Högre utbildning garanterar inte kritiskt tänkande

Photo by Brian McGowan on Unsplash

Även om kritiskt tänkande är en central del av högre utbildning är förmågan att upptäcka missvisande och falsk information på nätet inte garanterat, enligt en artikel i Forskning.se, Högre utbildning inte garant för källkritiskt tänkande. En ny studie från Uppsala universitet har undersökt hur förmågan att upptäcka vilseledande information på nätet hänger ihop med olika akademiska ämnesområden. Studien visar till exempel att den källkritiska förmågan var något lägre hos dem som hade studerat inom vård och samhällsekonomi. 

En av forskarna, Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet, menar att alla ämnesområden ska integrera källkritik i alla delar av sina kursplaner och att studenter behöver lära sig praktiska strategier för att granska information på nätet:

Det vi nu aktivt arbetar med i forskningen är att ta fram olika undervisningsdesign för att stödja dessa viktiga kunskaper, färdigheter och attityder. Särskilt stöd till grupper som inte lyckas särskilt bra på att bedöma vad som är trovärdigt kan ses som mycket angeläget.

Referens

Guath M and Nygren T (2022) Civic Online Reasoning Among Adults: An Empirical Evaluation of a Prescriptive Theory and Its Correlates. Front. Educ. 7:721731. 

FLORK - 5 tekniker för vetenskapsförnekande

Idag möter vi konspirationsteorier och vetenskapsförnekelse nästan dagligen och det är viktigt att vi lär oss att känna igen dessa och den vilseledande argumentationen som används. En bra grund för detta beskrivs i en artikel på Kungliga Bibliotekets blogg, Digiteket, Bakgrunden till FLORK – Fem tekniker för vetenskapsförnekande. Artikeln är en översättning av forskaren John Cooks bloggpost om tekniker för vetenskapsförnekande i form av en teoretiskt ramverk som heter FLORK - Falska experter, Logiska felslut, Omöjliga förväntningar, Russinplockning, Konspirationsteorier.

Detta är en översättning av en bloggpost av den välrenommerade forskaren John Cook som jobbar med metoder kring att bemöta klimatskepsis i olika former. Han ligger bakom en uppsjö texter om prebunking, vetenskapsförnekares metoder och tekniker och spelet Cranky Uncle. Han beskriver här uppkomsten av påverkanstaxonomin FLICC (i svensk översättning FLORK) som beskriver olika tekniker och metoder som används för att påverka och luras.

Cook beskriver FLORK med exempel från klimatdebatten och han har även spelat in flera korta filmer. Här ser du den första. De andra finns i artikeln. Vill du läsa originalet på engelska, se 
A history of FLICC: the 5 techniques of science denial.

 

Wikipedia som informationskälla

By Wikimedia Foundation, CC BY-SA 3.0

Det finns fortfarande en motvilja att erkänna Wikipedia som en bra informationskälla, trots krav på vetenskapliga referenser i alla artiklar. Är det inte dags att revidera vår syn på Wikipedia, undrar Karolina Andersdotter, Åbo Akademi, en artikel i Biblioteksbladet, Beröringsskräcken för Wikipedia är obefogad. Hon menar att många avfärdar Wikipedia utan att ha undersökt hur artiklarna kontrolleras och hur svårt det är att få något godkänt. Hon jämför med mer "pålitliga" källor som ofta styrs av företag eller stater.

Är vi fortfarande fast en hierarkisk idé om vem som äger (rätten att förmedla) kunskap? Vad är det som gör en expert? Vi verkar befinna oss mitt i en motrörelse efter webb 2.0 (där alla är medskapare av internets innehåll) som har flyttat in oss i låsta plattformar där innehållet i allt högre grad filtreras och censureras (för övrigt ivrigt påhejat av europeiska lagstiftare som vill skydda upphovsrätt eller barn på internet). Har internets emancipatoriska kraft, där alla kan göra sin röst hörd, stävjats till förmån för kommunikation kontrollerad av företag och stat?

