Svenskt tryckt material från 1400-talet ska digitaliseras

Photo by Cristina Gottardi on Unsplash

Svenskt tryckt material från 1400-talet framåt ska digitaliseras under de kommande åren. Det är målet med ett samarbete mellan Kungliga biblioteket (KB) och de fem universitetsbiblioteken i Lund, Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå, enligt en nyhet från KB, Natio­nellt biblioteks­samarbete digi­ta­li­se­rar svenskt tryck. Det handlar om böcker, tidningar, tidskrifter, rapporter och läromedel utgivna i Sverige. Enligt Lars Ilshammar, biträdande riksbibliotekarie vid KB:

Att vårt tryckta kulturarv blir digitaliserat och tillgängliggjort fritt och enkelt kommer att vara till stor nytta för forskning och högre utbildning. Det kan också bli en viktig resurs för det demokratiska samhället i och med att alla kommer åt materialet, oavsett var man bor. Det ska vara lätt att hitta och använda svenskt digitaliserat material vare sig man är gymnasieelev, hembygdsforskare eller litteraturvetare.

Digitaliseringen ska följa internationella standard och det finns flera länder som redan har digitaliserat det mesta, till exempel Norge, så det finns goda erfarenheter att hämta. Samlingen ska våra tillgängligt i fulltext och sökbar via den nationella katalogen Libris. Men om målet ska uppnås behövs det flera finansiärer menar Mikael Sjögren, överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek:

Ambitionen är att digitalisera allt, men det kan ske först när det finns mer pengar. Därför arbetar vi med att hitta samarbeten för kompletterande finansiering, kanske genom privata forskningsfinansiärer som i fallet med KB:s digitaliseringsprojekt av dagstidningar som finansieras av stiftelsen Arcadia. Men självklart skulle även ett tillskott av statliga medel vara viktigt i detta arbete, säger 

Avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket (pdf)

Konsten att välja bort vilseledande källor

Photo by Taras Shypka on Unsplash

I stället för att kritiskt granska en webbsida bör vi lära oss att först undersöka vad andra skriver om sajten. Det menar Sam Wineburg, professor vid Stanford University, i en artikel i tidskriften The Conversation, To navigate the dangers of the web, you need critical thinking – but also critical ignoring. 

I en värld där vilseledande och påhittade informationskällor ser allt proffsiga ut är det oerhört svårt för oss att skilja mellan äkta och falska källor. Om du börjar läsa källan är det allt för lätt att bli lurad eftersom det finns många till synes vetenskapliga referenser och språket är akademiskt. Wineburg ger ett exempel på en sajt med många vetenskapliga artiklar om klimatfrågor och som verkar förtoendegivande och saklig. Men om man granskar andra källors information om sajten upptäcker man att sajten finansieras av ett stort oljebolag för att avfärda kritik mot oljeindustrin.

Wineburg menar att vi behöver utveckla ytterligare en kompetens inom källkritik - vad man ska bara ignorera.

Learning to resist the lure of dubious information demands more than a new strategy in students’ digital tool box. It requires the humility that comes from facing one’s vulnerability: that despite formidable intellectual powers and critical thinking skills, no one is immune to the slippery ruses plied by today’s digital rogues.
By dwelling on an unfamiliar site, imagining ourselves smart enough to outsmart it, we squander attention and cede control to the site’s designers.
Spending a few moments vetting the site by drawing on the awesome powers of the open web, we regain control and with it our most precious resource: Our attention.

Uttalsfel i talsyntes skapar problem för synskadade studenter

Photo by Mikhail Nilov from Pexels

Tekniken talsyntes som automatiskt omvandlar en text till tal har utvecklats mycket under de senaste åren och många studenter med synskador är beroende av tekniken för att kunna läsa sin kurslitteratur. Men tekniken är långt ifrån perfekt och läser fel ibland enligt ett reportage av SVT Kulturnyheter, Forskaren om bristerna med tekniken: ”Svårt och väldigt resurskrävande”. Jens Edlund, forskare vid KTH, driver ett forskningsprojekt i samarbete med Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), Bonnierförlagen och Wikimedia Sverige för att vidareutveckla talsyntes och höja dess träffsäkerhet. Dagens talsyntes gör ofta fel med namn och en del låneord och dessa fel kan förvirra läsaren. Alternativet är att en människa läser hela boken och den lösning är omöjlig med tanke på hur många böcker som måste läses in varje år. Utvecklingen går framåt menar Jens Edlund men inte i samma takt som engelskspråkig talsyntes. 

