutsättning för att få delta är att ni genomför nationella prov.

Skolan ska först göra en självskattning av verksamhetens digitalisering och Skolverket sedan beslutar om vilka som ska få stöd. Skolor med störst utvecklingsbehov och goda möjligheter att tillägna sig stödet prioriteras. En film med erfarenheter från Örkelljunga kommun finns på webbsidan. Skolverket har även stödmaterial till skolor och huvudmän kring digitalisering.

Kan denna metod även tillämpas i andra utbildningsområden?

Lärande under pandemin - lärdomar för framtiden

CC BY-NC-SA Some rights reserved by OECD

Ytterligare en intressant rapport om lärdomar från pandemitiden kommer från organisationen OECD (Organisation for Economic Co-operation and Development), How Learning Continued during the COVID-19 Pandemic. Här samlas rapporter från 45 olika fallstudier om hur förskolor, skolor och universitet runt om i världen hittade egna lösningar för att klara sin verksamhet under pandemin. 

It covers a variety of different examples on how governments and non-governmental organisations quickly responded to school closures to implement a strategy for learners around the world to continue to study. While often based on the use of digital solutions, those solutions target specific solutions aimed at academic learning, socio-emotional support, teacher professional development, etc. The book covers examples from low, middle and high income countries on all continents and draws some lessons of these fast-paced responses to reimagine a post-pandemic education across the world.

Rapporten visar innovativa lösningar på praktiska problem, inte bara kring undervising men även om hälsa, sociala frågor, stöd och kompetensutveckling. Den är tänkt som inspirationskälla och underlag inför kommande krissituationer. Rapporten har tagits fram i samarbete mellan OECD, Världsbanken, Harvard’s Global Education Innovation Initiative och HundrED.

Referens
Vincent-Lancrin, S., C. Cobo Romaní and F. Reimers (eds.) (2022), How Learning Continued during the COVID-19 Pandemic: Global Lessons from Initiatives to Support Learners and Teachers, OECD Publishing, Paris, https://doi.org/10.1787/bbeca162-en.

Norsk kartläggning av högskolepedagogiska enheter

"Advodan Workshop" (CC BY 2.0) by Innovation Lab

Under pandemin har lärosätenas enheter för pedagogisk utveckling haft en nyckelroll i arbetet med den digitala omställningen. Nu har den norska myndigheten, Direktoratet for høgare utdanning og kompetanse, publicerat en rapport, Digital tilstand 2021, som kartlägger landets högskolepedagogiska enheters roll. Alla lärosäten har någon enhet som ger stöd till lärarna i pedagogisk utveckling, kursdesign och hur man använder IKT på ett pedagogiskt sätt. 

Alle institusjoner i høyere utdanning har en eller annen form for støttemiljø som ivaretar sentrale oppgaver i institusjonenes arbeid med digitalisering og utdanningskvalitet. Så langt er det gjort få studier som belyser hvordan de er involvert i dette arbeidet.

Rapporten visar resultat från en enkätstudie med svar från 42 ledare och 142 medarbetare från 24 lärosäten. Svaren omfattar följande frågor:

• Enheternas organisation och sammansättning.
• Kompetensutvecklingsutbud.
• Enheternas roll i lärosätets digitaliserings- och kvalitetsarbete.
• Erfarenheter från pandemiperioden.
• Vad bör prioriteras framöver för att höja utbildningskvalitet.
• Vilka åtgärder och stöd behövs från staten för att bidra till högskolepedagogisk utveckling.

Rapporten visar att trots att de flesta enheterna är ganska små har de fått en central roll i lärosätenas kompetensutveckling och spelade en nyckelroll under pandemin.

Datamaterialet viser at på tross av at de fleste støttemiljøene er relativt små, har de et bredt spekter av tilbud for fagansatte innen utdanningsfaglig og digital kompetanse. Støttemiljøene opplever at de tilrettelegger tilbudene til fagansattes behov i ganske stor grad.

Ladda ner rapporten som pdf-fi; Digital tilstand 2021.