Wikipedia är en mycket bra startpunkt när man tar sig in i ett ämne och innehåller många referenser som leder dig vidare. Bör vi snart kunna citera Wikipedia?

Wikipedia - en pålitlig källa för studenter?

CC BY-SA 3.0 on Wikimedia Commons

Under många år har lärare varnat studenter för Wikipedia som en osäker källa. Men en artikel i The Conversation av Rachel Cunneen och Mathieu O'Neil från University of Canberra i Australien, Students are told not to use Wikipedia for research. But it’s a trustworthy source, menar att Wikipedia är både en trovärdig källa men också ger studenter stora möjligheter att träna sin informationskompetens och källkritik. 

Alla som har försökt att redigera en sida på Wikipedia vet att informationen tas bort väldigt snabbt om du inte kan ange trovärdiga källor och sidorna bevakas ständigt av experter och robotar. Alla artiklar har en lista över externa källor längst nere på sidan.

For popular articles, Wikipedia’s online community of volunteers, administrators and bots ensure edits are based on reliable citations. Popular articles are reviewed thousands of times. Some media experts, such as Amy Bruckman, a professor at the Georgia Institute of Technology’s computing centre, argue that because of this painstaking process, a highly-edited article on Wikipedia might be the most reliable source of information ever created.

Varje sida på Wikipedia har flikar där man kan se redigeringshistoriken samt diskussion kring artikeln. Artikelns historik kan ge studenter djupare insikter i ämnet och en känsla för hur ämnet kan tolkas. När man jämför samma ämne på olika språk kan man också upptäcka kulturella skillnader och olika tolkingar mellan länder. 

Slusatsen är att Wikipedia är en väldigt bra startpunkt när man vill börja undersöka ett ämne och därifrån kan man fördjupa sig i de vetenskapliga artiklarna som citeras längst nere.

Kedjebrev på nätet

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

Det finns en mängd digitala kedjebrev som florerar inte minst på Facebook och som fortsätter att spridas trots att de ibland är 20 år gamla. Ibland handlar det om rykten, ibland om konspirationsteorier, vissa sprider virus eller reklam och andra är helt ofarliga. Men vi sprider dem som aldrig förr.

Källkritikbyrån har skrivit en guide om detta, Stora listan över kedjebrev på nätet, med exempel på vanliga kedjebrev och tips om hur man upptäcker dem. Det kan handla om nya regler i Facebook som man ska reagera mot, varningar om hackare som vill ta över ditt konto, tjuvar som sätter gula prickor på din brevlåda för att signalera att ditt hem är intressant för inbrott (det är tidningsutdelarna som gör det), meddelanden från polisen osv osv. Det bästa är att bara ignorera allt som ser ut som ett kedjebrev och framför allt kolla källan. Finns det trovärdigt stöd för påståendet?

Konsten att välja bort vilseledande källor

Photo by Taras Shypka on Unsplash

I stället för att kritiskt granska en webbsida bör vi lära oss att först undersöka vad andra skriver om sajten. Det menar Sam Wineburg, professor vid Stanford University, i en artikel i tidskriften The Conversation, To navigate the dangers of the web, you need critical thinking – but also critical ignoring. 

I en värld där vilseledande och påhittade informationskällor ser allt proffsiga ut är det oerhört svårt för oss att skilja mellan äkta och falska källor. Om du börjar läsa källan är det allt för lätt att bli lurad eftersom det finns många till synes vetenskapliga referenser och språket är akademiskt. Wineburg ger ett exempel på en sajt med många vetenskapliga artiklar om klimatfrågor och som verkar förtoendegivande och saklig. Men om man granskar andra källors information om sajten upptäcker man att sajten finansieras av ett stort oljebolag för att avfärda kritik mot oljeindustrin.

Wineburg menar att vi behöver utveckla ytterligare en kompetens inom källkritik - vad man ska bara ignorera.

