Färre studenter kommer till föreläsningar på campus

Photo by Changbok Ko on Unsplash

Betydligt färre studenter kommer till undervisningstillfällen på campus jämfört med före pandemin, enligt en ny brittisk undersökning som har gjorts av Times Higher Education, Class attendance plummets post-Covid. 76% av de tillfrågade studenterna tycker att antalet studenter på plats i klassrummet har minskat markant ( mindre än 60% av klassen är på plats, ibland bara drygt 20%) och över hälften menar att engagemanget bland studenter har också minskat.

Det finns flera faktorer bakom det minskade engagemanget. Många studenter som började under pandemin har aldrig deltagit i campusundervisning och tycker att allt ska gå via nätet. De saknar en klassrumskultur och har svårt att se varför de ska komma. En del ser lektionen som en passiv aktivitet som kan göras när man har tid, som att titta på en film. Andra har dålig ekonomi och måste jobba dagtid. De räknar med att studera på kvällen i stället och kan inte bara avbryta ett arbetspass för att åka till campus.

Students not wanting to come to campus was the main reason given for why academics felt attendance and participation was lower, but the number of students undertaking paid work, experiencing mental health issues or failing to do enough preparation were also cited as significant factors.

Resultatet är att lärare måste förklara fördelarna med att komma till lektionerna - för diskussion, fördjupning och nätverkande.

Several respondents said the experience of being in class should be made superior to watching the recording, with more of a focus on engagement and participation using question and answer sessions and group discussion.

En ny kultur kring undervisning och lärande håller på att ta form.

Video i undervisning - praktiska exempel

Photo by Sam McGhee on Unsplash

Användning av inspelade filmer i utbildning har vuxit explosionsartat under de senaste åren. Oftast spelar man in traditionella föreläsningar som informationsöverföring men det finns så mycket mer du kan göra för att utnyttja videoformatet i din undervisning. En artikel av Tony Bates på Media & Learning,  Analysing the pedagogical affordances of video, beskriver hur video kan berika en kurs med många praktiska exempel från olika lärosäten.  

Video kan till exempel användas för att visa experiment som är dyra eller farliga att genomföra på plats. Man kan också spela in farliga eller svåra situationer med hjälp av skådespelare för att visa hur man kan bemöta personer med till exempel psykiska störningar eller besvärliga elever i ett klassrum osv. Animerade filmer kan visa processer och samband som är svåra att beskriva med ord. Video används så klart i studenters praktiska moment för senare analys och återkoppling. 

Artikeln avslutas med en lista av fördelar och möjligheter samt en del utmaningar.

Furthermore, a video clip or program rarely stands on its own as a teaching resource. It will usually need to be put into context and students will often need guidance on how to use the video material in their studies – for instance, what to look for, and how it relates to the rest of the course. Usually video will need some prior preparation and follow-up work by the students which in turn will need feedback from the instructor. Nevertheless, video should now be a standard part of most instructors’ teaching repertoire.

Dela din skärm med hela klassen

Du kan dela din skärm eller bara en applikation i din dator med hela klassen via ett verktyg som heter DisplayNote Broadcast. Du öppnar verktyget och väljer om du vill dela ett bildspel, en webbsida eller hela din webbläsare med klassen. Sedan delar du en länk med studenterna plus en kod. Studenterna behöver inte skapa konton - de bara anger koden och ser det du delar. Du kan anteckna eller rita på det du delar och alla ser vad du har gjort. Verktyget fungerar i dator, platta eller mobil.

Här kommer en kort praktisk video av Richard Byrne om hur du kommer igång med DisplayNote Broadcast.

Bättre inspelningar med PowerPoint

Man kan göra väldigt mycket med PowerPoint, till exempel att spela in filmer direkt i applikationen. Åsa Kronkvist, Högskolan Kristianstad, visar här hur man spelar in filmer och flera intressanta funktioner som finns i PowerPoint. Du kan spela in bildspelet med eller utan en videoruta av dig själv och du kan även lägga in skärminspelningar om du vill visa till exempel en webbsida mitt i inspelningen. Hon visar också hur du bäddar in bakgrundsmusik, textrutor och snygga övergånger. Du kan även redigera dina inspelningar i PowerPoint.

Är studenter medvetna om hur de lär sig?

