Vad får man dela? Upphovsrätt för barn

Får man publicera bilder på folk i sociala medier och på nätet utan att be om lov? Får man dela nyheter hur som helst? Dessa frågor gäller oss alla och såväl barn som vuxna behöver lära sig mer om upphovsrätt och delning. Statens medieråd har därför skapat en filmserie, Lilla upphovsrättsfrågan, som riktas mot barn och lärare men som innehåller en del nyttiga tips för oss alla.

Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier? Får föräldrar lägga ut bilder på sina barn utan tillåtelse? Statens medieråds programserie Lilla upphovsrättsfrågan tar upp aktuella frågor som rör barns och ungas medieanvändning med fokus på upphovsrätt. Serien riktar sig till barn på låg- och mellanstadiet, deras pedagoger och vårdnadshavare.

Serien tar upp barnens frågor och juristen Catharina Ekdahl från Patent- och registreringsverket (PRV) svarar i tio korta filmer. Anette Novak, direktör vid Statens medieråd, förklarar:

Med dagens massiva informationsflöden på nätet behöver även yngre barn veta vad de får publicera och dela. Serien är ett stöd för barn och ungdomar som ofta är duktiga på att skapa medieinnehåll men behöver mer kunskap om vad som är lagligt och olagligt.

Som smakprov ser du en av filmerna, Är man ansvarig för allt man lägger upp i sociala medier?

Svenskarna och internet 2021

Internetstiftelsen har publicerat den årliga rapporten om vårt förhållande till internet, Svenskarna och internet. Årets rapport har temat Det digitala livets två sidor och syftar till hur vi umgås, samarbetar och utvecklar oss via digitala medier men samtidigt finns en mörk sida med hot och hat. Rapporten innehåller både statistik och trender inom frågor som digitala samhällstjänster, sociala medier, digital integritet, e-handel, distansarbete och studier, medietjänster, kultur och evenemang, närhat, nätbrott, nätdejting, föräldrar och barn på nätet samt digitala hjälpbehov.

I årets upplaga av undersökningen Svenskarna och internet framträder en tydlig bild av ett samhälle som till stora delar är digitaliserat, och där det uppkopplade livet för de flesta är en självklar del av både arbete, skola och fritid. Av hela befolkningen i Sverige ser vi att 9 av 10 använder internet varje dag, och att var femte som är i en relation idag träffade sin partner på nätet.

Vi bär också det digitala livet med oss, för nu är mobilen den uppkopplade enhet som används mest. Bland studerande har till exempel 100 procent en smart mobiltelefon som de använder regelbundet. Även i hemmet är nätet ständigt närvarande. 7 av 10 har andra uppkopplade prylar än mobil, dator och surfplatta hemma, till exempel en uppkopplad armbandsklocka eller smarta strömbrytare och lampor. Var sjätte har en röststyrd, uppkopplad högtalare.

Det finns många områden där internet skapar nya möjligheter och vi har blivit helt beroende av våra mobiler och datorer i synnerhet under pandemin. Rapporten visar också hur många oroas över brott, hot och hat på nätet och om hur persondata används av de stora IT-företagen. Ett växande antal personer medvetet avstår från vissa digitala tjänster på grund av detta oro. Digitalt utanförskap är också ett växande problem då allt fler samhällstjänster finns bara digitalt och den som inte har en modern mobil eller dator kan inte sköta sin ekonomi.

Här ser du presskonferensen där rapporten lanseras.

Barnen och internet 2019

"student_ipad_school - 233" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Internetstiftelsens årliga rapport, Barnen och internet 2019 har publicerats med statistik och analys av barnens internetanvändning. Enligt ett pressmeddelande från Internetstiftelsen, Långt ifrån alla föräldrar väl insatta i barnens digitala liv – här är rapporten Barnen och internet 2019 saknar många föräldrar kunskaper om sina barns internetvanor.

Rapporten Barnen och internet 2019, som görs av Internetstiftelsen, handlar om barns och ungas användning av internet - från förskoleåldern hela vägen till gymnasiet. Årets rapport visar att det finns stora skillnader i hur insatta föräldrar är i sina barns digitala liv. Cirka hälften av föräldrarna till barn på mellanstadiet uppger att de är väl insatta i barnens digitala liv. Men när det gäller föräldrar till barn på högstadiet är det bara knappt var tredje som känner sig väl insatt.