Learning to resist the lure of dubious information demands more than a new strategy in students’ digital tool box. It requires the humility that comes from facing one’s vulnerability: that despite formidable intellectual powers and critical thinking skills, no one is immune to the slippery ruses plied by today’s digital rogues.
By dwelling on an unfamiliar site, imagining ourselves smart enough to outsmart it, we squander attention and cede control to the site’s designers.
Spending a few moments vetting the site by drawing on the awesome powers of the open web, we regain control and with it our most precious resource: Our attention.

Ny podd om digital kompetens i skolan

Photo by Kaboompics .com from Pexels

Digital kompetens ingår i läroplanen 2017 och Internetstiftelsen har sedan dess erbjudit resurser och lektioner för att hjälpa lärare under rubriken Digitala lektioner. Här finns det mängder av filmer och lektionspaket för alla årskurser. Nu kommer även en podd, Digitala lektioner- en lärarpodd, ledd av Kristina Alexanderson. 

I mars släpper Internetstiftelsen ”Digitala lektioner- en lärarpodd” ledd av Kristina Alexanderson. Det är ett kort fortbildningsformat för lärare som ska stötta dem i arbetet med digital kompetens i undervisningen. Podden kommer att fokusera på det praktiska utförandet, det vill säga, hur lärare undervisar elever i området digital kompetens.

- Vi pratar om hur du som lärare kan arbeta med digital kompetens i din undervisning till dina elever. Vi vill bredda ingångarna så att du ser att det finns många sätt att förstå och närma sig digital kompetens med eleverna, säger Kristina Alexanderson.

Podden kommer att släppas den 2 mars, den består av 14 delar. Du kommer bland annat att kunna lyssna på Susanne Linde som pratar om vikten av källtillit bland yngre elever, och på skoldebattören Maria Wiman som pratar om att dela saker på internet och vad det kan leda till för konsekvenser. 

Källa: pressmeddelande från Internetstiftelsen, Fortbildning av lärare via podd – Internetstiftelsen breddar sin satsning för att höja den digitala kompetensen i skolan.

Källkoll corona - ny serie från UR

Under den pågående krisen kommer alldeles för många konspirationsteorier och grundlösa påståenden. Samtidigt kan vi lära oss mer om källkritik genom att undersöka dessa rykten och det är syftet med en ny serie av UR, Källkoll corona. Serien består av 14 korta avsnitt (6-7 minuter) och riktas mot elever i grundskolan och gymnasiet men alla kan få stor nytta av den.

Vi följer de erfarna journalisterna Åsa Larsson och Jack Werner som arbetar med att sortera i de mängder av information som väller över oss i denna historiska tid. Programmen spelas in och publiceras samma dag. I varje avsnitt går Åsa och Jack på djupet i nyhetsfloden, tittar närmare på trender i sociala medier och tipsar om hur du kan bli bättre på källkritik och källtillit.

Här kommer det första avsnittet.

Källkritik - viktigare än någonsin i kristider

"magnified distortion" (CC BY-NC-SA 2.0) by andrei.vassiliev

Nu när världen grips av oro kring spridningen av viruset COVID-19 finns det ett överflod av information och råd, i synnerhet på nätet. En krönika av Anette Novak, direktör för Statens medieråd, Om sökningar och säkra källor i oroliga tider, ger kloka råd om vilka källor du kan lita på och hur sökresultat och sociala medier kan manipuleras av dem som vill sprida faklska rykten.

Parallellt med pandemiutbrottet började också falska eller missvisande publiceringar, till exempel om vad som dödar och hur enskilda kan skydda sig. Några exempel på falsarier som fått bred spridning är sociala medie-poster som påstår att vitlök, klorin, mineralblandningar och droger skyddar mot covid-19. Dylika påståenden kan, om någon litar på källorna och agerar utifrån råden, vara livsfarliga.