Minska belastningen på digitala plattformar och verktyg

Photo by Andrea Piacquadio from Pexels

Belastningen på digitala plattformar och verktyg inom utbildning ökar varje dag och även om alla leverantörer försöker utöka kapaciteten kan det löna sig att fundera själv om hur man använder nätbaserade lösningar. Nu har branschorganisationen Swedish Edtech Industry sammanställt en guide om hur lärare, skolledare och it-ansvariga kan bidra till att minska belastningen. Guiden finns tillgänglig vis den nya resurssidan Skola hemma.

Ladda ner guiden (som pdf-fil): Tips för att minska belastningen - när systemen laggar.

Samlingsplats för webbinarier om Zoom, Canvas och Kaltura

Photo by cottonbro from Pexels

Det finns nu många webbinarier för att hjälpa lärare anpassa sig till nätbaserad undervisning och SUNET har startat en samlingssida, Zoom-Canvas-Kaltura café, där du hittar aktiviteter från olika lärosäten. Tanken är att alla som arrangerar webbinarier som kan vara av intresse för lärare utanför det egna lärosätet kan annonsera hos SUNET.

I kristider hjälps vi åt och det här initiativet går under devisen "Sharing is caring". Behöver du planera om din undervisning från campus till distans pga Corona? Arbetar du vid något av de lärosäten i Sverige som använder videomötesverktyget Zoom, lärplattformen Canvas eller mediatjänsten Kaltura? På den här sidan samlar vi information om resurser samt webinar anordnade av lärosätena själva, som alla är välkomna att delta vid.

Bland annat denna vecka kan jag rekommendera ett webbinarium, Zoom hacks, onsdag 25 mars, med tips om smarta funktioner och metoder i Zoom som du inte visste fanns. Om du organiserar ett webbinarium som externa får delta i får du gärna ta kontakt med de ansvariga på SUNET.

Har du erfarenhet av nätundervisning (distans/online osv) och kan tänka dig att dela med dig av dina erfarenheter till andra lärare vid svenska lärosäten? Bra! Lägg in ett pass i dokumentet nedan där du anger datum, tid, rubrik på webinaret, länk till ditt Zoom-rum samt e-post.
Planeringsdokument för att sprida gemensamma lärosätesresurser i Coronatider

Vilka roller har en IKT-pedagog?

Photo by Christina Morillo from Pexels

Det brittiska nätverket ALT (Association for learning technology) har haft en serie bloggposter med fokus på IKT-pedagogen. Den senaste delen heter “What makes a Learning Technologist?” – Part 3 of 4: Roles and duties, och handlar om alla roller som en IKT-pedagog får sköta. Artikeln visar resultat från en enkätstudie av 33 IKT-pedagoger från olika brittiska lärosäten. Studien visar att arbetsuppgifterna varierar mycket och ingen uppgift dominerar, även om lärplattformstöd är en viktig roll. Vanligaste rollerna är systemstöd, utbildning, pedagogisk utveckling, konsultarbete, utveckling av kursmaterial, omvärldsbevakning och strategi-/policyutveckling.

För ett svenskt perspektiv på IKT-pedagogens roll kan du även läsa en artikel av Chris Allen och David Richardson (Linnéuniversitetet), The role of educational technologists in the provision of language courses in higher education: a case study.

Trygghet och gemenskap nyckelfaktorer för bättre genomströmning i nätkurser

"Social network" (CC BY 2.0) by kevin dooley

Hur skapar vi en trygg och interaktiv digital lärmiljö som bidrar till bättre genomströmning? En ny rapport av Geir Sand Nilsen, Digital learning arena, beskriver ett projekt mellan norska BI Norwegian Business School (BI) och EdTech Foundry som undersökte olika metoder för att höja genomströmning i nätbaserade kurser. Projektet har kartlagt flera kurser vid BI under en femårs period med enkäter och intervjuer med studenter och lärare för att kunna identifiera framgångskriterier.

En avgörande faktor för studenterna är en känsla av trygghet och gemenskap i kursen och i de olika lärmiljöerna. För att skapa detta har projektet undersökt fördelar och nackdelar med flera plattformer i hur de skapar förutsättningar för dialog och gemenskap. De har undersökt lärplattformar som Canvas, its learning och Moodle samt mer sociala plattformar som Slack, Whatsapp, Facebook och egna verktyg.

