Samtal om pedagogisk digital kompetens

Photo by Timothy Muza on Unsplash

Vilken lagstiftning finns runt undervisning med digitala verktyg, rättspraxis och vägledande fall? Ett webbinarium den 5 april, kl. 09:00-12:00, Samtal om pedagogisk digital kompetens – Vad behöver lärare för att kunna göra kloka val?, tar upp dessa frågor med flera experter inom pedagogisk digital kompetens (PDK).

Webbinariet har följande program:

• 9:00-9:05 Presentationer av nätverket och bakgrund till seminariet. ITHU – subnätverk PDK
• 9:05-9:15 Leena Hiltunen, Jyväskylä universitet, Finnish perspective on teachers’ digital competences and data protection. 
• 9:15-10:00 Är verktyg som Padlet förenligt med GDPR? – vad behöver lärare för kompetenser?
• 10:00-10:10 Paus
• 10:10-10:30 Presentation om projektet Flexicomp, Diana Stark Ekman & Peter Fogel, Högskolan i Skövde
• 10:30-10:50 Presentation om PDK-cykeln: Bakgrund, framgångsfaktorer och nuläge. Lotta Fröjdfeldt & Pia Ekholm Johansson, Mälardalens universitet
• 10:50-11:30 Samtal i grupper – Hur kan vi hjälpa lärare att utveckla PDK? Vilka stödstrukturer och förändringar behövs?
• 11:30-11:40 Paus
• 11:40-12:00 Samla ihop det som framkommit i grupperna, summera och avrunda. 

Anmäl dig här.

Krav på textning av inspelade föreläsningar skapar oro

Photo by Immo Wegmann on Unsplash

Kraven på textning av inspelade föreläsningar skapar oro bland många lärare eftersom det kräver en hel del efterarbete och kan leda till att man drar ner på antalet inspelningar framöver. Det framgår av en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Krav på textning ett hot mot inspelade föreläsningar. 

Webbplatser som drivs av myndigheter och andra offentliga organisationer ska erbjuda textning av alla filmer och ljudinspelningar och även inspelningar som läggs på lärosätenas lärplattformar ingår, även om det finns några undantag. Problemet är att många saknar automatiska textningsverktyg och manuell textning är mycket tidskrävande. Även automatisk textning innehåller feltolkningar och måste kontrolleras. Risken är att lärare slutar spela in sina föreläsningar. Enligt SULFs ordförande Mats Ericson:

Vi är en statlig myndighet och då måste vi följa lagen. Men om vi tvingas lägga ner extra arbete på att texta våra inspelade föreläsningar, då kommer många lärare inte längre att spela in. Och då har alla förlorat, inte bara de som har hörselproblem.

Lösningen som han föreslår är att vi inför automatisk textning och nöjer oss av en lösning som inte är felfri men duger så länge. 

Det finns en pedagogisk poäng med att texta och vi ska inte gå tillbaka. För att klara lagkraven är mitt förslag att vi använder de texttjänster som finns och nöjer oss med ett hyfsat resultat. Vi får inte låta det bästa bli det godas fiende.

Digital examination - expertgrupp ska ta fram rekommendationer

Photo by Kelly Sikkema on Unsplash

Under pandemin har alla lärosäten tvingats genomföra examinationstillfällen på distans och det råder stor osäkerhet rättssäkerhetsfrågor. UKÄ (Universitetskanslersämbetet) bjöd in företrädare från universitet och högskolor samt SFS till ett dialogseminarium 27 januari för att diskutera frågorna. En artikel i Universitetsläraren, Stora skillnader i lärosätenas hantering av distanstentor, beskriver de stora utmaningarna med digitala examinationer och intervjuar Niklas Brinkfeldt (Högskolan Dalarna och ordförande ITHU) samt Simon Edström (SFS). Enligt Niklas Brinkfledt finns det tre utmaningar:

Distanstentor skapar tre utmaningar från myndighetens sida: att säkerställa identiteten på den skrivande, att säkerställa att fusk inte kan förekomma och att säkerställa kvaliteten på frågorna. Lärosätet behöver lösa de två första utmaningarna, så att lärarna kan fokusera på att ställa bättre frågor och på så sätt motverka möjligheten för studenten att göra något vilseledande.