 Det bästa rådet är att ta del av information från trovärdiga källor som:

• Folkhalsomyndigheten.se
• Krisinformation.se
• Vårdguiden, 1177.se
• Utrikesdepartementet, ud.se

När det gäller information som sprids via sociala medier bör du alltid ta reda på vem som står bakom informationen, syftet, källor (i synnerhet när det gäller bilder och video) och om samma information också finns på pålitliga sajter.

Medieborgarpodden – guidar till medveten medieanvändning

Bild: Statens Medieråd

Vill du bli bättre på att navigera i en allt mer digitaliserad värld? Vill du höja din kunskap om medier och medieanvändning, och hålla dig uppdaterad om vad som rör sig på nätet? Lyssna gärna på en nya poddserie från Statens medieråd, Medieborgarpodden. Podden är främst tänkt för dig som är vuxen och intresserad av mediefrågor – som förälder, som pedagog, eller bara som nyfiken medborgare.

Poddens syfte är att tillsammans med lyssnarna bygga kunskap i ämnet medie- och informationskunnighet (MIK) för att öka förståelsen för och kunskaper om mediernas roll och påverkan i ett demokratiskt samhälle.

Vill du få igång ett samtal hemma eller i klassrummet om hur algoritmer fungerar, eller hur sökkritisk du egentligen bör vara? Eller lära dig känna igen dold reklam? Vill du kunna genomskåda vinklade budskap, falska påståenden och konspirationsteorier - och i stället nyttja internets fantastiska möjligheter konstruktivt? Då är den nya Medieborgarpodden något för dig.

Podcasten produceras och programleds av Statens medieråd. Podden finns tillgängligt via Spotify, iTunes och Libsyn.

Källa: Pressmeddelande från Statens medieråd.

Internetkunskap - ny utbildningssatsning om personlig integritet på nätet

Photo by rawpixel.com from Pexels

Internetstiftelsen satsar på att stärka vuxnas digitala kompetens med fokus på den personliga integriteten på internet. Anledningen är en ökad oro bland svenskarna för hur nätjättarna inkräktar på den personliga integriteteten.

Långa och krångliga användarvillkor för sociala nätverk, cookieförfrågningar på webbsidor, eller appar med platstjänster som kartlägger hur du rör dig. Internetanvändare ställs idag ofta inför val kopplade till den personliga integriteten. Kanske oftare än de själva vet om.

– En klar majoritet av internetanvändarna är medvetna om att deras uppgifter samlas in, men väldigt få vet hur insamlingen går till och hur uppgifterna faktiskt används, säger Björn Appelgren, projektledare på Internetstiftelsen.

I undersökningen Svenskarna och internet framgår att oron för att nätjättarna inkräktar på den personliga integriteten har ökat kraftigt över en femårsperiod. Datainspektionens integritetsrapport visar dessutom att tre av fyra svenskar är oroliga för hur deras personuppgifter används, och att många upplever sig ha dålig kunskap kring detta. Det här tar sig nu Internetstiftelsen an genom sin folkbildande och kostnadsfria satsning Internetkunskap.

Utgångspunkten för hela satsningen Internetkunskap är EU:s ramverk för digital kompetens, som identifierar kunskap om den digitala vardagen som alla invånare behöver. Fokus för Internetkunskap är grundläggande digital folkbildning riktad till vuxna i åldrarna 35 år och uppåt. Tidigare kunskapspaket har behandlat källkritik och säkerhet.

Källa: Pressmeddelande från Internetstiftelsen på Cision.

Studenter behöver stöd för att hantera komplex information på nätet - ny avhandling

Photo by Startup Stock Photos from Pexels

Hur hanterar studenter och elever den stora informationsmängden som finns på nätet idag, speciellt när de undersöker stora kontroversiella samhällsfrågor? En ny avhandling av Anne Solli, Göteborgs universitet, har studerat hur gymnasieelever och högskolestudenter söker efter relevant information inom sociovetenskapliga frågor när de skriver uppsatser och projektarbete. Sollis forskning summeras i en nyhet från Göteborgs universitet, Studenter behöver stöd för att hantera komplex information på nätet. Framför allt har hon tittat på studenternas svårigheter att hitta trovärdig information inom dessa kontroversiella områden.

