Framtidens lärmiljöer - ny rapport

"PC Tables, Saltire Centre, Glasgow Caled" (CC BY-NC-ND 2.0) by jisc_infonet

Pandemin tvingar oss att tänka nytt kring våra lärmiljöer, såval fysiska som digitala. En ny rapport från Akademiska Hus, Framtidens lärandemiljöer En forskningsbaserad översikt, av Marie Leijon (Malmö universitet) och Åse Tieva (Umeå universitet) presenterar flera förslag på hur framtidens lärmiljöer kommer att utvecklas. Rapporten sammanfattas i en kortare artikel av Akademiska Hus, Framtidens lärandemiljöer är varierade, hybrida och flexibla. Rapporten består av tre delar: den första delen sammanfattar forskning inom området under de senaste 12 åren och de två andra undersöker pandeminskonsekvenser för utbildning och lärmiljöer.

Den viktigaste slutsatsen är att framtidens lärmiljöer ska vara mer flexibla och ska främja kollaborativt lärande. Det finns ingen särskild modell som ska gälla för alla och man ska alltid utgå ifrån vad studenterna behöver lära sig och vilka pedagogiska metoder som behövs. Pandemin har satt fokus på diskussionen om lärmiljöer eftersom vi har varit tvungna att ställa om och se över våra processer. Lärmiljön har plötsligt blivit en ledningsfråga. Enligt Marie Leijon:

För oss som är intresserade av frågor om lärandemiljöer så är det klart att detta har varit en intressant period. Plötsligt har frågor som vi haft fokus på länge hamnat högt på dagordningen, även på lärosätenas ledningsnivå, och det ser jag som väldigt positivt.

Rapporten lyfter fram den viktiga rollen som lärosätenas avdelningar för högskolepedagogisk utveckling står för. Framtidens fysiska och digitala campus måste utvecklas utifrån relevant forskning och med lärarnas och studenternas behov i fokus. De ser dock en fara att för mycket ansvar ligger hos den enskilda läraren och därför krävs tydlig ledarskap och strategiskt arbete. Marie Leijon menar:

Vi har hört många konstatera sedan pandemin bröt ut att vi ska ta med oss de goda delarna in i det nya. Men på vilket sätt? Hur ska det göras? Jag är rädd för att allt för mycket landar på den enskilde pedagogen.

Innovativ projektbaserad programmeringsutbildning på Åland

 

Pressbild, grit:lab

På Åland finns det många teknikföretag i stark utveckling och det råder brist på duktiga programmerare och utvecklare med erfarenheter av problemlösning i projekt. Nu startas en väldigt annorlunda utbildning där studenter arbetar i projekt tillsammans med uppdragsgivare och utan formella lärare. Enligt ett pressmeddelande från företaget grit:lab, som ska stå för utbildningen:

För att svara på branschens höga efterfrågan på ny kompetens beslutade Ålands landskapsregering att instifta en ny engelskspråkig, studiemedelberättigad utbildning inom programmering och digital utveckling. Skolan, som fick namnet grit:lab, tar det första året emot 50 studenter och lovar att hjälpa de studerande att hitta boende. Initiativtagarna till skolan hoppas att många studenter väljer att bo kvar på Åland efter de två intensiva studieåren, när karriären tar fart.

Utbildningsen är avgiftsfri och öppen för alla att söka. I första omgången antas 50 studenter. Det finns nu ett nybyggt campus i Mariehamn. Här kommer studenterna att arbeta direkt med flera lokala företag på riktiga utvecklingsprojekt och därmed skapar kontakter som gör det enkelt att få jobb efter utbildningen. Anna-Lena Svenblad, projektledare för grit:lab, förklarar konceptet:

Att skolan är lärarlös motiverar många och vi vill nå de självständiga studenterna, de som har ett driv och ett brinnande intresse att lära sig något nytt. Vi har ett inspirerande campus som erbjuder de studerande en kreativ och modern studiemiljö där alla deltagare kommer att ha glädje och nytta av varandras olikheter och utvecklas tillsammans. De som söker till grit:lab är personer som vill öppna upp för att ta in ny kunskap och satsa på den superkraft som behövs och efterfrågas, nämligen kodning.

