Pandemin har inte påverkat genomströmningen - ny rapport

Photo by franco alva on Unsplash

Det finns inga tecken på att betydligt färre studenter har klarat sina högskolestudier på grund av pandemin enligt en ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Inga stora effekter på genomströmningen under pandemin. Många befarade att många studenter skulle hoppa av sina studier eller inte klara sina tentor men genomströmningen har varit ungefär som före pandemin. Det betyder inte att allt har gått bra men visar ändå att den digitala omställningen inte fick negativa konsekvenser för studenternas resultat. Enligt Fredrik Svensson, senior utredare på UKÄ:

På en övergripande nivå är det anmärkningsvärt att den stora chock som coronapandemin och restriktionerna ända varit för utbildningen på högskolan inte förefaller ha påverkat studenternas genomströmning mer än vad vi här kan påvisa. Men det är viktigt att betona att undersökningar av prestationsgrad och avhopp inte ger hela bilden av hur undervisningen och examinationen i högskolan påverkats under coronapandemin.

Ladda ner rapporten: Studenternas prestationer och avhopp under coronapandemin.

Rapporter och statistik om utbildning inom EU

EU-kommissionens European Education and training monitor 2021 innehåller massor av statistik, information och analys om alla EU-länders utbildningssystem från förskola till universitet. Förutom rapporter för varje land finns det mer övergripande trendanalyser och faktablad. Den övergripande rapporten beskriver hur EU-länderna har anpassat sina utbildningssystem under pandemin, sektor för sektor, och beskriver kommissionens utbildningsmål för de kommande åren.

The Education and Training Monitor 2021 presents European Commission’s yearly evaluation of education and training system across Europe. The report brings together the latest data, technical papers and studies, as well as examples of policy measures from different EU countries. It offers a cross-national and thematic analysis as well as 27 individual country reports.

Läs rapporten om Sverige med kapitel om hur utbildningssystemet moderniseras och digitaliseras..

U-Multirank - multidimensionellt rankingsystem för universitet och högskolor

Pressbild: U-Multirank

Det finns många rankingsystem för att kunna utse de bästa lärosäten i världen men U-Multirank skiljer sig från de andra genom att bedöma lärosäten utifrån flera olika perspektiv. Årets rapport har nu kommit ut med ett pressmeddelande, U-Multirank creates new ‘Higher Education Cooperation Index’, showing the key to strategic success is cooperation. U-Multirank bedömer varje lärosäte från fem perspektiv: 

• Undervisning och lärande
• Forskning
• Kunskapsspridning
• Internationalisering
• Regional samverkan

Under varje rubrik finns det flera underkriterier och resultatet är att du kan jämföra lärosäten från olika perspektiv och därmed hitta de bästa inom ett område. Framför allt kan man se vilka lärosäten är starkaste inom just det område du är intresserad av (ämne, examination, land, storlek på lärosäte mm).

U-Multirank is an alternative approach to comparing universities and offers a solution to the flaws of traditional league tables. Its multi-dimensional approach compares the performance of universities across a range of different activities grading each of them from ‘A’ (very good) to ‘E’ (weak). It allows users to identify a university’s strengths and weaknesses, on the aspects that most interest them. The data included in U-Multirank are drawn from a number of sources, providing users with a comprehensive set of information: data supplied by institutions; and drawn from international bibliometric and patent databases; from national databases; and from surveys of more than 100,000 students at participating universities.

Man kan även jämföra lärosäten inom ett land och det finns en rapport för just Sverige (Swedish universities in global comparison 2021). Svenska lärosäten är särskilt starka inom internationalisering.

Presentation av UKÄs årsrapport

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) presenterar sin årsrapport med statistik och översikt på svensk högre utbildning under 2020 i en webbsändning tisdag den 8 juni, 09:00-10:30.

Program

• Inledning av Anders Söderholm, generaldirektör UKÄ
• Presentation av årsrapporten av Tomas Gustavsson, utredare och projektledare UKÄ
• Frågestund som modereras av Annika Pontén, avdelningschef UKÄ

UKÄ:s årsrapport ger en bred översikt över det aktuella läget och utvecklingen i ett längre perspektiv för Sveriges universitet och högskolor.