- Inte minst vad gäller stora komplexa frågor, som genetiskt modifierade växter, GMO, massvaccinationer av ungdomar, naturgasproduktion eller klimatförändringarnas orsaker, finns en uppsjö av tillgängligt material från olika genrer och discipliner att tillgå på nätet.

Studien visar att studenterna lär sig att hitta trovärdiga vetenskapliga källor och sortera bort åsikter och politik från sina källor men studien visar okså att det krävs ett ständigt arbete inom skolor och högskolor att utveckla denna förmåga.

Hon visar i avhandlingen hur svårt läraruppdraget är och presenterar ingen lösning på hur lärare bör agera. Resultaten av studien antyder dock att undervisning som innefattar de dialogiska visualiseringsverktygen verkar lovande för att analysera material på webben och för att hantera komplexiteten som de sociovetenskapliga kontroverserna introducerar.

Referens
Solli, A. Handling socio-scientific controversy:Students' reasoning through digital inquiry. University of Gothenburg, 2019. 

Konferens om källkritik i skolan

Skolporten arrangerar en konferens, Källkritik i fokus, torsdag 2 maj i Stockholm (Hotel Birger Jarl). Konferensen riktar sig mot lärare i grundskolan och gymnasiet samt skolbibliotekarier. Huvudtalarna är Nina Rung (kriminolog), Johan Waara (Uppsala universitet), Hugo Ewald (journalist, Dagens Nyheter) och Åsa Wikforss (Stockholms universitet).

Under dagen kommer följande områden att diskuteras.

• Avslöja nätets falska påståenden – praktiska verktyg och inspirerande metoder.
• Källkritik är viktigt, men hur är det med källtillit?
• Är det sant eller inte? Vilka psykologiska faktorer påverkar hur vi människor ser på given information?
• Grooming och falska avsändare - hur kan sexuella övergrepp förebyggas genom källkritiskt förhållningssätt?

Mer information och anmälan.

Webbinarium om digital källkritik i skolan

"TYWLS Student Working" (CC BY-SA 2.0) by Globaloria

Skolinspektionen arrangerar ett webbinarium om digital källkritik i årskurs 7-9, tisdag 22 januari, 15.00-16.00. 

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt på 30 skolor i årskurs 7–9. Granskningen visar att många skolor arbetar med källkritiska metoder men att eleverna inte tränas i att värdera digitala källor i tillräcklig utsträckning. Granskningen visar att elever får söka information digitalt, men att de inte tränas i att värdera de särskilda egenskaper som digitala källor har. Till exempel att digitala källor är föränderliga och hur sökmotorer styr resultat. Det kan leda till att eleverna får sämre grunder för att fatta informerade beslut.

Under webbinariet kommer Roger Thuring från Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen, att berätta om resultaten. Du får också möjlighet att ställa frågor till honom, Anette Holmqvist från Skolverket, Thomas Nygren som är forskare vid Uppsala universitet och Maria Jersby som är lärare på Karlbergsskolan i Köping.

Mer information och länk till webbinariet.

Informationskompetens genom spel - europeiskt projekt

Förra veckan tipsade jag om ett svenskt spel för att utveckla elevers förmåga att identifiera falska nyheter. Det finns idag många intressanta initiativ inom detta område, inte minst ett 3-årigt (2017-2020) europeiskt projekt, NAVIGATE, som undersöker hur spel och simuleringar kan användas för att utveckla studenters informationskompetens. Bland annat har projektet skapat en modell som heter Competency Tree som guide till hur man kan intergrera informationskompetens i undervisning. Dessutom kommer de att utveckla en spelbaserad modell för utveckling av informationskompetens och ta fram en plattform för spelbaserat lärande inom området.