Kommande konferenser - ett axplock

Photo by Compare Fibre on Unsplash

Hösten fylls med konferenser, de flesta fortfarande digitala, och här kommer ett axplock att välja mellan. Så fort jag skriver en sådan lista får jag tips om ännu flera. Jag skriver nya listor i så fall!

24 sept. SVERDs höstmöte (Svenska riksorganisationen för distansutbildning). Tema: Shaping the futures of learning.

27 sept - 1 oktober. Open Education Global 2021 conference. 
Each day will focus on a different UNESCO OER Recommendation action area. Through webinars and interactive sessions, participants will contribute ideas to help with the implementation of the Recommendation.

12-28 oktober. Sunetdagarna. Många digitala möten utspridda över två veckor. Lyssna på föreläsningar, delta i workshops och utbyt erfarenheter om Sunets nät och tjänster.

21 oktober. Rättssäkerhetskonferensen 2021. UKÄ (Universitetskanslersämbetet). 
Konferensen riktar sig främst till anställda vid universitet och högskolor samt företrädare för studentkårer och andra närliggande organisationer och myndigheter.

3-5 november. Innovating Higher Education 2021. Arrangeras av EADTU (European Association of Distance Teaching Universities). Higher Education in the new normal: the role of online, blended and distance learning.

10 november. Internationaliseringsdagen 2021. Arrangeras av UHR (Universitets- och högskolerådet). Årets tema är inkludering i internationalisering. Hur gör vi internationalisering möjligt för fler?

18 november. FuNKon 21 – Motivasjon for læring. Norsk konferens om nätbaserad utbildning som arrangeras av Fleksibel utdanning Norge.

1-2 december. Administratör i högskolan. 
På konferensen Administratör i högskolan ställer vi oss frågan hur vi kan ta lärdom av tiden som gått samt hur vi kan utveckla högskoleadministrationen för att bättre stå emot framtida påfrestningar. Vad är det egentligen för normalitet som vi återgår till?

Ny rapport av Edtechbranschen - "Den omställning som sker nu saknar motsvarighet"

Photo by Headway on Unsplash

Efter ett år med pandemi och skolstängningar släpper branschen för utbildningsteknologi, Swedish Edtech Industry, sin andra branschrapport om svensk edtech: Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech- Innovationstakten ökar i pandemins kölvatten. En rapport som pekar på en växande global marknad, ökad insikt och digital mognad, men också på fortsatta utmaningar med föråldrade it-system och en bristande likvärdighet.

Rapporten ger en översikt av den svenska edtechbranschen, med aktuella siffror om företagens utveckling och branschens omsättning, samt redovisar en barometer över hur edtechföretagen ser på framtiden. Edtechbranschen består huvudsakligen av små företag som verkar på en marknad som både är prispressad och underfinansierad, men som präglas av optimism. Användarbasen för tjänsterna som levereras omfattar nästan halva befolkningen, men omsättningen är bara 1,3 procent av skolsektorns totala kostnader.

Pandemin har varit ett rejält stresstest, som vi trots allt klarat bra med en god tillgång till verktyg och kompetens, med robusta system som klarat det extrema trycket. Däremot brister likvärdigheten och pandemin har förstärkt konsekvenserna av det digitala gapet för de elevgrupper och skolformer som stått utan digitala verktyg och lärresurser. När pandemin lagt sig har vi fortfarande stora samhällsutmaningar att lösa. Allt från lärarbrist och likvärdighet till det tydliga behovet av livslångt lärande för att möta de stora förändringarna som sker och kommer ske på arbetsmarknaden.

Läs mer i pressmeddelandet från Swedish Edtech Industry.

Källa: pressmeddelandet från Swedish Edtech Industry.