Anmäl dig till den digitala konferensen här

Inaktiva studenter - ny rapport från UKÄ

Andelen inaktiva studenter (studenter som inte har någon registrerad kursrelaterad aktivitet i det studieadministrativa systemet Ladok) har sjunkit marginellt under de senaste 3 åren enligt en ny rapport från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Andelen inaktiva studenter i stort sett oförändrad. Det finns betydligt flera inaktiva studenter på fristående kurser (22.6%) än i programutbildningar (4,5%) men stora variationer mellan olika ämnesområden och lärosäten.

Andelen inaktiva studenter i svenska högskolan har legat stabilt under de senaste läsåren. Läsåret 2019/20 var andelen 8,7 procent, vilket var en lika stor andel som föregående läsår. På tre läsår har andelen inaktiva studenter sjunkit med 0,3 procentenheter. Under alla läsår har andelen varit betydligt större på fristående kurser än på program och andelen inaktiva män har varit större än andelen inaktiva kvinnor. Andelen inaktiva studenter fortsätter att varierar stort mellan olika utbildningsområden och lärosäten.

Mer information: Statistisk analys: Uppföljning av studenters aktivitet på kurs.

Stort intresse för högskolestudier - UKÄs årsrapport 2020

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport och presenterade innehållet via en webbsändning 9 juni (se inspelningen nedan). Intresset för högre utbildning fortsätter att växa, framför allt bland kvinnor som nu utgör 60% av alla studenter.

Universitetskanslersämbetets årsrapport ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas samt i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns här på webben figur- och tabellunderlag.

Rapporten innehåller statistik och kommentarer om följande områden:

• Utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
• Internationell studentmobilitet på grundnivå och avancerad nivå.
• Utbildning på forskarnivå.
• Utbildning och arbetsmarknad.
• Högskolans personal.
• Högskolans ekonomi och finansiering.
• Högskolans forskning

Rapporten också beskriver och kommenterar olika utvecklingstendenser, bland annat:

• Intresset för högskolestudier är fortsatt högt
• Antalet distansstudenter ökar kraftigt
• Allt fler äldre i högskolan
• God arbetsmarknad för personer med examen från högskolan
• Forskarutbildningen inte alltid lönsam för individen
• Personalen vid landets lärosäten ökar
• Kostnaderna för högskolans verksamhet ökar och intäkterna minskar
• Den sociala snedrekryteringen till högskolan fortsätter

Ladda ner årsrapporten som pdf-fil.

Här ser du UKÄs webbsändning med en övergripande presentation av årsrapporten samt frågor och svar.

Färre inaktiva studenter i högskolan - ny rapport

"Campus Tour" (CC BY-NC 2.0) by kohane

Nya statistik från UKÄ (Universitetskanslersämbetet) visar att andelen inaktiva studenter, de som inte deltar i någon  kursrelaterad aktivitet, har minska under de senaste åren (Färre inaktiva studenter i högskolan). Dessa inaktiva studenter har tidigare räknats som avhopp och har bidragit till lägre genomströmning på många kurser och program. Men nu finns det rutiner hos lärosäten att inte räkna studenter som aldrig kommer igång med sin utbildning och det har bidragit till en minskning enligt den nya analysen. UKÄ har ett regeringsuppdrag att följa den här utvecklingen och denna analys visar utvecklingen mellan 2012-2019.

På en majoritet av lärosäten har andelen inaktiva studenter minskat under mätperioden. Särskilt på några av de större lärosätena har andelen minskat vilket har bidragit till att den totala andelen inaktiva studenter är den lägsta hittills. En möjlig orsak kan vara att enskilda lärosäten har gjort insatser för att få ner andelen inaktiva studenter eller har gjort förändringar i hur registreringar sker.

Ladda ner analysen: Uppföljning av studenters aktivitet på kurs: Färre inaktiva studenter i högskolan

Svenskarna och internet 2019

Internetstiftelsen 2019

Nästan alla i Sverige använder internet – men hur meningsfull är all den tid vi lägger? När Internetstiftelsen för första gången i rapporten Svenskarna och internet frågar om meningsfullhet syns stora skillnader vad gäller hur väl använd tiden för olika aktiviteter anses. Bara en fjärdedel tycker att tiden de lägger på sociala medier är meningsfull. 