Det är en svår uppgift och väldigt resurskrävande att ta fram talsyntes. Även om svenska inte är ett litet språk så går det inte att jämföra med resurserna som finns för engelska talsynteser.

Skriver ungdomar sämre idag?

Photo by Tom Rogerson on Unsplash

Det har varit en hel del debatt under de senaste veckorna om ungdomars bristande skrivförmåga. Men det saknas tydliga forskningsresultat om att ungdomar skriver sämre idag, enligt Karin Forsling, lektor i specialpedagogik vid Karlstads universitet, i en artikel i Skolvärlden, Forskare: Unga skriver inte sämre. Många skolor arbetar mycket framgångsrikt med att främja skrivande och läsande. 

När någon säger att unga skriver mindre och sämre reagerar jag direkt. Enligt mig är det viktigt att man sätter dessa påståenden i ett sammanhang så att det blir tydligt vad man jämför med. Jag tror inte att unga skriver mindre idag, däremot tror jag att de gör de på ett helt annat sätt.

Kritiken om bristande skrivförmåga fokuserar ofta på skolans användning av digitala plattformar och verktyg och Forsling erkänner att ogenomtänkt användning av digitala verktyg kan påverka negativt men samtidigt finns det många exempel på digitala hjälpmedel som bidrar positivt, speciellt inom specialpedagogik.

Jag har själv jobbat som lärare i 40 år och tror att det bästa man kan göra vid ett eventuellt skuldbeläggande är att inte tappa taget utan att gemensamt försöka förändra och förbättra istället. Jag tror att vi alla lärare har en elev i minnet där vi önskar att vi undervisat annorlunda, men då gäller det att tänka att vi gjorde vårt bästa utifrån de förutsättningar som fanns. Nu gäller det att i kollegial samverkan möta utmaningarna. Nätverka - det finns en uppsjö av skolor där man jobbar mycket framgångsrikt med läsande och skrivande. Jag vet att det fungerar.

Det finns säkert mycket att förbättra men det handlar inte om att peka ut syndabock eller enkla lösningar. Det krävs samarbete och djupare förståelse genom mer forskning. 

Ny läs- och skrivplatta med papperskänsla

Remarkable är en väldigt tun platta med en yta som känns nästan som papper. Du kan skriva och rita på den precis som på papper med skillnaden att allt du gör sparas och du kan sedan komma åt dina anteckningar och ritningar via din dator eller mobil. Dina handskrivna anteckningar kan också konverteras till digitala texter. Du kan dessutom använda Remarkable som en läsplatta och du kan förstås skriva anteckningar i marginalen osv. Ytterligare en fördel är att du slipper alla plingande störningar från e-post och sociala medier.

Djupläsning i skolan - var det bättre förr?

"2013-01-10 Classroom Reading Time" (CC BY 2.0) by mrsdkrebs

Ett återkommande ämne i skoldebatten är att digitalisering har haft en negativ påverkan på elevernas läsförmåga och att de ägnar mest tid åt ytlig läsning. Förr fanns det mer tid för djupläsning, menar många. Forskning vid Högskolan i Borås visar att den här bilden av en tid då elever läste djupt och koncentrerat i klassrummet inte stämmer. En artikel i Skolvärlden, Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras, beskriver ett projekt som analyserade klassrumsinspelningar från perioden 1967-69 för att undersöka elevernas läsvanor och klassarbete. De undersökte totalt 223 filmade lektioner i svenska i flera västsvenska mellanstadieklasser, men hittade inget bevis på större inslag av fördjupande läsning. Enligt Anna Lundh, docent vid Bibliotekshögskolan i Borås:

- I det här materialet kan vi inte se några bevis för att eleverna ägnade sig åt den här fördjupande typen av läsning. Istället ägnar de sig åt vad som i läroplanen kallas för informationsläsning – alltså att inhämta fakta. Väldigt ofta handlar det om att svara på färdigformulerade frågor i en specifik kontext och den här typen av djupläsning av fiktionstext såg vi väldigt lite av.