Många har provat distanstentor med fjärrövervakning och ID-kontroll via Zoom medan andra har satsat på muntliga intervjuer eller problem- eller projektbaserat lärande. En del vill införa metoder som ansiktsigenkänning som har vuxit stort i andra länder. 

Det finns helt enkelt ingen enskild lösning men det krävs nationell samordning för att se till att examinationsmetoder följer rådande lagstiftning för integritetsskydd. Seminariet resulterade i att SUHF samlar en expertgrupp för att undersöka möjligheten att ta fram gemensamma rekommendationer för sektorn, något som välkomnas av Simon Edström:

Vi kan undra varför SUHF inte gjorde det redan för flera månader sedan, men är glada att de kommer i gång med det nu, för det är angeläget. Vi har också skapat en egen referensgrupp där vi har samlat flera duktiga personer med erfarenhet av disciplinfrågor.

Minnesanteckningar och bildspel från UKÄs seminarium om rättsäkerhet och digital examination.

EU-upphovsrättsdirektivet - riktlinjer för högre utbildning

"Copyright" (CC BY-ND 2.0) by Skley

Ett nytt EU-direktiv om upphovsrätt antogs av EU-parliamentet tidigare i år och nu har varje lands regering fram till 2021 att anpassa direktivet till den egna lagstiftningen. Denna process kommer så klart att påverka högre utbildning och därför har EUA (European University Association) tagit fram ett dokument med riktinjer för universitet och högskolor, EUA guidelines for members to influence national implementation. Dokumentet innehåller bland annat frågor som lärosäten bör driva i den nationella debatten kring direktivet.

- EUA issued a cautious response to the adopted Directive earlier this year. While the Association welcomes the greater clarity for the use of protected material in a digital environment, as well as key exemptions for the educational and scientific activities of European universities, there is concern about the Directive’s impact on other sectors and the wider society.

Ladda ner riktlinjerna som pdf-fil.

Användarvillkor - vad tackar vi ja till?

Har du någonsin läst alla användarvillkor som du godkänner för att kunna ladda ner en app eller gå med i ett nätverk? Nästan ingen gör det och om man skulle försöka så handlar det om många sidor med svårtolkat fackspråk. Men i många fall ger vi företaget nästan obegränsad frihet att använda vår data som de vill inklusive rätten att sälja våra uppgifter till externa företag.

Farorna med IT-branschens obegripliga användarvillkoren illustreras i ettTED talk av Finn Lützow-Holm Myrstad (Forbrukerrådet, Norska konsumentrådet) How tech companies deceive you into giving up your data and privacy. Han visar till exempel en intelligent barndocka som har sålts över hela världen som spelar in alla samtal i dess närhet och skickar information till företaget.

Have you ever actually read the terms and conditions for the apps you use? Finn Lützow-Holm Myrstad and his team at the Norwegian Consumer Council have, and it took them nearly a day and a half to read the terms of all the apps on an average phone. In a talk about the alarming ways tech companies deceive their users, Myrstad shares insights about the personal information you've agreed to let companies collect -- and how they use your data at a scale you could never imagine.

Det positiva är att konsumentorganisationer kämpar för striktare lagstiftning kring hur vår data får användas och för bättre konsumentskydd. En del av detta är t ex den nya dataskyddsförordningen, GDPR.

Rättssäkerhetskonferensen 2018

"GDPR & ePrivacy Regulations" (CC BY 2.0) by dennis_convert

Rättssäkerhetskonferensen 2018 arrangeras av UKÄ (Universitetskanslersämbetet) 17-18 oktober i Stockholm (Norra Latin). Årets konferens tar upp många frågor kring digitalisering inom utbildning, framför allt den nya dataskyddsförordningen GDPR(General Data Protection Regulation) men också frågor som plagiering och rättssäker examination. Andra ämnen som ska diskuteras är den nya förvaltningslagen och disciplinärenden.