Andra intressanta fakta från rapporten:

• Hela 83% av befolkningen använder nu sociala medier men många har blivit mer försiktiga med vad de delar under det senaste året.
• Det digitala utanförskapet sjunker men det finns fortfarande cirka en miljon svenskar som inte använder internet dagligen.
• Digitala samhällstjänster används allt oftare och 85% tycker att dessa tjänster underlättar.. Populäraste var Skatteverkets tjänster. 
• Smarta prylar i hemmet ökar. 54% har någon uppkopplad pryl i hemmet.
• Nära hälften av användarna känner sig övervakade på nätet och cirka 14% har upplevt näthat och trakasserier.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Svenskarna och internet 2019.

Källa: Pressmeddelande från Internetstiftelsen.

Stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier

"Kick-off EIT 2013" (CC BY-NC 2.0) by Technoport2012

Det finns stora regionala och sociala skillnader när det gäller rekrytering till högre utbildning i Sverige enligt UKÄs nya rapport: Statistisk analys: Rekryteringen till högskolestudier från Sveriges län och kommuner. De som söker sig till högskolan har oftast högutbildade föräldrar och bor i storstadsområden och man ser att andelen ungdomar som går direkt från gymnasiet till högskolan fortsätter att sjunka. Allt flera kvinnor söker sig till högre utbildning idag och andelen män som söker sjunker stadigt.

Andelen sökande från landsbygden är fortfarande låg och visar inga tecken på förbättring. Till exempel hade 18,7% av alla 19-åringar i Uppsala län påbörjat högskolestudier under 2019 medan motsvarande siffra i Gotlands län var 4,8%. Skillnaderna är ännu skarpare på kommunnivå:

Mellan kommunerna var skillnaderna ännu större. Högst övergång hade 19-åringarna i Lunds kommun i Skåne län, 24,8 procent, medan övergången var lägst i Bergs kommun i Jämtlands län, 1,3 procent. Bland 24-åringarna var övergången högst i Danderyds kommun i Stockholms län, 82,4 procent och lägst i Jokkmokks kommun i Norrbottens län, 17,4 procent.

Enligt Sofia Berlin Kolm, ansvarig utredare för analysen på UKÄ:

- Analysen visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för om personer påbörjar högskolestudier, men att det finns stora skillnader mellan länen bland ungdomar med liknande social bakgrund. Det innebär att det är andra faktorer som är kopplade till regionen som också påverkar övergången i väldigt hög grad. Det kan vara geografiska faktorer som avståndet till en högskola liksom möjligheterna att hitta ett passande arbete efter en akademisk examen.

Högskolor och universitet allt mer internationella

"Campus" (CC BY 2.0) by The Royal Danish Academy of Fine Arts, School of D

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har släppt sin årsrapport med statistik och analys om svensk högre utbildning, enligt ett pressmeddelande från UKÄ. Den tydligaste trenden i år är den ökande internationaliseringen. Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ:s analysavdelning och projektledare för framtagandet av Årsrapporten:

– ­Allt fler vill komma till Sverige för att studera och forska, vilket är positivt och berikar högskolevärlden. Det betyder fler kunskapsutbyten på global nivå och skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom både forskning och utbildning. ... Vi kan även se att personer som har med sig en utländsk examen etablerar sig väl på arbetsmarknaden efter att de gått en svensk kompletterande utbildning. Rekrytering av utländsk kompetens kan alltså bidra till att lösa kompetensförsörjningen.

En motsatt trend är att svenska studenter som väljer att åka utomlands och studera har minskat. Det kan ha flera orsaker, en är att vissa utbildningar som läkarutbildningen har byggts ut och nu kan ta emot fler studenter. Ytterligare en trend, som varit i flera år, är att vissa grupper inte lockas av högre studier.

– Vi kan se att till exempel svenska män, personer som har lågutbildade föräldrar och utrikes födda som invandrat efter skolstarten är underrepresenterade. Det finns troligen många personer i de här grupperna som både skulle passa för högre studier och berika högskolevärlden och samhället om de kunde lockas att bryta mönstret och studera vidare.

Ladda ner UKÄs årsrapport.

Genomströmningsstatistik i svensk högre utbildning

"180904_studenter_vid_DTU_8370" (CC BY 2.0) by News Oresund

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat nya tabeller med statistik om prestationsgraden och examensfrekvens i högskoleutbildningen på grundnivå och avancerad nivå (Nya tabeller om genomströmningen på högskolan).