Högskolepedagogiska enheter behöver ett breddat uppdrag

"WRDSB teachers collaborating: ”The group" (CC BY-NC 2.0) by Ken Whytock

Dagens enheter för högskolepedagogik och IKT-pedagogik behöver förstärkas och få ett breddat uppdrag enligt en artikel i tidskriften Inside Higher Ed, Why We Need Centers for Educational Innovation, Evaluation and Research. Artikeln beskriver främst läget i USA men det finns många saker som vi känner igen. Pedagogisk utveckling, i synnerhet i samband med det senaste årets digitala omställning, har aldrig varit viktigare men mycket kompetensutveckling är fortfarande frivillig och incitament för lärarna saknas. Artikeln föreslår ett breddat uppdrag som omfattar följande:

• Fokus på hur kursdesign kan påverka studenternas lärande och därmed bli mer inkluderande och tillgänglig. Även om det finns andra enheter som tar hand om studentsupport finns det också pedagogiska faktorer bakom genomströmning och studenternas möjligheter att klara sin studier.
• Skapa och leda en innovationskultur genom testning och utvärdering av innovativa metoder och teknik.
• Bana vägen för framtidens universitet - infrastruktur, lärmiljöer, strategier och forskning.

Artikeln menar att en ny inställning behövs och att dagens lösningar inte räcker.

Sticking with the status quo won’t cut it in the post-pandemic environment, where institutions will confront deeply disruptive demographic and financial challenges and mounting competition. In a volatile, uncertain environment, colleges and universities need a unit that is acutely attuned to the shifts that are taking place in the workforce and across the higher ed landscape; that can identify opportunities, roadblocks and challenges; drive innovation at scale; and assess program performance rigorously and in a timely manner.

Digital konferens - Open classroom

Ytterligare en intressant digital konferens är Open and Distance Education: New Challenges and Perspectives, som arrangeras 6-8 november av grekiska Ellininogermaniki Agogi och EDEN (European Distance and E-Learning Network). Konferensen riktar sig främst mot skolor men har även relevans för andra utbildningssektorer. Konferensen sänds via Zoom och YouTube och det finns även en virtuell konferensmiljö i Second Life.

Co-organised by Ellininogermaniki Agogi, the Institute of Educational Policy and the European Distance and E-Learning Network – EDEN in the framework of the Reflecting for Change project, the aim of the Open Classroom Conference 2020 “Open and Distance Education: New challenges and Perspectives” is to explore the idea of “Open School” as an engaging environment that effectively introduces novel methodologies, tools and content by re-designing learning to accommodate and include difference and by bringing together families, community groups, local businesses, experts, universities, into an innovation ecosystem.

Prgogrammet innehåller både föreläsningar och praktiska workshops och ett intressant inslag är en kvällsaktivitet vid ett obsevarotium där deltagarna får titta på stjärnhimmeln! Se konferensprogrammet.

Huvudtalarna är:

• Sylvia Osipof, European Commission, Research Executive Agency
• Nikoleta Giannoutsou, European Commission, Joint Research Centre
• Yair Ben-Horin, ORT Israel – Technology & Science Educational Network, Israel
• Christian Bugge Henriksen, University of Copenhagen, Denmark
• Prof. Dr. Dimitris Sampson, University of Pireas, Greece.

Swedish Edtest - nationellt testbädd för digitala verktyg i skolan

Swedish Edtest är ett nationellt testbädd för digitala verktyg och plattformar som kan användas i skolan, enligt en artikel av Stefan Pålsson på RISE blogg Spaning.se, Samverkan för att skapa evidens om edtech. Det drivs av Nacka kommuns skolor med delfinansiering från Vinnova. Tillsammans med flera skolhuvudmän testar dem verktyg och tjänster i ett samarbete mellan lärare, elever, forskare och edtechföretag.

Swedish Edtest är en viktig pusselbit för att stärka lärares digitala kompetens så att de kan ställa tydliga krav på produkter och tjänster för lärande. Genom att låta lärare, elever och tech-utvecklare jobba tillsammans med tester bidrar det till en bättre utveckling och användning av digitala läromedel.