Rapporten berätter bland annat följande:

• 77 procent av förskolebarnen är internetanvändare och nästan hälften använder nätet dagligen.
• Surfplattan är fortfarande mest populär bland de yngsta, men mobilen är hack i häl. Hälften av barnen får egen mobil redan på lågstadiet.
• Den vanligaste aktiviteten på internet för förskolebarnen är att titta på tv och video.
• I åldrarna 11–19 används både mobil, surfplatta och dator för mediekonsumtion, spel och sociala medier. Nu bygger de sin digitala identitet, och kommunicerar på bild- och videoorienterade tjänster som Instagram, Snapchat och Tiktok.
• Nio av tio högstadiebarn är på sociala medier.
• Spelandet blir mer och mer som en sport. Bland pojkar i åldrarna 11–19 år tittar 85 procent när andra spelar spel på internet, till exempel på Twitch, Youtube eller andra e-sportplattformar.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen kan värdera om information på nätet är sann eller falsk. För samtliga barn 11–19 år är den siffran 60 procent.
• 34 procent av gymnasiebarnen har upplevt näthat. Det är den åldersgrupp av samtliga – inklusive vuxna – som utsätts för näthat i störst utsträckning.
• Knappt hälften av mellanstadiebarnen vet hur man kan skydda sig mot kränkningar på nätet.
• Fler än hälften av familjer med mellan- och högstadiebarn har regler för barnens internetanvändning.
• 29 procent av föräldrarna till mellan- och högstadiebarn använder inga av de tjänster som deras barn använder.

Barnen och internet 2019.

Ungar & medier 2019

Photo by bruce mars from Pexels

Barn och ungdomar använder internet allt mer men samtidigt är de missnöjda med sin användning. Det visar årets upplaga av rapporten Unga & medier som publiceras av Statens medieråd, enligt ett pressmeddelande, Unga mer på nätet – men mer missnöjda. Rapporten innehåller statistik på ungas medieanvändning och visar bland annat följande:

• 95% av barn över 4 år använder internet.
• Mobilanvändning fortsätter att öka kraftigt. Vid 9 års ålder använder 81 % av unga mobilen dagligen, vid 11 år är siffran 95 %.
• Användning av datorer och plattor sjunker.
• Könsskillnader i medieanvändning är tydliga - flickor ägnar sig mer åt mobilen och sociala medier medan pojkar ägnar sig mer åt dataspel.
• Läsandet av böcker eller tidningar når sin lägsta nivå någonsin. Även film- och tv-tittandet fortsätter att minska.
• Fler än någonsin (19%) uppger att de har upplevt någon form av mobbning via nätet.
• Föräldrar är oroliga om sina barns användning av nätet (46%) och barnen själva är missnöjda med sin egen användning (21%).

Ungar & medier är landets största undersökning av barns och ungas medievanor och har genomförts vartannat år sedan starten 2005. Ungar & medier 2019 och omfattar ett riksrepresentativt urval av barn och unga 0–18 år. Datainsamlingen genomfördes under hösten och vintern 2018 av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Statens medieråd. Statens medieråd är expertmyndighet på området barn, unga och medier.

Digitala hjälpmedel stärker läsutveckling - ny avhandling

"student_ipad_school - 088" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Digitala hjälpmedel som tester och assisterande teknik kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter enligt en ny avhandling som sammanfattas i en artikel på Forskning.se, Digitala hjälpmedel stärker läsutvecklingen. Thomas Nordström vid Linnéuniversitetet har undersökt metoder och digitala verktyg som kan stärka elevers läs- och skrivfärdigheter och möjliggör en större individanpassning i undervisningen.

Thomas Nordströms avhandling visar på möjligheten att stärka alla elevers läsutveckling genom systematiska bedömningar eller kartläggningar av läsfärdigheter och på betydelsen av att använda ny digital teknik för att främja alla elevers rätt till lärande utifrån ett inkluderande förhållningssätt.