NAVIGATE intends to apply an innovative approach based on digital gaming to increase competences on information literacy (IL), starting from higher education students in Humanities.
The goal of the project is to create opportunities for an active involvement of students through research, experimentation, competition and cooperation.

The aim is also to extend awareness and training opportunities focused on the issues of information literacy, since game-based training expands the collaborative potential of digital environments.

Projektet består av fyra lärosäten i tre länder: Sverige (Högskolan i Gävle), Bulgarien och Italien.

Nytt undervisningsmaterial om upphovsrätt och källkritik

Bild: Statens Medieråd

Idag är vi många som skriver, postar bilder, delar och kommenterar på nätet. För att öka kunskapen om upphovsrätt och förtal har Statens medieråd tagit fram ett nytt lektionsmaterial som bygger på tre dokumentärpoddar – Bungyjump-fallet, Swefilmer-målet och Instagram-målet.

Lektionerna tittar närmare på tre rättsfall med fokus på upphovsrätt och förtal. Med utgångspunkt från de dokumentära inslagen i poddarna ges underlag till övningar där elever på högstadiet och gymnasiet får möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar och fallgropar.

Det nya lektionsmaterialet hittar du på webbplatsen MIK för mig. MIK för mig innehåller kostnadsfria övningar i medie- och informationskunnighet, MIK. Enligt Helena Dal, verksamhetsansvarig Information och vägledning på Statens medieråd:

- I dagens medielandskap är vi både konsumenter och producenter av medieinnehåll. Därför behöver vi ha kunskap om vilka rättigheter och skyldigheter vi har. Vi hoppas att det här lektionsmaterialet ska kunna bidra till ökad kunskap och intressanta diskussioner i klassrummen. 

Läs mer i pressmeddelandet från Statens Medieråd, Nytt material för att stärka ungas kunskaper om upphovsrätt på nätet. Här hittar du mer information om och länkar till de nya dokumentärpoddarna.

Spel om fejkade nyheter

Photo by rawpixel.com from Pexels

En bra metod att diskutera källkritik och problemet med fejkade nyheter är att låta eleverna/studenterna testa själva och få direkt erfarenhet av problemet. Nu kommer ett simuleringsspel som heter Bad News där du lär dig hur du kan bygga upp ett rykte på nätet genom att sprida överdrifter, halvsanningar och fejkade nyheter. Målgruppen är elever över 15 år och syftet är att förstår hur fejkade nyheter sprider sig på nätet och få direkt erfarenhet av hur det känns att kunna påverka massor av följare.

- I det här spelet tar du rollen som en spridare av fejknyheter. Glöm allt vad etik heter och gör din persona till en samvetslös tyrann över det fria ordet. Men håll koll på dina ’följare’ och på din ’trovärdighet’. Din uppgift är att få så många följare som du kan medan du bygger upp en falsk trovärdighet åt din nyhetssida. Men akta dig: du förlorar spelet om du sprider uppenbara lögner eller sviker dina följare!

Spelet är en svensk anpassning av det som har utvecklats av ett nederländskt initiativ, DROG, som består av akademiker och journalister som vill bidra till kampen mot fejkade nyheter

Vem utbildar oss vuxna i digital kompetens?

Vi diskuterar väldigt mycket om ungdomarnas användning av sociala medier och alla faror med nätmobbning och ryktesspridning. Men oftast är det vi vuxna som har problem med källkritik och omdömeslöshet på nätet. En artikel av Karoliina Knuuti i tidskriften ELM, Who should start educating badly-behaving adults?, ställer frågan om hur vi kan höja den allmänna mediekompetensen och bidra till mindre hat och polarisering i våra digitala mötesplatser.

From fake-news-spreading presidents to climate denialists and anti-vaxxers, we, the adults, don’t seem to have a clue how to behave when given the power. We tend to form like-minded cliques, question everything and believe anything.