Forskare från flera lärosäten, bl a Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Högskolan i Halmstad är aktiva i initiativet. Bland annat har ett testverktyg tagits fram som underlag för dem som vill testa.

Det här är något som Anna Åkerfeldt, forskare vid Stockholms universitet, arbetar med i Swedish Edtest. Hon har tagit fram en strukturerad metod för test och utvärdering som gör testerna skalbara och jämförbara. De test som genomförs inom ramen för Swedish Edtest genomförs i en autentisk lärandemiljö – det vill säga i klassrummet.

För en djupare diskussion om Edtest Sweden kan du titta på ett webbinarium från Innovationsveckan i Uppsala, 9 oktober.

Nya öppna böcker om nätbaserad undervisning och lärande

CC BY-SA Some rights reserved by Commonwealth of Learning

Vill du hitta nya modeller, metoder och konkreta undervisningstips om nätbaserad utbildning finns det två intressanta öppna (open access) böcker (grattis att ladda ner).

Den första är en antologi som har sammanställts av organisationen Commonwealth of Learning, Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice. Här hittar du kapitel som handlar om policyfrågor, fallstudier om implementering av nätbaserad utbildning samt forskning och utvärderingar av initiativ inom området.

Technology-Enabled Learning: Policy, Pedagogy and Practice, based mostly on various TEL projects in the last five years, presents diverse experiences of TEL from a critical research perspective, offering lessons that can be deployed elsewhere. The book’s 17 chapters provide success stories about the planned and systematic integration of technology in teaching and learning, and present models for online training at scale using massive open online courses and other platforms.

Den andra boken heter Teaching, Technology, and Teacher Education during the COVID-19 Pandemic: Stories from the Field. Den lyfter fram goda exempel på hur lärare har hanterat den digitala omställningen under 2020 och innehåller många praktiska metoder som kan inspirera lärare inom alla utbildningssektorer.

This AACE and SITE-published, open access eBook contains 133 chapters with over 850 pages documenting best practices, strategies, and efforts by teacher educators, professional developers, researchers, and practitioners. It is divided into seven sections that address pedagogy, collaboration, field experiences, preservice education methods, professional development, digital tools, and equity issues. Chapters are presented as innovations with supporting materials that could be easily replicated or studied.

Virtuell odödlighet

Photo by Franck V. on Unsplash

Finns det liv efter döden? Svaret är snart ja om vi ser på den digitala världen enligt det senaste nyhetsbrevet från Futurewise, Virtuell dödlighet. Redan nu kan vi skapa ganska övertygande filmer där kända personer säger saker som de aldrig har sagt (s.k. deep fake). Man kan även ladda up enorma mängder filmer, ljudinspelningar, texter och bilder kring en död person och skapa en avatar som kan röra sig och låta som originalet. En ny film kommer senare i år med James Dean i huvudrollen trots att han dog för 65 år sedan.

De kan ta en text och läsa upp den med olika röster och dialekter på ett så övertygande sätt att det inte går att särskilja från en riktig människa. Medan det tidigare tog timmar att producera endast en minuts tal, sker det numera näst intill i realtid. För att det ska fungera krävs förstås en stor ljudbank med tal från personen i fråga och också omfattande träning innan lösningen är på plats. Faktum är att forskare har visat en lösning där man endast via textinmatning kan få en person i ett videoklipp att säga det som skrivs.

I Sydkorea finns ett företag som skapar avatarer av döda släktingar som du kan "träffa" via virtuell verklighet. En japansk forskare har byggt en robot som ser ut som han själv och har lärt sig tala och röra sig som sin förebild.

En person behöver förstås inte ha avlidit för att man ska skapa en virtuell kopia eller humanoid robot. Om dessa kopior över tid blir allt mer människolika i sin framställning kan det förstås bli väldigt förvirrande om ett par stycken kopior samtidigt går runt och låter som och ser ut som en viss levande person. Men det är sådana tankeexperiment som vi måste börja vänja oss vid.