Studien undersöker två metoder. I den ena används återkommande digitala tester som bedömer elevens läs- och skrivvfärdigheter och ger läraren ett underlag för att bättre kunna individanpassa undervisningen. Den andra metoden handlade om användning av assisterande teknik som text-till-tal och tal-till-text. Enligt Nordström:

- Ett annat viktigt resultat är att vi nu på allvar har fått verktyg för att bättre kunna individanpassa undervisning, baserat på bedömningsdata och rekommendationer. Även träning med assisterande teknik är ett exempel på individanpassad undervisning. Det återstår dock en del, framförallt implementeringsarbete, för att dessa arbetsmetoder ska kunna användas optimalt.

Svensk dysleximetod vinner nordiskt pris

Lexplore, ett svenskt verktyg som används för att upptäcka dyslexi, har vunnit ett nordiskt pris, Nordic Edtech Award 2017, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Swedish Lexplore wins Nordic Edtech Award 2017. Lexplore används för att upptäcka dyslexi så tidigt som möjligt så att skolan kan ge rätt stöd till barnen. Genom att testa samtliga barn i en skola kan man få en bra överskådlig bild på allas läsförmåga. Verktyget registrerar ögonrörelser när man läser en text och alla data analyseras för att upptäcka avvikelser.

De andra nominerade i tävlingen var följande:

• Mightifier (Finland) Plattform för positiv, formativ återkopling mellanelever och med läraren både i klassrummet och utanför. 
• Matematikfessor (Danmark) Matematikportal där alla kan lära sig i egen takt.
• Kara Connect (Island) Elever med särskilda behov kan få nätbaserad hjälp av specialistlärare. 
• Differ (Norge) App för meddelanden och chatt inom en klass eller annan grupp för att främja kollaboration. 

Här kommer en kort introduktionfilm till vinnaren, Lexplore.

Appar ökar läsförmågan hos unga - ny avhandling

"student_ipad_school - 079" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Användning av assisterande teknik genom främst surfplattor samt modern pedagogik betyder mycket för barn med läs- och skrivsvårigheter. Det framgår av en ny avhandling av Emma Lindeblad, Linnéuniversitetet, enligt en artikel på Forskning.se, Appar ökar läsförmågan hos unga med läs- och skrivsvårigheter. Hon har studerat kopplingen mellan användning av appar och barnens målbild och psykisk hälsa. Studien visar att barn med läs- och skrivsvårigheter mår bättre än tidigare studier har visat och att assisterande teknik har en positiv effekt.

- Vi har även kommit fram till att tekniska hjälpmedel kan verka positivt på läsförmågan och öka motivationen till skolarbete indirekt. Vi anser att pedagogers kunskapsnivå och förmåga till effektiv stöttning även på emotionell nivå, troligtvis har bidragit till denna utveckling.

Referens

Assistive technology as reading interventions for children with reading impairments with a one-year follow-up, Emma Lindeblad, Staffan Nilsson, Stefan Gustafson & Idor Svensson
Disability and Rehabilitation: Assistive Technology Vol. 12 , Iss. 7,2017

Barn, unga och dold reklam - ny bok

"student_ipad_school - 028" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

Barn och ungdomar utsetts för alltmer sofistikerad marknadsföring och dolda reklam, ofta i form av populära personer i sociala medier som rekommenderar olika produkter. En ny bok, Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam, som ges ut i samarbete mellan Nordicom och Statens medieråd, diskuterar detta utifrån olika perspektiv: forskarens, journalistens, branschens och barnens. Boken lanseras denna vecka under Mediedagarna i Göteborg men du kan också ladda ner den gartis som pdf-fil (se nedan).

Barn är ofta trötta på vanliga reklam men har svårt att upptäcka de dolda budskapen som finns i sociala medier. Enligt ett pressmeddelande från Statens Medieråd, Syftet med dagens reklam är att uppfattas som allt annat… än just reklam!

En typ av dold marknadsföring som växer kraftigt är den som sker via en social medieprofil där innehållet är mer personligt än redaktionellt.
- Mellan 2015 och 2016 ökade influencer marketing med 40 procent. Innehållet ska upplevas som någons personliga rekommendation, vilket gör det svårt att uppfatta som marknadsföring, säger Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd.

Ladda ner antologin i pdf-format: Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam

Ungar och medier 2017 - ny rapport

CC0 Public domain on Pexels

Barn och ungdomar ägnar betydligt mer tid åt medieanvändning idag än för tio år sedan enligt en ny rapport från Statens Medieråd, Ungar & medier 2017. Rapporten sammanfattar resultaten från en undersökning av medievanor och attityder kring medier hos barn 9–18 år.