Anmälan är öppen från 28 augusti. Se programmet och mer information.

Kopiera och dela med stöd av Bonus Copyright Access avtalslicenser

Alla lärosäten i Sverige har ett avtal med Bonus Copyright Access (BCA) för att kunna kopiera upphovsrättsskyddat material i undervisningssyfte. NCA får 200 kr per helårsstudent för rätten att kopiera såväl analogt som digitalt material i begränsad omfattning. Ett nytt avtal undertecknades förra året som gav större möjligheter för lärare att använda digitalt material i lärplattformar och andra digitala lärmiljöer men många är fortfarande osäkra på vad som gäller.

Legala Handboken presenterar nu en bra översiktsartikel av Katarina Renman Claesson som förklarar begreppen kring BCA-avtalet och ger bra vägledning. Artikeln ingår i en omfattande guide till upphovsrätt för lärare med bra stödmaterial, filmer och guider.

Bonus Copyright Access har även gett ut tre tydliga guider med det som gäller för olika utbildningssektorer:

• Kopieringsguide till Högskoleavtalet (pdf)
• Kopieringsguide för grund- och gymnasieskolan, vuxenutbildning m.fl. (pdf)
• Kopieringsguide för förskolor (pdf)

Datainspektionen godkänner skolavtal med Google

  by Gary Hayes on Flickr

Datainspektionen har nu godkänt Simrishamns Kommuns avtal med Google som ger skolorna tillgång till molntjänsten Google Apps for Education (GAFE) enligt en nyhet från idg.se, Klart för Google Apps i skolan - Datainspektionen ger grönt ljus. Detta betyder att andra kommuner som också använder GAFE kan nu anpassa sina avtal enligt de riktlinjer som passar både Google och Datainspektionen. Tidigare har Datainspektionen kritiserat kommuners avtal med Google eftersom de inte uppfyllde kraven i personuppgiftslagen. Men även om problemet verkar vara löst är det inte bara fritt fram för nya avtal om molntjänster och Ingela Alverfors, jurist på Datainspektionen, rekommenderar en viss försiktighet:

- Datainspektionen har till exempel ännu inte granskat behandling av känsliga personuppgifter i en molntjänst. Det är viktigt att varje organisation gör en egen risk- och sårbarhetsanalys och säkerställer att avtalet med molntjänstleverantören innehåller instruktioner som lever upp till kraven i personuppgiftslagen.

Molntjänster i skolan - debatten fortsätter

  by johnno_oz

Svenska skolor använder molntjänster, i synnerhet Googles (Google Apps for Education), i allt högre grad enligt en artikel i Computer Sweden, Skolorna struntar i problemen och satsar stenhårt på molnet. Dessutom köper allt fler skolor Chromebook-datorer som använder bara molntjänster genom webbläsaren. En Chromebook kostar mycket mindre än en vanlig bärbar dator och behöver inte uppdateras eller skyddas eftersom den inte lagrar något, allt lagras på nätet (i molnet). Kommuner kan spara miljoner jämfört med att köpa in traditionella bärbara datorer.

Kommuner som Malmö och Helsingborg har satsat stort på molntjänster men har fått kritik av Datainspektionen som underkände deras avtal med Google på grund av brister i integritetsskyddet. Nu har avtalen justerats och väntar på en ny granskning. Under tiden finns det förslag till en ny EU-förordning som kan skärpa till reglerna kring molntjänster ytterligare. Målet är att samordna lagar kring integritetsskydd mellan alla medlemsländer samt rätt att mäta ut böter till dem som inte följer lagen.

Den här sagan fortsätter men fördelarna med molntjänster är så stora att någon lösning måste komma. Leverantörerna får helt enkelt ta fram avtal som möter alla krav kring identitetsskydd.