Prestationsgraden är ett mått som visar hur många högskolepoäng studenter tar av de antal högskolepoäng de är registrerade för under ett visst läsår. För prestationsgrad publiceras fyra nya tabeller som beskriver prestationsgraden uppdelat på kön, program/kurs, svenska/inresande studenter, ålder, campus/distans och lärosäte. Siffrorna visar bland annat att studenterna har blivit bättre på att ta de högskolepoäng som de registrerat sig för, prestationsgraden har ökat till 83 procent 2016/2017, jämfört med 2008/2009 då motsvarande siffra var 79 procent.

När det gäller genomströmningssiffror för distansutbildningar ser vi tydliga förbättringar mellan 2008 och 2017. Distansutbildningar 2017 har en prestationsgrad på 65% mot 86% på campus. Det finns ju flera förklaringar på skillnaden, främst att distansstudenter oftast kombinerar studier med arbete och familj och studerar på deltid, men det finns också förbättringspotentiell med en ökad fokus på bättre kursdesign och kvalitetshöjande åtgärder. Värt att notera är att skillnaden är minimal när det gäller yrkesexamensprogram med en prestationsgrad på 88% på distans mot 90% på campus. Prestationsgraden är lägst på fristående kurser med 51% på distans och 70% på campus. Överlag ser vi en högre prestationsgrad för kvinnor än för män.

Folkbildningens betydelse för samhället

"Summer School 2014" (CC BY-SA 2.0) by slubdresden

Över 1,2 miljoner människor deltog i någon form av folkbildning 2018 enligt en ny rapport från Folkbildningsrådet, Folkbildningens betydelse för samhället – Folkbildningsrådets samlade bedömning 2018. Folkbildningen ger utbildningsmöjligheter till många som har svårt att delta i det formella utbildningssystemet och har större möjligheter att individanpassa utbildningar till individens behov.

Vi kan tydligt se att folkbildningen bidrar till ett Sverige som håller ihop. Folkbildningen finns i Sveriges alla kommuner och når och engagerar en stor del av befolkningen. Inom folkbildningen samlas kvinnor och män, med olika bakgrund, i olika åldrar och med olika förutsättningar. Folkbildningen är en arena där vi gemensamt kraftsamlar mot populism, kunskapsförakt, främlingsfientlighet och exkludering.

Rapporten redovisar svensk folkbildning ur fyra perspektiv: demokratisyftet, påverkanssyftet, utbildnings- och bildningssyftet samt kultursyftet.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Rapport om norsk högre utbildning 2019

Bild: Diku

Varje år kommer en övergripande rapport om norsk högre utbildning, Tilstandsrapport for høyere utdanning, sammanställt av Diku (Direktoratet for internasjonalisering og kvalitetsutvikling i høyere utdanning). Här hittar du rapporter och statistik om utbildningar, doktorandsutbildning och forskning, ekonomi och HR-frågor. Ett särskilt fokus läggs i år på hur universitet och högskolor arbetar med FNs hållbarhetsmål och miljöarbetet.

Årets temakapittel tar utgangspunkt i FNs bærekraftsmål og arbeidet med å gjennomføre det grønne skiftet. Kapittelet belyser høyere utdanningssektorens arbeid med disse temaene, og viser at det jobbes bredt i sektoren med å inkludere perspektiver knyttet til det grønne skiftet og bærekraft i utdanning og forskning, så vel som i investeringer og drift. Temakapittelet skiller seg fra resten av rapporten ved at det i større grad er basert på kvalitative vurderinger og dialog med nøkkelpersoner.

Ladda ner rapporten.

Färre helårsstudenter i högskolan - ny rapport från UKÄ

Antalet helårsstudenter inom svensk högre utbildning fortsätter att minska framför allt inom vård- och lärarutbildningar, enligt en nyhet från UKÄ (Universitetskanslersämbetet), Färre helårsstudenter i högskolan. 2018 fanns det 289 900 helårsstudenter, en minskning på 2170 mot 2017. Under tiden har staten utökat antalet statsfinansierade studieplatser men rekrytering till högskolan har blivit svårare.

Enligt UKÄs utredare, Marie Kahlroth:

- Flera lärosäten skriver i sina årsredovisningar att den goda arbetsmarknaden har lett till färre sökande och att det är särskilt svårt att rekrytera till vissa utbildningar inom välfärdsområdet. Andra lärosäten menar att de håller på att utveckla nya utbildningar och att detta ännu inte fått genomslag. Minskningen innebär att det nu finns outnyttjad kapacitet i högskolan.