De etiska frågorna är ju många. Vill du verkligen träffa digitala versioner av avlidna släktingar eller kändisar? Hur påverkar avatarer och digitala kopior sorgprocessen? Vad händer när våra robotkopior börjar tänka själva och agera på egen hand? Spännande, skrämmande och tankeväckande.

Prenumerera på Futurewise nyhetsbrev.

Utbildningsteknologibranschen - mitt i stormens öga

Photo by Julia M Cameron from Pexels

Mitt under coronakrisens skolstängningar släpper branschen för utbildningsteknologi, Swedish Edtech Industry, sin första branschrapport, Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech - en bransch mitt i stormens öga, med en kartläggning över vad edtech omsätter på den svenska marknaden, ett omdebatterat ämne i det offentliga samtalet. Rapporten omfattar en branschbarometer där företagens syn på framtiden och behov för en effektiv digitalisering av skola lyfts, både före och under coronakrisen.

En oro hos leverantörerna som sticker ut är just kommunernas köpkraft, där prognosen i coronans kölvatten blivit ännu sämre. Man frågar sig hur de skolor och kommuner som idag inte varit tillräckligt påklädda digitalt, skall klara av att stå rustade för kommande osäkra läsår. Coronakrisen har visat att vi varit väl rustade i Sverige med god tillgång till verktyg och kompetens, med robusta system som klarat det extrema trycket, men krisen har också visat att likvärdigheten har stora brister. Skillnaderna mellan de som har och de som inte har har ökat.

Rapporten lyfter fem aspekter som påverkar hur man framöver kan ta tillvara på digitaliseringens möjligheter samt behov branschorganisationen ser kopplat till dessa: skolors föråldrade teknik, den strategiska kompetensen, kommunernas ekonomi, den osunda konkurrensen samt erfarenheterna från coronapandemin.

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Högaktuell bransch för utbildningsteknologi släpper sin första branschrapport: “Kommunernas köpkraft oroar- vi måste investera i likvärdighet”.

Horizon report 2020

CC BY-NC-ND Some rights reserved by EDUCAUSE

Den stora rapporten om trender och prognoser kring användning av IKT inom högre utbildning, 2020 Educause Horizon Report, har publicerats. Rapporten avviker från tidigare utgåvar genom att inte försöka förutse när i framtiden en viss teknik eller metod kommer att slå genom inom utbildning. Nu kommer i stället rapporter om fenomen som är på frammarsch och kommer att påverka högre utbildning framöver (t ex artificiell intelligens, adaptive learning, instructional design). I inledningen finns en översikt på sociala, ekonomiska, politiska och  tekniska trender i världen som påverkar utbildning och lärande.

Rapporten ger dessutom flera scenariobeskrivningar om tänkbar utveckling samt analyser av utvecklingen från olika håll i världen. Genom rapporten finns det konkreta exempel från universitet över hela världen men länkar till artiklar och rapporter. En tankekarta summerar rapportens huvudteman på ett lättillgängligt sätt.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Framtidens skolor - ny internationell rapport

"image_104" (CC BY 2.0) by flickingerbrad

En ny rapport från World Economic Forum (WEF), Schools of the Future Defining New Models of Education for the Fourth Industrial Revolution, lägger fram nya modeller för framtidens skola kopplade till goda exempel från olika delar av världen. Rapporten betonar behovet av nya utbildningsmodeller för att rusta våra barn för framtiden.

In the context of job disruption, demand for new skills and increased socioeconomic polarization, primary and secondary school systems have a critical role to play in preparing the global citizens and workforces of the future. Education models must adapt to equip children with the skills to create a more inclusive, cohesive and productive world.