Det finns idag flera organisationer som jobbar med detta folkbildningsuppdrag men det behövs flera. Ett samarbete mellan flera aktörer (folkbildning, bibliotek, förlag, tidningar, TV m fl) behövs.

Other good news can be found in the civil society sector. In recent years, many groups and organisation have been formed to offer media literacy training and to fight misinformation.

Bild: CC BY-SA Some rights reserved b Lewislbonar on Wikimedia Commons

Bibliotekskonferens i Norrköping

"Norrköping" (CC BY-NC 2.0) by SamosBeach

SFIS Mellansveriges Teknikdag 2018 med titeln Gott och blandat äger rum onsdag 17 oktober på Arbetets museum, Norrköping. Konferensen riktar sig främst mot bibliotekspersonal och informationsspecialister. Konferensens gästtalare är:

• Anna Berggren berättar om planerna för Libris XL. 
• Erik Fichtelius är känd i bibliotekssverige för den utredning och genomlysning han arbetar med för Kungliga bibliotekets räkning. Idag ger han oss en lägesrapport.
• Åsa Larsson Viralgranskaren är välkänd för sina granskningar av påstående och fenomen i Sociala medier. Åsa kommer att berätta för oss hur de arbetar samt komma med tips och trix för effektiv granskning.
• Robert Eklund är biträdande professor i Språk och Kultur vid IKK och Språkteknolog med lång erfarenhet av skapandet, designen och utvärderingen av gränssnitt mellan människa och maskin från Telia. 
• Ann-Marie Eklund Löwinder är säkerhetschef på Internetstiftelsen i Sverige IIS och ska tala om säkerhetsproblem som hänger samman med IT och IT-hantering.

Anmälan senast 7 oktober. 

Källkritik i skolan - ny studie

"Google Chrome Notebook Pilot" (CC BY-NC-SA 2.0) by rwentechaney

Undervisningen i källkritik i svenska skolor räcker inte för att utrusta eleverna för dagens utmanande medielandskap. Det framgår av en ny studie av Olof Sundin och Hanna Carlsson vid Lunds universitet, Sök- och källkritik i grundskolan – en forskningsrapport, genomförd på initiativ av Internetstiftelsen i Sverige, IIS. Enligt ett pressmeddelande från IIS, Skolans källkritiksundervisning behöver uppdateras, baseras dagens undervisning på traditionell källkritik och saknar viktiga kunskaper om sökmotorer och sociala medier. 

Pressmeddelandet fortsätter:

– Traditionell källkritik är bra, men det räcker inte i en digital vardag. För att kunna värdera information på nätet är det lika viktigt att förstå den infrastruktur som sökmotorer och sociala medier utgör för att vi ska ta del av källor. Det handlar om att få eleverna att kritiskt kunna förhålla sig till de algoritmer som gör urval åt dem när de söker information på nätet, säger Kristina Alexanderson, ansvarig för Internetstiftelsens skolsatsningar.

I den reviderade läroplanen som börjar gälla från och med detta läsår blir digital kompetens en viktig del i alla ämnen. I de nya skrivningarna står det bland annat att eleverna ska ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker, samt för att kunna värdera information.

De viktigaste resultaten i rapporten:

• Undervisning i källkritik har betydelse för elevernas skolgång och för hur de interagerar med information på fritiden. Med källkritik avses i skolan främst de fyra kriterierna äkthet, tid, beroende och tendens.
• En kontextualiserad källkritik – där även förståelse för nätets infrastruktur, användargenererad data och algoritmers betydelse och funktion ingår – är sällsynt.
• Informationssökning som undervisningsinnehåll får stå tillbaka för källkritiken och som bedömningsunderlag är förmågan att söka information i det närmaste frånvarande.
• I skolans undervisning behövs en diskussion om vad som avses med informationssökning och källkritik, inklusive en diskussion kring källkritikens gränser.