Särskilt viktigt är kursintroduktionen och veckorna före kursstart. Studenterna måste känna sig välkomna och få rätt information i tid. Om man kan skapa en trygg miljö och en vi-känsla redan i början av kursen så finns det bra förutsättningar för en lyckad kursgång.

- Considerable emphasis should be placed on coordinated efforts on social and academic onboarding. The student journey should have clear ownership and be anchored as part of the student induction. It is especially important to emphasize the weeks and months before the start of the semester when a large proportion of the unwanted dropout is originated.

Bland rekommendationerna finns följande:

• Regler behövs för kommunikation och man får gärna skapa olika kanaler för det akademiska innehållet och informella diskussioner. 
• Se till att alla studenter känner sig sedda redan från början. 
• Hjälpa studenterna att skapa sociala relationer inom kursen, till exempel med digitala mentorer.
• Ta kontakt med studenter som inte visar sig eller verkar halka efter.
• Skapa bra kommunikationskanaler mellan lärarna.

Hur blir man en IKT-pedagog? Och sedan då?

Photo by Christina Morillo from Pexels

Vilka karriärvägar finns för IKT-pedagoger? En ny bloggpost av Karoline Nanfeldt på brittiska Association for learning technology (ALT),  “What makes a Learning Technologist?” – Part 2 of 4: Career paths, försöker svara på frågan genom att fråga många brittiska IKT-pedagoger. Väldigt få har blivit IKT-pedagog genom en särskild utbildning. De allra flesta har varit lärare som blev intresserade av teknikens möjligheter och till slut började de ägna all sin tid åt support till andra lärare. De kommar från alla ämnesområden men vanligaste bakgrund har varit språk eller datateknik.

Ett problem är att det saknas tydliga karriärvägar för IKT-pedagoger och risken är att de fastnar i rollen utan chans för vidare utveckling. I Storbritannien finns det möjlighet till diplomering genom Certified Membership of the Association of Learning Technologists (CMALT) samt flera certifikat med olika inriktningar. En ny profession håller på att ta form men processen tar tid.

Closing thought: It never ceases to amaze me how people get into learning technology, and how the diversity of their backgrounds benefits the the wider community. I hope the thoughts around progression will spark some interesting discussions. Do you feel like there is a progression as a Learning Technologist? Are there any CPD opportunities or qualifications that you would recommend to others?

Hur ser situationen i Sverige ut? 

Del 1 av denna serie handlade om titelfloran inom området IKT-pedagogi: “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles.

.

Vad gör en IKT-pedagog?

"Laptops, SOLSTICE Centre, CETL, Edge Hil" (CC BY-NC-ND 2.0) by jisc_infonet

IKT-pedagoger har en väldigt viktig roll inom utbildning. De ger support till lärarna i hur man bäst använder digitala plattformar och verktyg i undervisningen. Men rollen är ganska ny och ofta utan en tydlig rollbeskrivning eller karriärväg. Är titeln IKT-pedagog lämplig eller finns det andra benämningar.

Dessa frågor diskuteras i en serie artiklar på den brittiska sajten ALT (Association for learning technology), “What makes a Learning Technologist?” – Part 1 of 4: Job titles. Den första artikeln i serien tar upp nämligen namnfrågan. På engelska heter det learning technologist men det finns hela 46 alternativ som har upptäckts i en undersökning. Titeln har förstås ett viktigt signalvärde och det är viktigt att IKT-pedagoger inte ses av kollegor som rena IT-tekniker. Därför har många titlar ord som design, educational och learning och mindre fokus om ren teknik.

Overall, respondents state that they understand the role of a Learning Technologist and regularly carry out the duties of one. However, it remains an ambiguous role in how it should be labelled and packaged, both internally and externally to an organisation. Whilst the purpose and context of the Learning Technologist role remains broadly unchanged, individuals are now calling for further autonomy of their identity that better reflects their work and values.

Hur ser situationen ut i Sverige? Är IKT-pedagogens roll förankrad och tydlig för alla? Vad krävs för en professionalisering av rollen?

Studiehandledning online - projekt i sydost

Foto: Wezupport

Studiehandledning Online på modersmål är ett intressant projekt som har bedrivits i sydostregionen under de senaste två åren via Blekinge Integrations och utbildningscenter i Ronneby i samarbete med företaget Wezupport. Projektet har erbjudit studiehandledning på flera språk via nätet till elever i regionen. Syftet har varit att öka tillgängligheten till studiehandledning för att bättre kunna möta elevernas behov.. Nu har slutrapporten och utvärderingen kommit med erfarenheter och praktiska exempel från projektarbetet.