Rapporten utgår ifrån ett ramverk, Education 4.0, som definierar 8 kategorier nyckelfärdigheter och pedagogiker:

• Globala färdigheter. Större medvetenhet om omvärlden och hur den påverkar oss. Att bli en aktiv medborgare. Bygga ett hållbart samhälle.
• Innovation och kreativitet. Problemlösning, kreativitet, kritiskt tänkande
• Tekniska färdigheter. Omfattar även digitala kompetenser, ansvarsfull använding av teknik, programmeringskunskaper.
• Interpersonell kompetens. Social kompetens, kollaboration, empati.
• Individanpassat och självstyrt lärande. Bättre elevanpassning och större flexibilitet.
• Tillgänglighet och inkluderande. Alla ska ha tillgång till bra undervisning och möjligheter att lära sig.
• Problembaserat och kollaborativt lärande. Större fokus på samarbete och kritiskt tänkande.
• Livslångt och studentdrivet lärande. Utbildning tar aldrig slut. Konsten att lära sig.

Rapporten utvecklar dessa begrepp och ger flera inspirerande exempel från skolor runt om i världen. Men för att hantera den här utvecklingen krävs samarbete och samordning på alla nivåer: lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

There is an urgent need to update education systems to equip children with the skills to navigate the future of work and the future of societies. The Education 4.0 framework provides a vision for how school systems can be updated to deliver on children’s future needs. This transformation calls for shifts in learning content to include both the technical and human-centric skills needed to build growing and inclusive economies and societies and shifts in learning experiences that more closely mirror the future of work.

ICED 2020 - hur rustar vi våra studenter för framtiden?

Hur ser vi till att våra studenter är rustade för framtidens utmaningar? Vilken sorts pedagogik och vilka metoder är lämpligaste? Hur ska våra lärmiljöer designas för att främja studenternas lärande?Dessa frågor diskuteras vid konferensen ICED 2020, 15-18 juni i Zurich, Schweiz. Konferensen arrangeras av International Consortium for Educational Development (ICED) i samarbete med ETH Zurich.

Konferensens tema är The future-ready graduate.

Today’s world is in a state of permanent and radical change which is affecting society, science and the economy in equal measure. In this process universities, as research institutions, are major and active protagonists. To prepare their graduates, however, they must also adapt their teaching to the new scenario of change. They must set new objectives, and be ready to deploy innovative approaches to teaching, learning and curriculum design.

Mer information och anmälan. Här ser du en kort film om konferensen och staden Zurich.

Nordic Edtech awards 2019

Nordic Edtech awards delas ut varje år till de bästa utbildningsappar och verktyg från de nordiska länderna. Årets prisutdelning ägde rum i Helsingfors och årets vinnare blev en innovativ musikapp för barn av isländska Mussila, enligt ett pressmeddelande från Swedish Edtech Industry, Icelandic Mussila winner of Nordic Edtech Awards 2019.

Appen Mussila hjälper barn att förstå grunderna i musiktoeri och ger dem möjlighet att experimentera med noter och olika instrument..

Mussila Music School is a music learning app for kids. It teaches kids music through gamified and joyful exercises and classical music courses that keep kids motivated to learn more. At the end of each session, the student will be able to play a song from a great classical piece and know the theory basics behind it.

De andra finalisterna var:

• Danmark – PeaQs by Artventure. Verktyg för utbildning i ekonomi med fokus på innovation och entreprenörskap.
• Finland – Elias Robot. Språkutbildning via samtal med robotar.
• Norge - MagiMake by Ludenso. 3D-modeller och AR.
• Sverige - Humly (Studentvikarie Sverige AB). En digitala marknadsplats där skolor och utbildare hittar varandra utifrån skolans behov och utbildarens kompetens och intressen.

Här ser du en kort introduktion till appen Mussila.

UNESCO lanserar initiativ om framtidens utbildning

UNESCO lanserar ett globalt initiativ för att ta fram en global vision om framtidens lärande och hur utbildning ska bidra till en bättre värld, Futures of Learning: Learning to become. Initiativet tar avstamp i dagens stora utmaningar: klimatkrisen, ökande intolerans, konflikter, inkomstklyftor, social orättvisa mm. Hur kan kunskap, utbildning och livslångt lärande bidra till att skapa en mer positiv framtid? Vilken roll kommer nya teknikområden som artificiell intelligens och bioteknik att spela? Vilka möjligheter och utmaningar skapas genom den snabba tekniska utvecklingen?