Nedbrutet på årskullar och kön kan andelen högkonsumenter bli ännu större, t.ex. använder 76 % av 15-åriga flickor mobiltelefonen mer än tre timmar/dag och 79 % av 18-åriga pojkar använder internet mer än tre timmar/dag. Gårdagens högkonsumenter är med andra ord i många avseenden dagens genomsnittsanvändare.

Så sent som 2010 använde 4 % av barn mellan 9 och 12 år mobilen mer än tre timmar om dagen. Nu är andelen 51 %, alltså mer än ett tolvfaldigande på sex år, säger Ulf Dalquist, forskningschef vid Statens medieråd. Samtidigt är medier så mycket mer idag. Inte minst utvecklingen av smarta mobiler och olika sociala medier innebär att många aktiviteter som tidigare inte hade ett dugg med medieanvändning att göra idag har det. Att ”använda” medier nuförtiden är kort sagt inte samma sak som det var för tio år sedan.

Undersökningen har genomförts vartannat år och görs nu för sjunde gången. Den ges ut i tre delar: Småungar & medier 2017, Ungar & medier 2017 samt Föräldrar och medier 2017.

Ladda ner rapporten.

Källa: Pressmeddelande från Statens Medieråd, Ungar & medier – gårdagens högkonsumenter är dagens genomsnittsanvändare.

MOOC om undervisning av nyanlända barn

En ny europeisk öppen nätkurs (MOOC), Raising Awareness about the Situation of Newly Arrived Migrants, ger stöd till lärare som har nyanlända elever i sin klass. Kursen, som startar 27 mars, består av 2 moduler och tar 3 veckor. Den ger bra bakgrund för att förstå de nyanländas bakgrund, migrationens verkligheter samt rättsliga och kulturella frågor. Dessutom ger kursen stöd till lärare som vill väcka diskussion om migrationsfrågor i klassrummet.

- The course will explore issues around causes of migration, migration journeys, psychological impact, the situation in shelters, legal status, human rights as well as intercultural understanding and common values. It will be relevant to teachers working with newly arrived migrant students and will also support teachers confronted with the topic of newly arrived migrants, regardless of any direct involvement in culturally diverse environments or work with migrant students.

Kursen är gratis och det finns certifikat för dem som fullföljer den. Kursen ger av School Education Gateway med stöd av EU-kommissionen.

Biblioteksdagarna 2017

Växjö Koncerthus CC BY-SA Some rights reserved by Johannesgustafsson on Wikimedia Commons

Svensk biblioteksförenings konferens, Biblioteksdagarna, är den självklara mötesplatsen för alla som arbetar inom branschen. I år hålls konferensen i Växjö, 10-11 maj med en spännande blandning av 5 studiebesök, 25 parallella seminarier och 4 storföreläsningar.

- Det är ett stort och självklart evenemang för alla med biblioteksanknytning; från minsta biblioteksfilial till stora universitetsbibliotek och beslutsfattare inom sektorn. Konferensen samlar årligen flera hundra deltagare för att diskutera biblioteksfrågor ur olika aspekter, med nationella och internationella perspektiv, lyssna på intressanta föreläsningar, delta i workshops och paneldiskussioner. Evenemanget ger möjligheter att både hålla sig informerad och själv bidra med kunskap.

Bland huvudtalarna finns:

• Gustav Fridolin, Utbildningsministern
• Alexander Bard: Den digitala revolutionen – från bibliotek till mediatek?
• Suad Ali: Att göra skillnad
• Bildningspodden: liveinspelning av programmet

Se hela programmet.

Anmäl dig.

Skapa quizzar med Quizpedia

Quizpedia är ett danskt verktyg för att skapa attraktiva quizzar för mobil, platta eller dator och meningen är att eleverna/studenterna ska skapa quizzar själva. Genom att skapa egna quizzar måste eleverna förstå ämnet, veta svar på sina frågor och skapa trovärdiga felsvar. De måste fundera över vilka frågor som bäst testar ämnet de studerar och anpassa frågorna till klassens kunskapsnivå. Quizzarna tas fram genom enkla mallar och eleverna kan enkelt bädda in egna bilder. Varje quiz kan delas antingen med en sluten grupp som klassen eller delas publikt med hela världen. Quizpedia har redan massor av färdiga quizzar som användarna har skapat som kan fungera som inspiration.