Användarvillkoren som ingen läser

Bild: CC BY-NC-ND 2.5 Sverige by .SE

Varje gång du laddar ner en app, skapar konto eller köper något på nätet får du upp en ruta med användarvillkor som du snabbt bara godkänner utan att ha läst ett ord av avtalet. Vilka rättigheter får dessa företag när vi klicker på knappen jag godkänner?  Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) har släppt en ny guide skriven av Johanna Lundeberg, Användarvillkoren som ingen läser, som ger dig en introduktion till villkoren i dessa avtal och vad du bör se upp med innan du godkänner dem.

- Ärligt talat, hur ofta brukar du egentligen läsa igenom villkoren innan du godkänner ett elektroniskt avtal som ger dig tillgång till program, appar, webbplatser och nätbutiker? Det enda du behöver göra är ju att trycka på ”godkänna”. När du gör det ger du företaget som ligger bakom programmet, appen eller tjänsten tillgång till olika typer av information. Dina digitala rättigheter regleras delvis av avtalen, och det är du som ska ha kontrollen över vilken information du delar med dig av och hur den används. Inte företagen. Den här Internetguiden ger en introduktion till vad avtalen innehåller och vilka konsekvenser villkoren kan ha för dig.

Guiden går att läsa direkt på nätet, som nedladdningsbar pdf-fil eller du kan beställa en pappersversion för 20 kr st. Guiden ingår i en serie internetguider som .SE har publicerat under de senaste åren och hela serien kan varmt rekommenderas.

Lunds universitets MOOC:s lockar

Lunds universitets öppna kurser (MOOC) har nu kommit igång via MOOC-konsortiet Coursera. Först ut är Juridiska fakultetens kurs i European Business Law, som följs av kurser i grön ekonomi (Greening the economy) samt sexuell hälsa (Global Perspectives on Sexual and Reproductive Health and Rights). Kursen har fått en bra start med över 27 000 anmälda från 185 länder enligt ett pressmeddelande från Lunds universitet.
Marita Ljunqvist, projektledare för universitetets MOOC-satsning, förklarar universitetets strategi:

- Lunds universitet har valt att erbjuda MOOC:s för att synliggöra våra forskningsområden och utbildningsprogram, för att sprida kunskap till stora grupper över hela världen, för att utveckla vår kompetens kring nätbaserat lärande och undervisning och för att undersöka hur människor lär sig på den här typen av plattformar. Genom att erbjuda öppna kurser kan vi dela med oss av det vi är bäst på, samtidigt som vi blir bättre på att undervisa i nya former.

Inför kursstarten har Juridiska fakulteten lagt ner ett stort arbete på att få till en bra kurs. Totalt har man spelat in cirka 50 föreläsningar, gjort upp kursplaner och arbetat med att säkra den tekniska kvaliteten. Kursen består av ett antal block inom olika ämnesområden, med tillhörande prov. För de som vill nå en extra hög nivå finns också möjligheten att skriva en uppsats. Eftersom MOOC:s riktar sig till så många bygger konceptet på att kursdeltagarna hjälper varandra. Det finns ett aktivt forum där diskussioner om allt från innehåll till tekniska problem. Dessutom hjälps eleverna åt med att bedöma varandras arbeten. På Juridicum i Lund sitter också en rad äldre studenter och hjälper till att svara på eventuella frågor som inte kursdeltagarna själva klarar av.

Källa: Pressmeddelande från Lunds universitet (via news.cision.com), Lunds universitets MOOC:s lockar deltagare från hela världen

Webbseminarium om Legala Handboken

Webbseminarium om Legala Handboken

Tid: Måndag 1 december, 2014, 14.00 – 15.00
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect.
Webbinariet hålls på svenska.
Kostnadsfritt.

Föranmälan krävs 

Det är mycket du som undervisar eller studerar måste känna till för att inte av misstag bryta mot lagar och regler, särskilt när det gäller upphovsrätt. 

Mytbildningar om hur man får använda digitalt material på nätet, både sådant som är upphovsrättsskyddat och det som finns fritt tillgängligt är många. Flera lärare avstår idag från att använda Internet i sin undervisning eftersom de är rädda att göra fel.

Möt experterna bakom Legala handboken - en ny digital vägledning för lärare, studenter, bibliotekarier, rektorer och övrig personal. Genom att erbjuda aktuell och korrekt information, goda exempel, tips och idéer anpassade till målgruppen, hoppas Legala handboken främja internetanvändningen i svensk utbildning.