Projektet BIU Online fokuserar på att öka tillgängligheten till studiehandledning på modersmål, vilket är ett lagstadgat uppdrag reglerat i skollagen respektive gymnasieförordningen. Målet har varit att bygga upp en regional tjänsteinfrastruktur för studiehandledning online och att testa modellen i skarpt läge. BIU Online bygger på samarbete och samverkan mellan kommuner och regioner i sydöstra Sverige för att öka tillgängligheten till handledarresurser och språkutbud, samt att stödja nyanlända och utlandsfödda elever för att öka måluppfyllelsen i skolan.

Rektorerna på de berörda skolorna har varit väldigt nöjda med projektet och menar att det har bidragit till att höja elevernas motivation. Utan projektet hade flera elever inte fått hjälp och man ser att nätbaserad studiehandledning är ett bra komplement till den befintliga verkesamheten. Nu har Studiehandledning online implementerats i linjeverksamheten och flera kommuner har anslutit sig.  

Läs slutrapporten, Studiehandledning online på modersmål - resultat och erfarenheter från ett utvecklingsprojekt.

Nya modeller för lärande och undervisning - ny europeisk rapport

En ny rapport av EADTU och Empower, The Envisioning Report for Empowering Universities, undersöker hur europeiska universitet arbetar med nya metoder och trender inom utbildning och goda exempel på praktisk implementering. Experter från hela Europa har bidragit med artiklar inom fem nyckelområden:

• Learning analytics; användning av data från t ex lärplattformar för att erbjuda riktat stöd till studenter mm. 
• University challenges; vilka utmaningar står högre utbildning inför när man digitaliserar i allt högre grad?  
• Blended education; nya initiativ och inriktningar inom blended learning, med fokus på pedagogik och bedömning.  
• Student support; nya sätt att ge stöd till studenter, i synnerhet när det gäller digitala kompetenser, samt bibliotekets nya roll. 
• Continuous education/CPD; det entreprenöriellt universitetet och karriärplaneringsstöd.  

- This is a report by the expert pools of the EMPOWER programme established by EADTU to cover the latest trends and developments in new modes of teaching. New modes of teaching and learning create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. They enhance the quality, visibility and reputation of the institution.

Ladda ner rapporten som pdf.

Skapa tillgängliga möten

CC BY-SA Some rights reserved by Xbxg32000 on Wikimedia Commons

Hur tillgängliga är våra möten och konferenser, såväl på plats som på nätet? Ofta glömmer vi bort dem med funktionsnedsättning och pratar utan mikrofon, visar bildspel med för mycket text, glömmer bort textning på filmer osv. Hörsellinjen har en bra lista över enkla åtgärder för att se till att alla kan följa mötet, Checklista för tillgängliga möten.

I större lokaler är det viktigt att ha en god ljudmiljö utan störningar utifrån, bra högtalare, en teleslinga och att alla använder mikrofoner. Utan mikrofon är det alltid risk att någon inte hör vad man säger och det blir ännu värre om seminariet också sänds via nätet eller spelas in. Vid större arrangemang kan man också erbjuda skrivtolkning och teckenspråkstolkning. Det är viktigt att man också informerar om tillgänglighet i marknadsföringen.

Verktyg för ökad tillgänglighet

Hur tillgängliga är våra webbplatser och lärplattformar? Mats Brenner (Högskolan i Gävle) har gjort en bra genomgång av verktyg som kan öka tillgänglighet i våra digitala lärmiljöer. Presentationen (nedan) var ett bidrag till konferensen INCLUDE 2017 i Gävle 17-19 oktober. Här hittar du länkar till bland annat:

• Testverktyg som testar webbsajters tillgänglighet, t ex WAVE
• Testa hastigheten på din mobilanpassade webbplats
• Testa tillgänglighet i Microsoft Office dokument
• Textning av filmer med Amara
• Testa din lärplattforms tillgänglighet
• Skapa ljudfiler av text, t ex Acapela Box

Klicka dig genom bildspelet och alla länkar är klickbara.