Även för 50 år sedan handlade klassrumsläsning om att skumma texter för hitta specifik information, en färdighet som då sågs som viktig men som nu ifrågasätts. 

Läs mer om projektet, Läsning, tradition och förhandling (LÄST): Läsaktiviteter i svenska klassrum 1967-1969.

Appar lika effektiva som läs- och skrivträning - ny studie

Elever som har läs- och skrivsvårigheter kan lära sig läsa och skriva lika effektivt genom att använda appar än med traditionell undervisning. Så visar en ny studie av Idor Svensson, psykologiprofessor vid Linnéuniversitetet, enligt en artikel i Skolvärlden, Forskaren: Appar lika effektiva som läs- och skrivträning. Studien följde över 100 elever med läs- och skrivsvårigheter under ett år. De delades i två grupper: den ena fick traditionell undervisning och den andra tränade via valda appar, s. k. assistensteknik. Träning via appar visade sig vara lika effektiv som traditionell undervisning men bara med elever som hade tydliga svårigheter. Enligt Idor Svensson:

- Har du en elev som inte har problem med att lära sig läsa och skriva så går det lättare på det traditionella sättet i dagsläget, ingen tvekan om det. Men om man ser på de som har stora svårigheter så är detta ett fantastiskt alternativ, även om det tar längre tid än för dem utan svårigheter.

Som vanligt handlar det inte om antingen-eller men studien visar att användning av appar ger ett bra stöd till elever och bidrar till deras utveckling. En svaghet finns när det gäller taligenkänning och det är vissa dialekter eller om eleven har talsvårigheter.

- När du talar in i de här assisteringsredskapen så är de känsliga för dialekter, eller hur tydligt du talar eller om det är oväsen i bakgrunden. Det beror på hur bra uttalet är. Vissa elever har talsvårigheter och då fungerar det kanske inte, jag provade på en särskola nyligen och där blev det riktigt tydligt.

Samtidigt har Linnéuniversitetet startat ett projekt som ska utveckla en app som hjälper barn med talsvårigheter, t.ex. Downs syndrom och autism, att kommunicera mer effektivt, Ny app ska hjälpa barn med talsvårigheter. Projektet finansieras av Vinnova och ska pågå till juli 2020.

Bild: CC BY Some rights reserved by Brad Flickinger on Wikimedia Commons

Digitala hjälpmedel stärker läsutveckling - ny avhandling

"student_ipad_school - 088" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Digitala hjälpmedel som tester och assisterande teknik kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter enligt en ny avhandling som sammanfattas i en artikel på Forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen. Thomas Nordström vid Linnéuniversitetet har undersökt metoder och digitala verktyg som kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter och möjliggör en större individanpassning i undervisningen.

Thomas Nordströms avhandling visar på möjligheten att stärka alla elevers läsutveckling genom systematiska bedömningar eller kartläggningar av läsfärdigheter och på betydelsen av att använda ny digital teknik för att främja alla elevers rätt till lärande utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Studien undersöker två metoder. I den ena används återkommande digitala tester som bedömer elevens läs- och skrivvfärdigheter och ger läraren ett underlag för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Den andra metoden handlade om användning av assisterande teknik som text-till-tal och tal-till-text. Enligt Nordström:

- Ett annat viktigt resultat är att vi nu på allvar har fått verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer. Även träning med assisterande teknik är ett exempel på individanpassad undervisning. Det återstår dock en del, framförallt implementeringsarbete, för att dessa arbetsmetoder ska kunna användas optimalt.

NowComment - skapa diskussion kring texter

NowComment är ett gratisverktyg som låter studenter eller kollegor kommentera och diskutera artiklar eller webbsidor, till exempel som uppgift inför en lektion eller möte. Till exempel, kan du skapa en uppgift kring en artikel och be studenterna läsa den och kommentera de delar som är svåra att förstå eller väcker intresse. NowComment skapar ett kommentarsfält bredvid webbsidan och varje kommentar kan starta en diskussion mellan studenterna. Endast dina studenter ser kommentarerna och du kan även dela upp klassen i mindre grupper. På detta sätt får du viktig information om vilka aspekter av texten som var viktiga eller problematiska för studenterna och då kan lektionstiden fokusera på dessa.