I detta webbseminarium kommer du att träffa följande experter från Legala handboken:

• Christine Kirchberger, jurist, universitetsadjunkt och doktorand vid Institutet för rättsinformatik, Stockholm Universitet 
• Katarina Renman Claesson, jurist och doktorand med inriktning på upphovsrätt i digitala miljöer vid juridiska institutionen, Stockholms universitet.
• Margareta Hellström, pedagogisk utvecklare och rådgivare vid KTH, projektledare och redaktör för Legala handbokens båda upplagor.

Läs mer om webbseminariet med länk till registrering (OER Sverige).

Regering vill tillåta fjärrundervisning

  by superkimbo

Många kommuner har svårt att erbjuda undervisning i smalare ämnen och möjligheter till modersmålsundervisning är starkt begränsat. Lösningen är förstås distansundervisning via videokonferens eller andra e-mötesverktyg men hittills har lagstiftningen hndrat sådana lösningar eftersom distansundervisning endast får ske som komplement till ordinarie undervisning. Enligt en artikel i Lärarnas Tidning, Regeringen vill tillåta fjärrundervisning kommer den nya utbildningsministern Gustav Fridolin att föreslå en lagändring som tillåter s. k. fjärrundervisning

- Vi kommer att ändra lagen för att möjliggöra fjärrundervisning. Det är viktigt för att alla elever, även i glesbygd, ska få en bra undervisning av hög kvalitet. Vi hoppas att en ny lagstiftning kan träda i kraft under nästa år.

Beskedet välkomnas av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) eftersom det ger nya möjligheter för många mindre kommuner, i synnerhet i glesbygden.

Legala handboken - ny guide om upphovsrätt, offentlighet och integritet på nätet

CC BY-NC-ND Some rights reserved by Legala Handboken

Utan att du kanske tänkt så mycket på det så är lärare den yrkesgrupp som dagligen rör sig i internetdjungelns allra snårigaste regelverk.

• Vilka upphovsrättsliga regler gäller i en lärosal?
• Är det tillåtet att kopiera en hel bok eller visa en film?
• Måste jag spara min e-post och i så fall hur länge?
• Får studenternas spela in mina lektioner och lägga upp dem på nätet?
• Vem äger det material som skapas?
• Vilket ansvar har jag för att känsliga personuppgifter inte sprids via högskolans servrar?

Det är mycket lärare och studenter måste känna till för att inte av misstag bryta mot lagar och regler, särskilt när det gäller upphovsrätt.

Legala handboken är en digital vägledning för dig som är lärare, bibliotekarie eller student och snabbt vill bilda dig en uppfattning om den snårskog av lagar och regler som styr IT-stödd utbildning i högskolan. Personal och studenter kan äntligen få svar på sina frågor om upphovsrätt, offentlighet, yttrandefrihet, integritet och säkerhet på nätet. Genom att erbjuda aktuell information, goda exempel, tips och idéer anpassade till målgruppen, vill Legala handboken främja högskolans internetanvändning.

När sociala medier började användas i undervisningen och universitetskurserna fick ett utvecklat nätstöd för lärande ökade också behovet av vägledning. Fortfarande finns det många mytbildningar och missuppfattningar om hur man får använda digitalt material på nätet, både sådant som är upphovsrättsskyddat och det som finns eller antas vara, fritt tillgängligt. Nya licensieringsformer som Creative Commons och Open Access har tillkommit och trots att dessa förenklar användningen så komplicerar de samtidigt bilden av gällande rättspraxis.

Tio år efter att den första versionen av Legala handboken publicerades av NSHU/ Myndigheten Sveriges Nätuniversitet lanseras nu en utökad och uppdaterad webbtjänst under en CC-licens. Tillsammans med juristerna Christine Kirschberger och Katarina Renman-Claesson vid Stockholms universitet har Margareta Hellström, IKT-pedagogisk rådgivare och konsult (under många år vid både KTH, KI, SU och Nätuniversitetet) och projektledare för båda versionerna av Legala handboken, lett och genomfört arbetet med stöd av Internetfonden och .SE på uppdrag av Unipoll AB.