- Quizzer er et sjovt og engagerende redskab der kan bruges fra grundskolen og op.
For at lave deres egne multimodale quizzer skal eleverne researche, evaluere og validere information og de skal destillere deres viden ned til korte og præcise spørgsmål.
Det tvinger dem til at angribe emnet fra flere forskellige vinkler: Hvad ved jeg om emnet? Hvad er mest vigtigt? Hvordan formidler jeg bedst min viden til mine klassekammerater?

Mer information om Quizpedia - på engelska, på danska.

Bamse hjälper barn med källkritik

CC0 Public Domain on Pixabay

Världens starkaste björn, Bamse, ska lära barn om källkritikens grunder i ett kommande nummer av serietidningen, enligt en artikel i Metro, Bamse ska lära barn om källkritik. Syftet med specialnumret av Bamse är att få barn att ifrågasätta det de läser på nätet eller via rykten i sociala medier. Finns det verkligen monster i skogen eller är det sant att dunderhonungen inte längre har någon effekt? Genom att läsa om Bamse och hans vänners diskussion ska läsarna börja fundera över det de få höra. Enligt Bamses chefredaktör Charlotta Borelius:

- Internet är lite som den mörka skogen där Lille Skutt ser monstret. Vi har gjort en Bamsehistoria på det temat och i samma nummer går Bamses skola in på djupet om just källkritik.

Sjuka barn får delta i undervisning via robot

Många barn som är sjuka en längre period har svårt att hänga med i skolarbetet och saknar sina klasskamrater. En ny norsk uppfinning, en robot med namn AV1, kan hjälpa sådana elever att hålla kontakt med skolan genom att agera som elevens ögon, röst och öron i klassrummet. En artikel i norska Dinside.no, Helnorsk oppfinnelse hjelper syke barn til å delta på skolen, beskriver hur roboten används i klassrummet. AV1, som har utvecklats av det norska företaget No isolation, är 27 cm lång och väger 1 kilo. Den kan sitta på elevens bord i klassrummet och kan styras hemifrån av eleven som kan både se och höra allt som händer i rummet och eleven kan prata med hjälp av sin headset och robotens högtalare.

- Skolen er den viktigste sosiale arenaen for barna, og vi ønsket å hjelpe langtidssyke barn ut av den sosiale isolasjonen mange av dem opplever, forteller gründer og CEO i Osloselskapet No Isolation, Karen Dolva.

För många barn som inte kan komma till skolan kan denna uppfinning vara en viktig livlina. Här ser du en kort film som presenterar lösningen.

Kampanj mot näthat #NoHateSE

Rasistiska och sexistiska budskap, elakheter, trakasserier och mobbning har blivit en ovälkommen del av livet på nätet för många. Särskilt utsatta är barn och unga. För att stärka dem och ge dem verktyg att hantera och motverka näthat, driver Statens medieråd sedan 2013 kampanjen No Hate Speech Movement.

Den 4 november hålls en stor manifestation i sociala medier. Primär målgrupp är barn och unga mellan 11 och 18 år, men alla kan delta genom att ”kärleksbomba” i sociala medier – sprida goda budskap märkta med hashtag #NoHateSE. Förra året spreds över 2 000 bilder med kärleksbudskap bara på Instagram, och många skolor och skolbibliotek uppmärksammade dagen. I år infaller den på höstlovet.

No Hate Speech Movement syftar till att göra internet bättre. Kampanjen vänder sig i första hand till barn och unga. Den ska bidra till ökad kunskap om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans, större förmåga att utnyttja mänskliga rättigheter, högre demokratisk delaktighet, en källkritisk hållning och stärkt eget kritiskt tänkande i relation till medier.

Initiativet kom från Europarådet, och Statens medieråd har regeringens uppdrag att fortsätta kampanjen till och med 2016. Numera ingår också i uppdraget att ”värna demokratin mot våldsbejakande extremism genom att stärka barns och ungas medie- och informationskunnighet”. Myndigheten ska också särskilt se till att kampanjen även når barn och unga med kognitiva och intellektuella funktionsnedsättningar.