Presentation på INCLUDE-konferensen 171019 from Mats Brenner

Talsyntes med TorTalk

TorTalk är ett smidigt verktyg som omvandlar text till tal. Du bara markerar texten du vill höra och du kan välja mellan 60 talarröster på 20 olika språk. Du kan också justera uppläsningshastigheten om du behöver långsammare eller snabbare uppläsning. TorTalk kan läsa även e-böcker, pdf-dokument eller inscannade texter, i princip allt som syns på skärmen.

TorTalk finns för både PC och Mac och en licens gäller för två maskiner. Målgruppen är dyslektiker, personer med lässvårigheter, som språkstöd eller för alla som föredrar att lyssna på en text.

Rätt ljud i Adobe Connect

E-mötesverktyget Adobe Connect används idag av nästan alla svenska lärosäten. Det vanligaste problemet med verktyget, liksom de flesta e-mötesverktygen, är ljudinställningarna. Helst ska du använda headset och se till att dina ljudinställningar är i ordning innan du loggar in i ett möte.

Åsa Kronkvist och Dan Wirdefalk, Högskolan i Kristianstad, har tagit fram flera korta filmer som visar hur du gör för att undvika krångel med ljud framöver. Alla filmer, på svenska och engelska, finns på HKRplay med instruktioner för både PC- och Mac-användare. Här ser du den övergripande filmen. Bra att skicka länken till denna film när du bjuder in kollegor eller studenter till ett e-möte eller webinar.



Film: CC BY Some rights reserved by Högskolan i Kristianstad

Lärarröster om digitalisering

Skolverket har en omfattande filmsamling på YouTube, Skolverkets filmer, som kan användas som fortbildning för lärare och som stöd inom lärarutbildning. Filmerna samlas i ett flertal temaområden.

- Här hittar du ett urval filmer från Skolverket. Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna.

Här kommer en film därifrån, Lärarröster om digitalisering, där lärare från olika skolor pratar om hur de använder digitala verktyg i sin undervisning. Bland annat ger de följande råd:

• ge tydliga instruktioner och klara regler för att se till att eleverna kan fokusera på rätt sak - när man ska och inte ska använda mobiler och datorer
• ge elever tillgång till stöd och flera uttrycksmöjligheter (text, tal, film)
• enklare att ge personlig återkoppling
• utmanar den populära schablonbilden av hur en skola ska vara - kräver tydliga förklaringar om varför vi använder ett visst verktyg
• tänk praktiskt och ha en plan B ifall något inte fungerar
• allt får ta sin tid och ta ett steg i taget
• gå med i pedagogiska nätverk i sociala medier, både svenska och internationella
• låt eleverna vara med i val av verktyg

IT i skolan - en mycket ojämn utveckling

"MobilityShifts Day 5" (CC BY-NC-SA 2.0) by Trebor Scholz' Photos

Det finns stora variationer när det gäller elevernas användning av IT i skolan och lärarnas digital kompetens enligt en artikel i Lärarnas Tidning, Lång väg kvar till digital likvärdighet. Artikeln sammanfattar en ny rapport som har publicerats av Skolverket, IT-användning och IT-kompetens i skolan, som visar stora skillnader i Skolsverige när det gäller tillgång till IT, användning av IT i klassen och lärarnas kompetensutveckling. Enligt artikeln:

• 28 procent av eleverna i grundskolan har fått eller har fått låna en egen dator eller surfplatta av skolan. 72 procent har det inte.
• 17 procent av grundskol­lärarna arbetar mycket med att utveckla elevernas källkritiska förmåga på internet. 25 procent jobbar inte med frågan över huvud taget.
• 60 procent av grundskolorna har en IT-plan. 40 procent har det inte.

Rapporten visar flera framgångar jämfört med en tidigare undersökning (2012); flera elever har nu tillgång till datorer och plattor och flera skolor har tagit fram digitala strategier och satsat på kompetensutveckling och support för lärarna. Problemet är att utvecklingen är väldigt ojämn och det finns stora skillnader mellan olika kommuner. Rapporten visar att det finns ett enormt behov av kompetensutveckling för lärare och det ställer krav på skolledningen och strategiarbetet. Därför kommer Skolverket att starta initiativet Att leda skolutvecklingsprocesser under hösten med särskild fokus på digitalisering. 