Ta chansen och tyck till om Legala handboken via formuläret på startsidan under denna och nästa vecka och skicka in frågor du inte fick ett svar på. Den 1 december håller ITHU ett webbseminarium med Legala handbokens författare där du bland annat får möjlighet att direkt fråga juristerna. Mer information om detta kommer snart på Flexspan förstås.

Läs mer på Legala Handboken.

EU-domstol - tillåtet att bädda in filmer

  by Liamngls

EU domstolen har bestämt att inbäddning av filmer på webbsidor inte bryter mot upphovsrätten enligt en artikel, Embedding is not copyright infringement, EU court rules. Det handlar om filmer från främst YouTube som kan bäddas in i en blogg (som jag ofta gör här) eller webbplats. Nuvarande lagstiftning om upphovsrätt täcker inte denna fenomen och EU-domstolens beslut blir nu prejudicerande i Europa. Enligt beslutet är inbäddning bara en förmedling av en kommunikation som sker via den ursprungliga webbplatsen och så länge man inte förändrar innehållet på något sätt kan den inte räknas som en ny kommunikation:

- The embedding in a website of a protected work which is publicly accessible on another website by means of a link using the framing technology … does not by itself constitute communication to the public within the meaning of [the EU Copyright directive] to the extent that the relevant work is neither communicated to a new public nor by using a specific technical means different from that used for the original communication.

Molntjänster inom utbildning

  by theaucitron

Användningen av nätbaserade tjänster (molntjänster) i skolan och andra utbildningsorganisationer har väckt mycket debatt under det senaste året. Flera kommuner som t. ex. Malmö och Helsingborg använder Google Apps for Education som lärplattform och det finns onekligen många fördelar för skolor, lärare och elever. Skolorna slipper mycket administration, lärarna och eleverna lagrar sitt arbete i molnet och då är det tillgängligt varifrån som helst (med inloggning så klart) och verktygen tillåter kollaboration på ett sätt som inte är möjligt med traditionella IT-miljöer.

Men det finns fortfarande farhågor kring lagring av personuppgifter i molnet och därför har Datainspektionen kritiserat de avtal som har träffats mellan kommuner och bland annat Google eftersom de inte följer PuL (personuppgiftslagen). Debatten fortsätter men vill du läsa en bra övergripande analys av frågorna bör du läsa en artikel av Stefan Pålsson, Molnet i undervisningen – möjligheter och hinder, i Skolverkets Omvärldsblogg. Här finns en bra summering av debatten hittills samt många länkar till mer information.

Datainspektionen har nu publicerat sin syn på frågan i guiden Molntjänster i skolan. Dessutom har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerat en vägledning för kommuner, Stöd till skolverksamheter som vill använda molntjänster.

Checklista för sociala medier

Bild: Skolverket

Sociala medier som Facebook, Twitter, Instagram, YouTube, Flickr m fl används flitigt i många skolor och högskolor för grupparbete, diskussion, lagring och delning. Många användare är tyvärr inte medvetna om vilka rättigheter dessa företag har med våra uppgifter och material eftersom ytterst få läser avtalsvillkoren.

Skolverkets utmärkta tjänst Kolla Källan har publicerat en kort och praktisk Checklista för sociala medier med nyckelfrågor du ska ställa innan du registrerar dig till en ny tjänst, i synnerhet om du ska använda den i undervisning.

- Hur används dina personuppgifter i sociala medier? Vad händer med det material du har publicerat? Kan du avsluta ditt medlemskonto? Skolverket har ställt samman en checklista med ett urval frågor som kan vara bra att ställa innan du börjar använda en tjänst, i skolan eller privat.

Här finns det goda råd och en del att fundera över. Även om du redan använder en tjänst kan guiden hjälpa dig att se över dina säkerhetsinställningar. Dina elever/studenter kan också ha stor nytta av att gå genom guiden.