Global Digital Library

Cirka 617 miljoner barn och ungdomar i världen kan inte läsa och en av anledningarna är bristen på kursmaterial och lämplig läsning på deras modersmål. Ett globalt projekt, Global Digital Library, bygger nu upp en öppen samling digitala lärresurser på språk där det saknas bra skolböcker, som skolor och lärare får kopiera, skriva ut och översätta vidare enligt en Creative Commons licens. Målet är att biblioteket ska omfatta kvalitetssäkrade lärresurser på 300 olika språk med delmålet att ha 100 språk till 2020. GDL ska också knyta ihop lärare och översättare som kan skapa nya resurser och bearbeta befintliga.

- The goal of the Global Book Alliance is therefore to provide access to free, high-quality, early grade reading resources in languages that children use and understand. ... The Global Digital Library (GDL) is being developed to increase the availability of high quality reading resources in underserved languages worldwide. “Underserved languages” refer to languages where there is currently a lack of quality early grade reading resources. “Reading resources” refer primarily to reading instruction books and storybooks for leisure reading, but the GDL will also link to some more interactive resources, such as literacy games.

Global Digital Library leds av norska Norwegian Agency for Development Cooperation (Norad) i samarbete med många internationella aktörer, bland andra UNESCO och UNICEF. Titta på den här korta informationsfilmen.

Svensk dysleximetod vinner nordiskt pris

Lexplore, ett svenskt verktyg som används för att upptäcka dyslexi, har vunnit ett nordiskt pris, Nordic Edtech Award 2017, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Swedish Lexplore wins Nordic Edtech Award 2017. Lexplore används för att upptäcka dyslexi så tidigt som möjligt så att skolan kan ge rätt stöd till barnen. Genom att testa samtliga barn i en skola kan man få en bra överskådlig bild på allas läsförmåga. Verktyget registrerar ögonrörelser när man läser en text och alla data analyseras för att upptäcka avvikelser.

De andra nominerade i tävlingen var följande:

• Mightifier (Finland) Plattform för positiv, formativ återkopling mellanelever och med läraren både i klassrummet och utanför. 
• Matematikfessor (Danmark) Matematikportal där alla kan lära sig i egen takt.
• Kara Connect (Island) Elever med särskilda behov kan få nätbaserad hjälp av specialistlärare. 
• Differ (Norge) App för meddelanden och chatt inom en klass eller annan grupp för att främja kollaboration. 

Här kommer en kort introduktionfilm till vinnaren, Lexplore.

Digitalt papper

ReMarkable är en platta med papperskänsla där du kan skriva för hand, rita, teckna och läsa dokument. Du skriver med en känslig penna på en yta som känns precis som papper. Skärmen är matt och reflekterar inte ljus som en vanlig skärm. Du har obegränsat många sidor att skriva på och du kan spara alla dina anteckningar och teckningar både på din reMarkable-platta eller på din dator eller mobil. Du kan också ladda plattan med dokument och e-böcker och kan sedan skriva anteckningar eller rita på dokumenten precis som du gör med pappersversioner.

Ytterligare en fördel är att du kan arbeta ostörd eftersom plattan inte har en webbläsare eller tillgång till sociala medier eller e-post.

Talsyntes med TorTalk

TorTalk är ett smidigt verktyg som omvandlar text till tal. Du bara markerar texten du vill höra och du kan välja mellan 60 talarröster på 20 olika språk. Du kan också justera uppläsningshastigheten om du behöver långsammare eller snabbare uppläsning. TorTalk kan läsa även e-böcker, pdf-dokument eller inscannade texter, i princip allt som syns på skärmen.

TorTalk finns för både PC och Mac och en licens gäller för två maskiner. Målgruppen är dyslektiker, personer med lässvårigheter, som språkstöd eller för alla som föredrar att lyssna på en text.

Dela digitalt - digitalt samarbete inom kommuner och landsting

Bild: SKL

Dela Digitalt är en ny digital community som har utvecklats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) för att underlätta mer och effektivare samarbete inom hela den offentliga sektorn. 

Alldeles för ofta arbetar offentliga organisationer i stuprör utan att veta hur andra arbetar och planerar. Här kan individer och organisationer söka hjälp och råd med aktuella problem, söka samarbetspartners för nya projekt och sprida nyheter om pågående initiativ. Genom bättre kommunikation kan vi upptäcka samarbetsmöjligheter i stället för att slösa bort resurser och tid på att återuppfinna hjulet.