"LT5" (CC BY 2.0) by liverpoolhls

Hur medvetna är vi om hur vi lär oss? Kursutvärderingar visar gång på gång att studenter tycker att de lär sig bäst genom traditionella föreläsningar medan mycket forskning visar att de lär sig mer genom aktivt lärande i grupper. En artikel i Hechtinger Report, College students often don’t know when they’re learning, menar att studenter tycker att kollaborativt lärande är rörigt och ibland förvirrande och därför tycker de att de lär sig mindre. Men en studie från Harvard universitet, Measuring actual learning versus feeling of learning in response to being actively engaged in the classroom, jämför studenternas testresultat från de olika undervisningsstrategierna och skillnaden är tydlig: aktivt lärande ger bättre resultat trots att studenter inte uppskattar det. När man lyssnar till en påläst och kunnig lärares föreläsning är det lätt att tro att kunskapen går rak in men efter ett par timmar har man glömt det mesta. Bara genom att testa själv och diskutera med andra kan man verkligen ta till sig ny kunskap.

Two things appear to be going on here. When you’re listening to a great expert explain something well, it’s easy to mistake the speaker’s smooth, easy delivery for your own understanding. If you’ve ever watched a great cooking show and then stumbled to make a béchamel sauce at home, you’ve experienced this. Students often think they’re following along in class, but at home, they don’t know how to do the homework and they struggle in the course.

The second part of the explanation is that real learning is hard work and it often doesn’t feel good. When you’re struggling to solve a problem in an active learning classroom, it may feel frustrating. Making mistakes and getting feedback to correct misunderstandings is where the learning happens.

Slutsatsen är att vi inte är helt medvetena om vår inlärning och går ofta på känslor. Det betyder att vi ska vara försiktiga när vi tolkar spontana utvärderingar. Men det betyder inte att man kan lär sig allt via kollaboration och aktivitet. Föreläsningar har ett värde men ska vara mer undantag än regel.

Tillbaka på campus men annorlunda

"Learning in Teams" (CC BY-NC 2.0) by derekbruff

Till hösten kommer de flesta lärosäten att öppna sina campus igen, åtminstone delvis. Men en artikel i den brittiska nättidningen Wonkhe, Should lectures be online in September?, frågar om vilken sorts undervisning vi bör inrikta oss på när vi är tillbaka på campus. Bör vi återgå till stora föreläsningar i hörslar? Kan det vara bättre att fortsätta med inspelade föreläsningar och mer diskussion och interaktivitet när man träffas på plats? Kan man skapa flera träffar i mindre grupper så att studenterna får bättre kontakt med sina lärare än i en hörsal? Den traditionella storföreläsningen ger väldigt lite kontakttid mellan läraren och studenterna. Vi har lärt oss mycket om hur digitala medier kan främja kollaboration och det är viktigt att vi integrerar dessa erfarenheter i undervisningen framöver.

What do we actually mean when we say “contact”? And how do we use this time most effectively to provide opportunities for students to connect with their peers and academics? Feedback from the UPP Student Futures Commissions shows that the majority of students would like some element of their learning to remain online, but also that they want time with tutors and group work to be prioritised. We need to prioritise “contact” time, but this doesn’t necessarily require large scale lectures, which traditionally promote less engagement from students anxious to speak in front of the group. The aim of blended learning isn’t to reduce the amount of time students have, but to optimise the way this time is spent and provide additional resources and mechanisms to scaffold their learning.

Är föreläsningen död?

Photo by Claudio Schwarz | @purzlbaum on Unsplash

Under pandemin har många lärare fått tänka om kring sin undervisning. Många ifrågasätter värdet av den traditionella föreläsningen, i synnerhet när all undervisning är digital. Allt för ofta handlar det om en monolog med mycket bregränsad interaktivitet och kan lika gärna spelas in i förväg. Samtidigt menar många att en välstrukturerad och inspirerande föreläsning som ger studenterna möjligheter att diskutera och komma till tals är en viktig del av högre utbildning. Men allt för ofta blir föreläsningar mindre inspirerande och alldeles för långa och problemet är ännu tydligare när man sänds på nätet.

Debatten speglas i en artikel i tidskriften The Conversation, Good riddance to boring lectures? Technology isn’t the answer – understanding good teaching is. Kritiken mot föreläsningar verkar befogad men många tror att tekniken är lösningen och satsar på diverse verktyg och plattformar.

We need to reject the notion that lectures will sink our students and technology will save them. Instead, let’s dig deeply and critically into both, reflect upon how to improve our practices, and apply sound teaching methods and practices to create learning engagements that are captivating and profound.