Bra länkar:

För alla vuxna
Jag vill lära mig mer – poddar och korta informativa texter om rasism, sexism, kränkningar samt våldsbejakande och antidemokratiska budskap.
Sett näthat? Gör så här – tips för hur man kan stötta.
Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp.

För alla som vill göra något konkret mot näthat
Folder för föräldrar – att skriva ut och dela ut. Finns på sex språk.
Affisch för föräldrar – skriv ut och sätt upp i skolan, på arbetsplatsen eller i föreningslokalen.
Sett näthat? Gör så här – tips för hur man kan stötta.
Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp.

För föräldrar
45 sekunder om ditt barns digitala vardag – video med unga som berättar om näthat samt fem konkreta råd till föräldrar.
Föräldrarna – en podd om barn, föräldrar och näthat att tipsa om (66 min).
Folder om näthat – finns på svenska, engelska, somaliska, arabiska, franska och persiska.
Fem råd till föräldrar – kom igång med samtal om barnens digitala vardag.
Sett näthat? Gör så här – tips för hur man kan stötta.
Hit kan man vända sig – här kan drabbade få hjälp.

För mer information, kontakta Maria Billinger, projektledare, maria.billinger@statensmedierad.se, 076–505 14 82.

Bibblix - digitalt bibliotek för barn

CC BY Some rights reserved by Stockholm Stad Bibliotek

Barn i Stockholm, Malmö och Katrineholm får nu ett nytt digitalt bibliotek för 6-12-åringar. Bibblix – appen för läslust, inspiration och e-boksläsning – är helt utformad efter barns behov, önskemål och användarbeteende. Både bokslukaren och den mindre läsvana kan söka utifrån intresseområde, hitta oväntade tips och läsa böcker direkt i surfplattan.

Digitala inspirationsbibliotek finns redan av olika slag, liksom barnböcker i digitalt format. Det nya med Bibblix är att den kombinerar läsinspiration med ett stort, professionellt urval av böcker som kan läsas kostnadsfritt direkt i en surfplatta. I Bibblix presenteras böcker på ett sätt som är anpassat just för barnen, som uppfyller deras behov av information för att hitta och läsa de böcker som intresserar dem.

Bibblix är framtagen av Stockholms stadsbibliotek, i samarbete med Malmö stadsbibliotek och med bidrag från Kulturrådet. Katrineholms bibliotek är också med som testkommun. Alla kan kostnadsfritt ladda ner appen och läsa tre böcker men för att läsa fler krävs lånekort vid antingen Stockholms stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek eller Katrineholms bibliotek.

Appen fungerar i surfplattor och finns tillgänglig i Google Play och App Store. För att kunna läsa fler än tre böcker behövs ett lånekort på Stockholms stadsbibliotek, Malmö stadsbibliotek eller Katrineholms bibliotek.

Källa: Pressmeddelande på myNewsdesk.

Läs mer om Bibblix i en artikel i Biblioteksbladet, Ett bok-Netflix för barn.

Utbildningspaket i medie- och informationskunnighet (MIK)

Medie- och informationskunnighet (MIK) är ett mycket viktig kompetensområde för alla skolnivåer, i synnerhet för högstadium och gymnasium. MIK för mig är ett digitalt utbildningspaket om medveten medieanvändning för barn och ungdomar som har tagits fram av Statens medieråd. Förra året vann det en tävling om bästa verktyg i nätverket Insafe (31 länder i Europa som samarbetar kring en säkrare användning av internet bland barn och unga) som myndigheten samverkar i. Nu finns den största delen av utbildningspaketet även på engelska (MIL for me) med hjälp av prispengarna.

MIK för mig består av följande moduler:

• MIK för mig - för elever (högstadium och gymnasium)
• Uppdrag MIK, en mobil tävling för elever
• MIK för mig - lärare och skolbibliotekarier
• MIK för mig - folkbibliotekarier

Källa: Pressmeddelande av Statens Medieråd på Cision.se.