- Tanken med Dela Digitalt är att vara en mötesplats för att dela och samverka mer strukturerat och lättillgängligt. Det blir lättare att dela med sig, att hitta vad andra gjort, få vetskap om vilka initiativ som pågår och som går att delta i samt att fråga andra om att engagera sig i det egna initiativet. Genom att mötas så här kan offentlig sektor jobba både snabba på, öka kvalitet och effektivisera verksamhetsutvecklingen – smartare helt enkelt!

Läs mer om Dela Digitalt i  en bloggpost av Stefan Pålsson (Omvärldsbloggen), Dela Digitalt – utveckla tillsammans. Dessutom kan du lyssna på en podcast där Carl Heath intervjuar Johan Kjernald (SKL) om den nya tjänsten

Textning av utbildningsfilmer viktig för alla studenter

CC BY-SA Some rights reserved by Henrique on Wikimedia Commons

En amerikansk studie från Oregon State University visar att en stor majoritet av studenter använder och uppskattar textning av filmer och tillgång till manuset men många filmer produceras utan dessa hjälpmedel.

En artikel i Campus Technology, Video Captions Benefit Virtually All Students, berättar om studien där över 2000 studenter från hela USA rapporterade om hur de använder inspelade genomgångar och föreläsningar i sina studier. Oftast handlar textning och manus om hjälpmedel för studenter med funktionsnedsättning men denna studie visar att alla studenter uppskattar tjänsten och menar att den leder till bättre inlärning.

- The study revealed that students find closed captions and video transcripts helpful, whether the student is deaf or hard of hearing or not. More than half of students said captions improve their comprehension, and other commonly reported benefits of captions include helping students focus, retain information and overcome poor audio quality.

Textning hjälper framför allt studenter som inte har engelska som modersmål och textning på flera språk kan höja tillgängligheten ytterligare.

Läs mer om studien och ladda ner rapporten från Oregon State University: National Research Study: Student Uses and Perceptions of Closed Captions & Transcripts.

Vinnare i EdTech startup awards 2016

Det finns en växande skara nya svenska företag som jobbar inom området edtech (utbildningsteknik). Vid konferensen EdTech Sweden 2016 som ägde rum i Stockholm 20 oktober valdes två vinnare i tävlingen EdTech Startup Awards. Den ena vinnaren var Optolexia en tjänst för tidig upptäckt av dyslexi, och den andra var AI-roboten Furhat och bägge belönades med utvecklingsresor till Silicon Valley och Hong Kong. Enligt Jannie Jeppesen, EdTech Sweden:

- Svensk edtech visar framfötterna med två tech-starka bolag som löser viktiga utmaningar för skola och utbildning. Som gammal rektor får man gåshud.

Optolexia valdes för att de lyfter fram och löser ett betydande samhällsproblem med spjutspetsteknik och en forskningsbaserad lösning som är enkel att använda, skalbar och kostnadseffektiv.

- Ground-breaking screening method uses AI and eye-tracking to rapidly and accurately identify children at risk of dyslexia.

Titta på denna introduktionsfilm om Optolexia:

Furhat valdes för att de öppnar upp och tillhandahåller en plattform och teknik med en ny syn på AI, EdTech och robotik och med unika möjligheter att lösa pedagogiska utmaningar.

- Furhat4Education is a social AI and talking robot platform that revolutionizes how children collaborate and solve problems in school.

Här kommer en kort filmen om Furhat.



Femton startups vann utställningsplats och fyra av dem fick pitcha framför en tung jury och tävlar om medieexponering och en utvecklingsresa till Silicon Valley och en till Hong Kong.

Källa: Pressmeddelande, myNewsdesk.

Bibblix - digitalt bibliotek för barn

CC BY Some rights reserved by Stockholm Stad Bibliotek

Barn i Stockholm, Malmö och Katrineholm får nu ett nytt digitalt bibliotek för 6-12-åringar. Bibblix – appen för läslust, inspiration och e-boksläsning – är helt utformad efter barns behov, önskemål och användarbeteende. Både bokslukaren och den mindre läsvana kan söka utifrån intresseområde, hitta oväntade tips och läsa böcker direkt i surfplattan.