Flera ledande akademiker ger sin syn på frågan i en artikel i den australiensiska tidskriften EduResearch Matters, Is the lecture dead? Shirley Alexander (deputy vice-chancellor. University of Technology Sydney) ser aktivt lärande och kollaboration som vägen framåt men betonar att vi måste kunna välja rätt lösning för varje situation och att inga metoder kan garantera lärande.

My original question “have lectures ever really been alive?” can only really be answered by analysis of whether they have led to good student learning outcomes. The prevailing evidence is that the more active learning approaches to ‘lectures’ as described in the second scenario are much more likely to achieve that. But I also sound a note of caution as hinted at above. No teaching method can guarantee learning independent of what the learner does and how they perceive the context of their learning.

För en längre diskussion om dessa frågor titta på ett inspelat webbinarium från EDEN (25 maj): Reimagining the traditional lecture.

Föreläsningens framtid - webbinarium

Photo by Wilhelm Gunkel on Unsplash

Under pandemin har många lärare upptäckt begränsningar med den traditionella föreläsningsmodellen. Dagens undervisning baseras mer på kollaboration, problemlösning och diskussion. EDEN (European Distance and E-learning Network) fortsätter med sin webbinarieserie om utbildning efter pandemin med en diskussion om föreläsningens framtid, Teaching After the Storm: Reimagining the Traditional Lecture, tisdag 25 maj 17:00.

One of the biggest challenges facing educators when quickly moving to emergency remote online teaching was how to teach large classes effectively. At the beginning of the COVID crisis, many people merely replaced their traditional face-to-face lecture with a live synchronously delivered session through Zoom, Teams, Collaborate, or other online platforms. It soon became apparent that lecturing down a digital pipe to a large group of students passively watching from their screen-tops was not the most engaging form of online learning. While this approach was understandable during the height of a crisis, students’ feedback and a commitment to providing quality higher education challenge us to do better. The pandemic experience raises longer-term questions about the value of the traditional lecture method—irrespective of the delivery mode.

Talarna denna gång är: Ann Marie Farrell (Dublin City University, Irland), David Hornsby (Carleton University, Kanada), Blaženka Divjak (University of Zagreb, Kroatien) och Paul Prinsloo (University of South Africa).

Inspelade konferensföreläsningar om IKT och lärande

Under det senaste året har så gott som alla konferenser varit digitala och de flesta föreläsningarna spelats in och ligger kvar på konferensens webbplats. Heba Ledwon har samlat länkar till över 200 timmars intressanta konferensföreläsningar och webbinarier på nättidningen The Report, 200+ Hours of FREE Conference Recordings on Online Learning.

So, I went back to my 2020 conference list and searched resources online. I found 200+ hours of post-conference recordings on online education. These cover a wide variety of subjects, including affordable online degrees, learning during a crisis, the future of higher education, how to build an online learning community, OER instructional design, and many more.

Alla föreläsningar är så klart på engelska. Undrar om man kunde göra en liknande lista över föreläsningar från svenska konferenser om de ligger kvar och inte kräver lösenord? 

Krav på textning av inspelade föreläsningar skapar oro

Photo by Immo Wegmann on Unsplash

Kraven på textning av inspelade föreläsningar skapar oro bland många lärare eftersom det kräver en hel del efterarbete och kan leda till att man drar ner på antalet inspelningar framöver. Det framgår av en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Krav på textning ett hot mot inspelade föreläsningar. 

Webbplatser som drivs av myndigheter och andra offentliga organisationer ska erbjuda textning av alla filmer och ljudinspelningar och även inspelningar som läggs på lärosätenas lärplattformar ingår, även om det finns några undantag. Problemet är att många saknar automatiska textningsverktyg och manuell textning är mycket tidskrävande. Även automatisk textning innehåller feltolkningar och måste kontrolleras. Risken är att lärare slutar spela in sina föreläsningar. Enligt SULFs ordförande Mats Ericson:

Vi är en statlig myndighet och då måste vi följa lagen. Men om vi tvingas lägga ner extra arbete på att texta våra inspelade föreläsningar, då kommer många lärare inte längre att spela in. Och då har alla förlorat, inte bara de som har hörselproblem.

Lösningen som han föreslår är att vi inför automatisk textning och nöjer oss av en lösning som inte är felfri men duger så länge. 

Det finns en pedagogisk poäng med att texta och vi ska inte gå tillbaka. För att klara lagkraven är mitt förslag att vi använder de texttjänster som finns och nöjer oss med ett hyfsat resultat. Vi får inte låta det bästa bli det godas fiende.