This initiative will mobilize the many rich ways of being and knowing in order to leverage humanity’s collective intelligence. It relies on a broad, open consultative process that involves youth, educators, civil society, governments, business and other stakeholders. The work will be guided by a high-level International Commission of thought-leaders from diverse fields and different regions of the world. In November 2021 the commission will publish a report designed to share a forward looking vision of what education and learning might yet become and offer a policy agenda. The Futures of Education: Learning to Become initiative will catalyze a global debate on how knowledge and learning can shape the future of humanity and the planet.

Vill du följa debatten eller till och med delta får du bara anmäla din e-postadress.

Ladda ner broschyren som pdf-fil: Futures of learning: Learning to become.

Innovativ utbildning - ny rapport

CC BY Some rights reserved by EADTU

Vill du få en överblick på innovativa metoder inom utbildning och lärande kan du hitta inspiration i en ny rapport från EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) och projektet Empower, The third envisioning report for Empowering Universities in the uptake of new modes of teaching and learning. Årets rapport innehåller artiklar om områden som fortbildning, öppna lärresurser, studentmobilitet, artificiell intelligens och learning analytics, kvalitetssäkring, studentsupport och kursdesign.

Innovations in education create new opportunities for enhancing the quality of the learning experience in on campus programmes, reaching out to new target groups off campus and offering freely accessible courses nationally or worldwide through the internet. This to enhance the quality of offerings as well as the visibility and reputation of the institution.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Nya modeller för kollaboration och studentmobilitet - ny rapport och webbinarier

CC BY Some rights reserved by EADTU

EADTU (European Association of Distance Teaching Universities) arrangerar en serie webbinarier 21-23 maj för att presentera och diskutera en ny rapport om studentmobilitet i Europa, Innovative Models for Collaboration and Student Mobility in Europe. Rapporten beskriver en ny syn på mobilitet som kan bestå av fysisk, virtuell och blandade former och ger goda exempel på innovativa initiativ inom europeisk högre utbildning.

Education can be organized in face to face, blended or online modes. This is also the case for mobility which always goes together with it. It can be short and long term, synchronous and asynchronous. ICT modes of teaching and learning amplify the potential of education and the mobility related to it. 

None of the forms of mobility is an alternative for replacing the other. Each form is adding to the enrichment of education, offering students the opportunity to learn international competences and skills. Hence, all forms of mobility can be offered separately or in a combination throughout a student’s study career.

Syftet med webbinarierna är att sprida rapportens resultat, visa goda exempel och skapa diskussion om framtidens möjligheter inom studentmobilitet.

• Tisdag 21 maj, 14:00-15:30. Innovative models for International Collaboration and Mobility in Europe. Report from the EADTU Task Force and a Peer Learning Activity on Virtual Mobility. (Piet Henderikx, EADTU, The Netherlands).
  KU Leuven - Stellenbosch University Think Tank (Katrien Vanelven, KU Leuven, Belgium)
• Onsdag 22 maj, 14:00-15:30. Open Virtual Mobility Skills – Research Results & Application in the Design of Massive Open Online Courses (MOOCs) (Ilona Buchem, Beuth Hochschule für Technik, Germany)
  Designing for virtual mobility: lessons learned from piloting a new approach to distance teaching (Olga Firssova, OUNL, the Netherlands).
• Torsdag 23 maj, 14:00-15:30. Paneldiskussion om rapporten och vägen framåt.