Digitala inspirationsbibliotek finns redan av olika slag, liksom barnböcker i digitalt format. Det nya med Bibblix är att den kombinerar läsinspiration med ett stort, professionellt urval av böcker som kan läsas kostnadsfritt direkt i en surfplatta. I Bibblix presenteras böcker på ett sätt som är anpassat just för barnen, som uppfyller deras behov av information för att hitta och läsa de böcker som intresserar dem.

Bibblix är framtagen av Stockholms stadsbibliotek, i samarbete med Malmö stadsbibliotek och med bidrag från Kulturrådet. Katrineholms bibliotek är också med som testkommun. Alla kan kostnadsfritt ladda ner appen och läsa tre böcker men för att läsa fler krävs lånekort vid antingen Stockholms stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek eller Katrineholms bibliotek.

Appen fungerar i surfplattor och finns tillgänglig i Google Play och App Store. För att kunna läsa fler än tre böcker behövs ett lånekort på Stockholms stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek eller Katrineholms bibliotek.

Källa: Pressmeddelande på myNewsdesk.

Läs mer om Bibblix i en artikel i Biblioteksbladet, Ett bok-Netflix för barn.

Skriva sig till läsning - ny forskning visar positiva resultat

"2013-04-26 10.08.31" (CC BY 2.0) by anthonydilaura

Många lågstadieskolor använder datorer och surfplattor för att stimulera elevernas läs- och skrivförmågan innan de kan skriva för hand, s. k. skriva sig till läsning. Nu kommer forskningsresultat som visar att denna metod har positiva effekter på barnens läs och skrivförmåga. Annika Agélii Genlott och Åke Grönlund (Örebro universitet) har skrivit en ny forskningsartikel i tidskriften Computers &Education, Closing the gaps – Improving literacy and mathematics by ict-enhanced collaboration.

De studerade 3 grupper: en där barnen lärde sig utan datorer, en där barnen hade tillgång till datorer men endast som självstudiemedel och en grupp som använde IKT med kollaboration och återkoppling från lärare och vänner. De tredje gruppen visade klart bättre testresultat än de andra och dessutom fanns det väldigt liten skillnad mellan pojkar och flickor samt bättre resultat för de svagaste eleverna. Den sämsta metoden var när eleverna använde IKT men utan socialt sammanhang och formativ återkoppling. Detta visar att användning av IKT ger resultat bara när det finns en genomtänkt pedagogik bakom det.

- The contribution to practice is empirical evidence that the method is effective in both literacy and mathematics, and that ICT use without integration in social learning activities is not effective but may in fact prove detrimental.

Surfplatta för blinda

Nu kommer surfplattor för blinda som kan generera punktskrift (braille) på skärmen med hjälp av höj- och sänkbara punkter. Det österrikiska företaget BLITAB lanserade de första plattorna redan förra året och har fått flera utmärkelser för utvecklingen. Läs mer om BLITAB i en artikel i International Business Times, Blitab: World's first tactile tablet is 'iPad for the blind'.



Forskare vid amerikanska University of Michigan är samtidigt på samma spår enligt en artikel i MIT Technology Review, In Pursuit of an Affordable Tablet for the Blind. De har också en platta med punktskrift som visas i följande film.

E-bok eller pappersbok - irrelevant debatt

  by MegMoggington

Den eviga debatten om e-böcker är bättre eller sämre än tryckta böcker verkar bara fortsätta men läsforskaren Alexandra Berg vill se en mer nyanserad diskussion i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Nej, pappersboken är inte "bättre". Hon menar att många studier görs utifrån den tryckta bokens premisser och de som deltar i studierna är oftast mer vana vid pappersläsning. Ytterligare en faktor är att e-böcker är fortfarande i klumpiga format som inte utnyttjar teknikens möjligheter. Hon menar att vi inte har utvecklat e-böckernas formgivning tillräckligt mycket. När läsaren har möjlighet att anpassa e-bokens utseende och form till sina egna preferenser kommer vi att se ett genombrott. I stället för att jämföra borde vi lägga mer fokus på att utveckla läsbarheten i våra läsplattor.

- Det finns alltså ett samband mellan läsbarhet och läsförståelse! Istället för att slå fast att ett medium är bättre än ett annat borde vi ägna uppmärksamhet och forskningsmedel åt detta faktum, och fråga oss hur vi kan göra den digitala texten mer läsbar.