Samtidigt ser man en ökning på avgiftsfinansierade studieplatser för studenter från utanför EU och vid några lärosäten uppgår den studiefinansierade verksamheten till 10% av de totala utbildningsintäkterna.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Lärosätenas årsredovisningar - färre helårssstudenter trots utbyggnad.

Ökande prestationsgrader inom svensk högre utbildning

Photo CC0 by Loïc Fürhoff on Unsplash

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har publicerat en statistisk analys av studenters prestationsgrad fram till läsåret 2015-16, enligt en nyhet från UKÄ, Högskolestudenternas prestationsgrad fortsätter öka. Dagens studenter klarar sina studier mycket bättre än tidigare och prestationsgraden ligger nu på 83%. Under perioden 2005-2016 har kvinnor haft en mycket högre prestationsgrad än män. Enligt Fredrik Svensson, utredare på UKÄ:

- För läsåret 2015/2016 var skillnaden hela 6 procentenheter. Störst är skillnaden mellan kvinnor och män på utbildningarna mot förskollärare och civilekonom och minst på läkarutbildningen.

En annan intressant aspekt är att utländska studenters prestationsgrad har ökat avsevärt; en 9% ökning sedan 2011. Ökningen har förmodligen en koppling till införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför EU/EES och Schweiz. Program har fortfarande högre prestationsgrad än fristående kurser och yrkesinriktade program har oftast högsta prestationsgrad.

Ladda ner rapporten som pdf-fil. 

Globala utbildningsstatistik - ny OECD-rapport

Om du behöver aktuell information om utbildningstrender och officiella statistik om länders utbildningssystem kan du hitta allt i en ny rapport från OECD, Education at a glance 2018. Rapporten innehåller data om medlemsländernas utbildningssystem: tillgång till utbildning, investering, forskning, resultat, tillgänglighet, jämställdhet, organisation och kvalitet. Det finns även särskilda rapport för varje medlemsland, till exempel Sverige.

Education at a Glance: OECD Indicators is the authoritative source for information on the state of education around the world. It provides data on the structure, finances and performance of education systems in OECD and partner countries. With more than 100 charts and tables, Education at a Glance 2018 imparts key information on the output of educational institutions, the impact of learning across countries, and worldwide access, participation and progression in education. It also investigates the financial resources invested in education, as well as teachers, the learning environment and the organisation of schools.

Referens

OECD (2018), Education at a glance 2018: OECD indicators, OECD Publishing, Paris.

http://dx.doi.org/10.1787/eag-2018-en.

Rekrytering till högre utbildning - stora regionala skillnader

"Sitting" (CC BY-NC 2.0) by NTNU Engineering Science and Technology

Allt flera ungdomar väntar minst ett år efter avslutade gymnasiestudier innan de börjar på högskolan. Dessutom finns det ganska stora regionala variationer när det gäller högskolerekrytering, enligt en ny statistisk analys av Universitetskanslersämbetet (UKÄ). 66% av alla födda 1993 har grundläggande behörighet och av dessa hade 61% påbörjat sin högskoleutbildning vid 24-års ålder. Övergången till högskolan var högst i Stockholm, Uppsala och Skåne och lägst i Gotland, Norrbotten och Jämtland. Skillnader mellan kvinnor och män blev tydligare med stigande ålder.

Enligt Sofia Berlin Kolm, utredare på UKÄ och ansvarig för analysen:

- UKÄ gör den här analysen varje år. Nytt för i år är att vi även har undersökt hur andelen med grundläggande behörighet för högskolestudier från gymnasieskolan skiljer sig åt för de grupper vi studerar. Vi ville se om skillnaderna har sin utgångspunkt redan i gymnasieskolan, men det visade sig att det inte fanns något tydligt samband. Variationen i andelen med grundläggande behörighet är istället betydligt mindre än variationen av andelen som påbörjar högskolestudier.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Högskolan i siffror

Om du behöver aktuell statistik om svensk högre utbildning hittar du det mesta på UKÄs (Universitetskanslersämbetet) samlingssida, Statistikdatabas: Högskolan i siffror.

Här kan du hitta information kring bland annat sökstatistik, registrerade studenter, helårsstudenter, helårsprestationer, examina, internationellt utbyte, forskning, personal och ekonomi. Du kan även söka inom olika kategorier, ämnesområden mm. Du kan också ladda ner de tabeller du behöver.