Korta inspelade föreläsningar bäst för studenter - ny studie

Photo by Burst from Pexels

Inspelade föreläsningar bör vara korta och fokuserade och hjälper studenten mer än långa traditionella föreläsningar på 45-60 minuter. Det visar en ny australiensisk studie, An examination of student preference for traditional didactic or chunking teaching strategies in an online learning environment, som har just publicerats. 

Studien jämförde studenternas användning av korta och långa inspelningar och såg en tydlig tendens att de tittade helst på de korta versionerna (cirka 75% tittade endast på de korta inspelningarna) och detta verkade bidra till bra testresultat. En lång föreläsningar innehåller oftast flera spår och det kan vara svårt att följa den röda tråden hela vägen. Om man i stället bryer ner det till tre korta avsnitt kan studenterna koncentrera sig bättre och får tid att reflektera innan de går vidare till nästa film. 

Student preference and success were in favour of the smaller chunk-style lectures, which may also improve student attention, assist with time management to complete the materials and increase unit engagement. The overall findings of this research re-enforce the value of student-centric learning design in university education settings.

Referens
Humphries, B., & Clark, D. (2021). An examination of student preference for traditional didactic or chunking teaching strategies in an online learning environment. Research in Learning Technology, 29. https://doi.org/10.25304/rlt.v29.2405

Wooclap - interaktivitet i klassrummet

Wooclap hjälper dig skapa omröstningar, quizzar och frågor som studenter kan svara på direkt via sina mobiler eller datorer,. Det liknar till viss del Mentimeter som används ganska brett inom utbildning idag. Fördelarna med Wooclap är ett stort urval frågetyper, möjligheten för studenterna att svara anonymt eller med namn, enkel integrering med PowerPoint, tillgång till andra användarnas frågor som mallar samt enkel integrering med lärplattformar (Moodle, Canvas, Blackboard) och även med Zoom. Wooclap kan självklart också användas i distansutbildning.

Här ser du en kort introduktionsfilm.

Inspelade föreläsningar skapar oro bland lärare

"Online Teaching" (CC BY-NC-SA 2.0) by susanvg

En del lärare är obekväma med att spela in sina föreläsningar, enligt en artikel i den norska nättidningen Khrono, Svenske akademikere kritiske til opptak av forelesninger. Artikeln rapporterar om en debatt i den svenska Facebookgruppen Högskoleläckan där flera har varit oroliga att inspelningarna bryter mot GDPR eftersom studenter kan ställa frågor eller visa sig i bild. En menade att varje föreläsning är en föreställning och ska inte spelas in. Andra spelar in men redigerar bort alla studentfrågor eller pausar inspelningen om en student vill ställa en fråga.

Den viktigaste slutsatsen är att vi ska förklara vad som gäller vd inspelning och se till att studenter kan känna sig trygga när de öppnad sin mikrofon och webbkamera.

Digitala omställningen gav inga negativa effekter på studenternas betyg - ny studie

"School Program: AI&You" (CC BY-NC-ND 2.0) by Ars Electronica

Trots den digitala omställningen och pandemin har distansundervisning inte haft en negativ effekt på studenternas betyg, enligt en artikel på Forskning.se, Onlineundervisning påverkade inte studenters betyg. Två forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, Felix Schafmeister och Erik Merkus, har studerat en kandidatkurs i internationell ekonomi med 258 studenter som genomfördes genom en blandning av campus och distansundervisning. Föreläsningarna genomfördes via Zoom och spelades in och alla fick tillgång till allt material via nätet. Seminarierna genomfördes med ett mindre antal studenter i klassrummet medan alla andra deltog via Zoom. Varje student fick möjlighet att delta på campus vid två av fem seminarietillfällen.

Testresultaterna visade inga tecken på att studenternas resultat påverkades negativt av omställningen. Enligt Erik Merkus:

Vi tror att den viktigaste lärdomen från vår studie är att onlineutbildning under rätt omständigheter och med ett motiverat team av lärare har potential att uppnå liknande läranderesultat som traditionella undervisningsmetoder, även om det behövs ytterligare forskning om exakt vilka inslag som är viktigast för att få hybridundervisning att fungera.

Läs studien, The Role of In-Person Tutorials in Higher Education.

Att synas i din PowerPoint i Zoom

Nu kan du använda ditt PowerPoint bildspel som bakgrund i Zoom. Det betyder att du syns framför dina bilder och du får bättre kontakt med din publik. En ny film av Åsa Kronkvist, Högskolan Kristianstad, visar hur du kan skapa mer engagerande presentationer.