Mer information om webbinarierna och anmälan.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Pedagogisk innovation i klassrummet - ny rapport

"Arbetsmarknadskunskap i åk 6 på Gärsn" (CC BY 2.0) by cwasteson

Det finns många nya pedagogiska modeller och metoder samt digitala plattformar och verktyg men hur ser det ut i klassrummet egentligen? Hur långt har vi kommit med innovativ undervisning och lärande? Dessa frågor ligger till grund för en ny rapport från OECD, Measuring Innovation in Education 2019. Rapporten, med underrubriken vad har hänt i klassrummet?, undersöker om de senaste årens innovationsvåg inom pedagogik och teknik har lett till konkreta resultat. Rapporten fokuserar på grundskola och gymnasium men berör även lärarfortbildning.

The report casts light on systemic innovation in primary and secondary education, with a focus on pedagogical innovation. Has the use of technology spread? Have assessments become more important in pedagogical practices? Are students given more agency in their learning? Are they still asked to memorise facts and procedures? Do teachers increasingly engage students in peer learning activities?

Den första delen handlar om innovation inom 150 olika utbildningsmoment (utveckla färdigheter inom olika ämnen, generiska kompetenser osv) och del två handlar om innovation ino olika utbildningsnivåer och lärandemål. Sist i rapporten finns beskrivningar av innovationsnivån i särskilda länder och du hittar Sverige på sida 288.

Referens
Vincent-Lancrin, S., et al. (2019), Measuring Innovation in Education 2019: What Has Changed in the Classroom?, Educational Research and Innovation, OECD Publishing, Paris,https://doi.org/10.1787/9789264311671-en.

European Distance Learning Week, 5-9 november

European Distance Learning Week arrangeras av European Distance and E-learning Network (EDEN) 5-9 november. Under veckan finns det en serie intressanta webbinarier:

• 5 nov 11.00 Open Education: What Now?
• 5 nov 15.00. Distance Education: Past, Present and Future – Overview and Foresight.
• 6 nov 13.00. Line Between Non-formal and Formal Education – Recognition and Credentialing of Learning
• 7 nov 13.00 Innovative Education – Case Studies
• 7 nov 15.30. Virtual reality
• 8 nov 13.00. Considerations for QA of e-Learning Provision
• 8 nov 15.30. New Learning Spaces to Support the EU 2020 Learning-Intensive Society
• 9 nov 13.00. How EDEN Network can Support PhD Students and Research?

This year EDEN will be proudly hosting the third year of the European Distance Learning Week (EDLW) in cooperation with the United States Distance Learning Association (USDLA), which will be holding its National Distance Learning Week (NDLW) in parallel with the EDEN event. During EDLW, you will have access to daily online webinars and panel sessions of expert scholars and practitioners who will present a variety of cutting edge open and online learning topics, from innovations in design to open educational research.

Mer information och registrering.

Edtechkartan - skolans digitala ekosystem

Nu lanseras Edtechkartan.se, den första systemkartan över det svenska edtech-landskapet, en interaktiv och lättanvänd systemkarta som ger en övergripande bild av det komplexa digitala ekosystemet för svensk skola. Branschorganisationen Swedish Edtech Industry har nu tagit fram den första översikten över skolväsendets komplexa digitala ekosystem.

Edtechkartan tar utgångspunkt i skolans och skolhuvudmannens verksamhetsprocesser, och utifrån dessa verksamhetsområden mappas leverantörer in som idag har lösningar för att stödja processen.

Syftet med att ta fram en systemkarta över edtech-lösningar är att få en översikt över det komplexa digitala ekosystem som skolväsendet har och öka kunskapen hos beslutsfattare om vilka lösningar som idag finns tillgängliga för den svenska marknaden.

Vi har saknat en helhetsbild över det digitala ekosystemet i Sverige. Det var tydligt när vi startade branschorganisationen, att vi många gånger satt på olika bilder av hur ekosystemet såg ut, huvudmän, myndigheter och bransch, berättar Jannie Jeppesen, vd för branschorganisationen som startade så sent som 2017 med målet att kunna jobba branschövergripande med förbättringsfrågor.

Källa: Pressmeddelande från Swedish Edtech Industry på myNewsdesk: Nu lanseras Edtechkartan- kollen på skolans digitala ekosystem.