Ladda ner checklistan som pdf-fil. 

Juridiskt perspektiv på digital bedömning och examination

  by zeligfilm

En arbetsgrupp norska jurister samt representanter från tio lärosäten har skrivit en ny rapport som ger en överblick på de juridiska utmaningar kring nätbaserad examination på uppdrag av Norgesuniversitetet, Ny rapport om juridiske problemstillinger knyttet til digital vurdering og eksamen. Flera lärosäten arbetar redan med digital examination men många har inte kommit igång och det råder stor osäkerhet kring de juridiska konsekvenserna. Därför kom detta initiativ och även om det handlar om norska förhållanden kan rapporten vara av stort intresse även här i Sverige.

Rapporten behandlar följande områden:

• Användning av studenternas egna datorer vid digital examination.
• Administrativa frågeställningar.
• Rättigheter, krav och ansvar.
• Krav på ID-kontroll, autentisering.
• Behandling av personuppgifter i samband med digital examination.

Rapporten betonar att digitalisering är redan ett faktum inom högre utbildning och att det är dags att se över många processer och traditioner.

- I alle tilfeller må alle institusjonene forberede seg på en ny hverdag med digitalisering av læremidler, undervisning og vurderingsformer. Dette betyr at vi alle må tilpasse oss nye juridiske problemstillinger – som allerede eksisterer. I tillegg må vi være forberedt på at nye dukker opp i fremtiden.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Digital vurdering og eksamen.

Datainspektionen underkänner Malmös avtal med Google

 by Socialdemokrater

Den långa sagan om skolors användning av Google Apps for Education (GAFE) fortsätter med ett beslut av Datainspektionen som underkänner avtalet mellan Malmö stad och Google. Enligt en artikel i Computer Sweden, Rött ljus till Google i Malmös skolor, måste Malmö förhandla fram några ändringar i avtalet, annars får skolorna inte fortsätta att använda GAFE. Tjänsten används idag av cirka 60 000 elever och lärare i Malmö och flera andra städer i landet har liknande avtal. GAFE används som lärplattform av tusentals skolor i världen.

Enligt pressmeddelandet från Datainspektionen:

- Myndighetens kritik gäller framför allt avtalsvillkoren som reglerar hur Google får använda personuppgifterna som skolorna kommer att lagra i molntjänsten. Det är av "avgörande vikt att avtalsvillkoren är tydliga, uttömmande och inte lämnar öppet för olika tolkningsalternativ", skriver Datainspektionen i sitt beslut, men konstaterar att Malmös avtal på den punkten är både otydligt och svårbegripligt.

Malmö stad reagerade direkt och planerar att överklaga DIs beslut eftersom fallet blir prejudicerande för hela Skolsverige, enligt grundskoledirektör Anders Malmquist i Computer Sweden.

Läs Datainspektionens beslut (pdf-fil).

Mini-MOOC om Creative Commons

Om du vill lära dig mer om öppna lärresurser och olika licensformer som Creative Commons finns det en kort öppen kurs som går 5-19 februari, Open content licensing for educators. Kursen ger en orientering i öppna lärresurser (OER), Creative Commons-licensiering, hur öppenhet och delning påverkar lärarens och studentens roll och hur du kan dela med dig av dina verk på bästa sätt. Kursen är öppen för alla men bara registrerade deltagare deltar i diskussionen och kan få ett intyg.

This micro Open Online Course (mOOC) on open content licensing introduces the concepts of open education, copyright and Creative Commons as a contribution from the OER university collaboration and the UNESCO-COL OER Chair network in widening knowledge and capacity development in support of the global open education movement.
This course is freely available for anyone with an interest in open education with options to earn certificates of participation or formal assessment for tertiary academic credit. This course guide provides and overview of the course and assessment options available for participants.

Förutom att du lär dig mer om öppen utbildning ger kursen möjlighet för dig att utöka ditt kontaktnät med utbildare från hela världen. Kursen ges av UNESCO-COL OER Chair Network i samarbete med OER university och University of Mississippi.

Till kursanmälan.