Skapa snygga animeringar i PowerPoint

En ny instruktionsfilm av Åsa Kronkvist (Högskolan Kristianstad) visar hur du kan skapa riktigt snygga animeringar i PowerPoint. Hon börjar med att visa hur du kan animera hur textrader visar sig i rutan (här finns det många alternativ som jag inte visste om!) och sedan hur du animerar bilder.

Använd mikrofonen

Photo by Skitterphoto from Pexels

Många känner sig obekvämma med en mikrofon när de ska tala inför publik. En del tycker att deras röst är stark nog för att höras och väljer bort mikrofonen. Men den som har nedsatt hörsel hör inte dig och vågar sällan protestera. En artikel av Jessie B Ramey, A Note From Your Colleagues With Hearing Loss: Just Use a Microphone Already, ber alla kollegor att alltid använda mikrofon i större möten för att visa hänsyn till dem som har svårt att höra. Om en mikrofon finns i salen, använd den utan att fråga.

If our colleagues and students can’t hear in meetings or in classrooms, they can’t participate. Those of us with low hearing, a hearing impairment, or a hearing-assistive device need you to speak into the microphone so we can fully understand your words. In a crowded or large space, amplification makes it possible for everyone to engage and learn.

Alternativ till föreläsning

Trots all forskning kring aktivt studentcentrerat lärande så dominerar fortfarande föreläsningen som undervisningsform inom högre utbildning. Det finns förstås många alternativ som skapar mycket mer engagemang och dynamik i klassrummet och dessa summeras i en artikel på sajten TeachThought, 50 alternatives to lecturing. I listan finns det länkar till många praktiska grupp och parövningar som sätter fokus på studenternas lärande och där läraren finns som facilitator och guide.

Ett exempel som lyfts fram heter Reciprocal learning.

Föreläsning via hologram

"2 WOW VidStill 12_DaleCarnegieTraining_" (CC BY-SA 2.0) by dc2fla1991

Imperial College London har installerat avancerad utrustning som gör det möjligt för gästföreläsare att framträda på scen som hologram, enligt en artikel från BBC, 'Hologram' lecturers to teach students at Imperial College London. Talaren står i en studio i USA och ses som hologram i lektionssalen på campus i London. Tekniken har blivit billigare på sistone och ICL har bestämt sig att satsa. Föreläsningen kan dessutom sändas till flera orter så länge de har rätt utrustning.

Enligt Dr David Lefevre, directör vid ICL Edtech Lab:

- It's going to be one of those technologies that gets used ... So long as the technology works the way we believe it will, I can see this becoming fairly mainstream.

Frågan är förstås vad den här tekniken tillför i jämförelse med vanlig videokonferens. 

Fem vanliga myter om utbildning

"Unicorn" (CC BY-NC-ND 2.0) by Selbe Lynn

Det finns flera seglevade myter inom utbildning som fortsätter att spridas trots att de inte har stöd i forskningen. En kort artikel från engelska University of Sussex, 5 myths and misconceptions in learning theory, tar upp fem sådana myter och ger länkar till forskningsartiklar som slår hål i dem.

• Inspelning av föreläsningar leder till ökad frånvaro.
  Studier visar att det inte finns någon koppling mellan inspelningar och studenternas närvaro. Studenterna vill fortfarande delta i undervisningen och använder inspelningar för att kunna gå genom föreläsningen, anteckna och reflektera.
• Digitala infödingar
  Många tror att alla födda på 90-talet har en inbyggd digital kompetens och därför behöver ingen support. Så är inte fallet enligt forskningen.
• Flervalstester används bara för faktainlärning
  Flervalstester kan användas för att få insikter i studentens självförtroende kring kursarbetet eller hur säkra de är på sina svar.
• Lärstilar
  Många tror att vi lär oss på ett särskilt sätt: vissa lär sig bäst genom att lyssna, andra genom att göra och andra genom att läsa osv. Men det finns inget forskningsbevis för detta. Vi lär oss bäst genom en blandning av metoder och det är viktigt att vi utsätts för olika metoder under en utbildning.
• Flipped classroom betyder bara inspelade filmer
  Metoden handlar om att aktivera studenterna före klassrumsmötet och det kan ske på många sätt: läsa, lyssna, titta, svara på frågor, brainstorma osv. Inte bara filmer!