Artikeln slutar med att blicka framåt:

- År 2022 ska de digitala förutsättningarna för lärare och elever vara likvärdiga, enligt Skolverkets förslag till nationell IT-strategi, som presenterades i april. Det lär krävas stora satsningar på både fortbildning och infrastruktur (säkra nätverk, teknisk utrustning och support) om det målet ska bli verklighet.

Ladda ner Skolverkets rapport, IT-användning och IT-kompetens i skolan.

MOOCs för arbetslösa - nytt projekt i norr

Akademi Norr, ett samverkansnätverk kring högre utbildning mellan tretton kommuner från Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län, har startat ett intressant projekt som hjälper arbetslösa kompetensutveckla sig genom att läsa MOOCar. Projektet, som genomförs i samarbete med Lunds universitet och Arbetsförmedling, ska erbjuda ett antal MOOCar från internationella universitet men med lokalt stöd på svenska i form av studiecirklar på lärcentra i regionen. Idéen är att kombinera nya (MOOC) och traditionella (studiecirkel) metoder för att hitta alternativa vägar till ny kompetens.

- Projektet MOOC syftar till att föra arbetslösa personer närmare arbetsmarknaden med hjälp av kurser som finns fritt tillgängliga på internet ... MOOCarna genomförs i studiecirkelform vid lärcentra i Akademi Norrs medlemskommuner. Kursdeltagarna examineras av Lunds universitet och får intyg på de kunskaper de skaffat sig. Intygen är meritdokument som stärker de arbetslösas ställning på arbetsmarknaden.

Även om kursintygen från Lunds universitet inte motsvarar högskolepoäng så hoppas de att de ses som meriterande av arbetsgivare.

Projektet ordnar också en mycket intressant konferens, MOOC – Lokala möjligheter till globalt lärande, 19-20 maj men jag kan bara beklaga att jag inte skrev en nyhet om den tidigare. 

Lyssna på min intervju med Åsa Händel, Akademi Norr (klicka på bildrutan ovan).

Läs mer om projektet.

Öppna lärresurser vid Umeå universitet

Användning och skapande av öppna lärresurser (OER) inom svensk högre utbildning är fortfarande undantag hellre än regel trots flera bra projekt och initiativ. Få lärosäten har strategier inom området och det saknas incitament. Vid Umeå universitet har enheten för universitetspedagogik och lärandestöd (UPL) startat ett initiativ för att sprida kunskap om OER och hjälpa lärare skapa öppna lärresurser. De tänker leva som de lär genom att publicera eget kursmaterial som OER och hjälpa lärare att komma igång.

- Syftet med webbplatsen är visa på ett upplägg som gör det möjligt att skapa och publicera öppna lärresurser som kan komma flera till godo. Webbplats är alltså ett exempel på en öppen lärmiljö och som kommer att användas i UPL:s kurser och projektverksamhet. Här kommer bl.a. kursdeltagare på UPL-kurser kunna skapa öppna lärresurser.

Framgångsfaktorer för distansstudenter, ny rapport

CC BY-SA Some rights reserved by ICDE

Vilka sorters support behöver dagens distansstudenter? Hur skapar vi bättre gemenskap och gruppdynamik på nätet? Dessa frågor tas upp i en ny rapport, Student success in open, distance and e-learning, av Professor Alan Tait (Open University, UK) för ICDE (International Council for Open and Distance Education). Rapporten visar resultat från en forskningsstudie av 53 ICDE-medlemsorganisationer. Rapporten ger riktlinjer och rekommendationer för olika områden som påverkar bra genomsträmning och engagemang: kursinformation, handledning, personligt stöd, bedömningsformer, möta studenternas behov, teknikstöd, vägledning mm.

- Student Success is at one and the same time crucial to the purposes of ODEL programmes and institutions and challenging to achieve, at least as compared with highly selective post-secondary systems. Attention to this proposition underpins the ways in which ‘putting the learner at the heart of the system’ can be made a reality. It is clear from the ICDE survey that this is well understood by member institutions.

Rapporten ska leva vidare och därför finns det även en interaktiv blogg där du får skriva dina reflektioner och synpunkter.

Ladda ner rapporten.

Forskningsresultat.