Nationell strategi för skolans digitalisering

"IMG_2583" (CC BY-NC-ND 2.0) by eric.langhorst

Skolverket har lämnat in ett förslag på nationell strategi för digitalisering i skolan, enligt ett pressmeddelande, Ny nationell strategi för att bättre ta tillvara på möjligheterna med it i skolan. Idag finns det stora skillnader mellan skolor i tillgång till digitala resurser och verktyg och hur de används i undervisningen. Strategin vill skapa en likvärdig tillgång till digitala verktyg och utjämna skillnaderna i digital kompetens som råder idag bland både elever och lärare. Strategin tar upp bland annat krav på infrastruktur, tillgång till verktyg, delning av lärresurser och framför allt kompetensutveckling av lärare. Denna kompetensutveckling handlar dels om tekniks kompetens men framför allt hur läraren använder digitala resurser på ett pedagogiskt sätt. Strategidokumentet lyfter också fram behovet av praktiknära forskning kring skolans digitaliseringen.

Enligt Katarina Lycken Rüter, undervisningsråd på Skolverket:

- Det tar tid att utveckla strategier på lokal nivå, både för att säkerställa infrastruktur och tillgång till digitala verktyg. Framför allt behövs tid för att utveckla personalens kompetens. Ett viktigt exempel är hur lärarna ska planera och genomföra undervisningen så att digitala hjälpmedel bidrar till elevernas lärande och inte stör och distraherar. Skolverket bedömer att vi år 2022 ska kunna ha likvärdiga förutsättningar när det gäller digitaliseringen.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Redovisning av uppdraget om att föreslå nationella ITstrategier för skolväsendet.

Surfplattor i förskolan

"iPad_children_hands" (CC BY-NC-SA 2.0) by lottech

Surfplattor har nu blivit en viktig del i den dagliga verksamheten på många förskolor enligt en artikel i Computer Sweden, Därför gör surfplattorna succé i förskolorna. Två forskare vid Uppsala universitet, Susanne Kjällander och Farzaneh Moinian, har följt utvecklingen vid fyra förskolor i Uppsala och sett hur barnens användning av surfplattor har utvecklats från konsumtion till produktion. Hemma används den för spel men i förskolan används den mer för skapande och fantasi.

- Tydligt är att surfplattan har integrerats i barnens lärande på förskolorna som studerats. De är inte en separat företeelse och inte heller något som bara är till för lek och spel. Lärplattorna i förskolan ska vara ett verktyg och ingen leksak, användningen ska skilja sig från hur den används hemma.

Barn samarbetar gärna när de utforskar nya appar i surfplattan och löser problem tillsammans. De jobbar också med språk och siffror i plattorna men ibland inte enligt förväntningar. De hittar på nya ord och leker med språket på ett kreativt sätt i stället för att hålla sig till spelets regler i appen.

Läs mer om forskningen i en artikel från Skolverket, Barn utforskar digitala resurser utifrån egna syften.

En kort översikt av forskning inom IKT och förskola finns på bloggen LekMiT,

Digitalisering som lyfter skolan

IT-användandet i skolan är här för att stanna, men hur kan man arbeta mer pedagogiskt med det för att fördjupa kunskaperna istället för tvärtom? I den nya boken Digitalisering som lyfter skolan visar författarna, Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell, vilka fallgropar som finns och hur de kan undvikas. De ger också tips på hur man kan dra nytta av digitaliseringen i pedagogiken.

– IT är inte en fråga om teknik, utan om pedagogik, säger Håkan Fleischer.

En Pisaundersökning (september 2015) visar att mycket IT i skolan inte automatiskt ger bättre resultat. Tvärtom så pekade undersökningen på ett samband mellan hög IT-användning och låga prestationer på Pisaprovets matematik- och läsförståelsedel.

– Varenda unge ska ha rätt till datorers och internets fördelar i skolan, säger Helena Kvarnsell och understryker hur viktigt det är att eleverna får träna och lära sig verktygen för att fördjupa sina kunskaper.

För att utveckla elevernas kunskaper med hjälp av digitala verktyg måste vi utgå från pedagogik snarare än teknik. Boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik innehåller inte några tips på appar, men däremot strategier och förhållningssätt för hur digitala verktyg kan användas för att skapa fördjupad kunskap.

Författarna tar sin utgångspunkt i forskning inom skola och IT. De visar vilka fallgropar som finns med tekniken och hur de kan undvikas. Här finns också konkreta metoder för att utnyttja de fördelar som digitaliseringen för med sig.

Källa: Pressmeddelande, Gothia Fortbildning (MyNewsdesk).