Livslångt lärande kräver nya utbildningsmodeller

Photo by Science in HD on Unsplash

Enligt högskolelagen har alla lärosäten ansvaret att främja det livslånga lärandet. Det betyder ett utbud av kurser och korta program för yrkesverksamma och alla som behöver sadla om och byta karriär. Frågan är hur lärosäten tar sig an denna utmaning, enligt en artikel i tidskriften Curie, Livslångt lärande tvingar lärosätena att tänka nytt. Det betyder att nya, flexibla kurser måste tas fram och bedömning och validering av arbetslivserfarenhet blir allt viktigare. Det finns ett starkt växande behov av fortbildning och arbetsintegrerat lärande, inte minst i spåren av pandemin, och näringslivet har ett växande problem att hitta folk med rätt kompetens.

Enligt Johan Tysk, vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet:

Vi vill vara med och göra nytta men måste lära oss att utforma kurser så att det blir bra för de här nya grupperna. Det starka förändringstrycket i samhället gör att det livslånga lärandet kommer att bli en väsentlig del av lärosätenas utbildningar, även om ungdomsutbildning även framgent är det stora.

Ett lärosäte som lyfts fram inom området och satsar på livslångt lärande i samverkan med näringslivet är Högskolan Väst:

Ett av de lärosäten KK-stiftelsen stödjer är Högskolan Väst som spelade en viktig roll när Saab la ner verksamheten i Trollhättan 2011. Regeringen sköt då till pengar för ett stort antal platser och högskolan kunde erbjuda de uppsagda kurser för vidareutbildning eller omskolning – en bidragande orsak till att arbetslösheten efter tre år var mindre än när Saab fanns.

Från näringslivets sida vill man se ännu närmare samarbete för att hitta flexibla lösningar för både anställda och arbetssökande. Här behövs lösningar inte bara inom högre utbildning men i samarbete med yrkeshögskolor, studieförbund, folkhögskolor och privata utbildningsföretag. Tidigare i år publicerade Svenskt näringsliv en rapport, Utbildning för kompetensutveckling och omställning – Så kan högskolans roll för det livslånga lärandet stärkas, som ger rekommendationer för hur högskolans roll i livslångt lärande kan förstärkas, inte minst genom bättre samverkan.

I rapporten presenteras reformförslag som regering och riksdag bör genomföra för att stärka högskolans roll i det livslånga lärandet och därigenom stärka företagens – och Sveriges – konkurrenskraft i en värld i stark förändring. Det finns också skäl för lärosätena att hämta inspiration och lära av varandra.

Bedömning av reell kompetens - nationell samordning behövs

Photo by LinkedIn Sales Solutions on Unsplash

Mer samarbete och samordning behövs för att underlätta lärosätenas bedömning av reell kompetens enligt UHR (Universitets- och högskolerådet) i en nyhet, Lärosäten samverkar kring bedömning av reell kompetens. De som saknar behörighet till högskolestudier kan få en bedömning av sina faktiska kunskaper och färdigheter och detta arbete är nu en integrerad del av varje lärosätes ordinarie verksamhet. UHR har haft en stödjande roll för att hjälpa lärosäten med detta och har nu skrivit en rapport om hur pilotverksamheten har gått och hur man bör gå vidare.

Uppföljningen visar att majoriteten av de 23 lärosäten som deltog har fortsatt att integrera arbetet med bedömning av reell kompetens i sin ordinarie verksamhet, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid UHR. Den samverkan med andra lärosäten som påbörjades i och med pilotverksamheten har i de flesta fall också etablerats som en naturlig del av arbetet.

Bland annat vill flera lärosäten se mer nationell samordning samt mer kompetensutveckling inom området.

Flera lärosäten efterlyser en nationell samordning av arbetet med reell kompetens. UHR har idag ett sådant samordningsuppdrag när det gäller att validera yrkeskunskaper för antagning till yrkeslärarutbildningen. Vidare menar flera lärosäten att bristen på resurser gör det svårt att ytterligare utveckla arbetet med att bedöma reell kompetens.

Läs UHR-rapporten: Uppföljning av pilotverksamheten för bedömning av reell kompetens (pdf)

Kommande webbinarier och digitala konferenser

Photo by Andrew Neel on Unsplash

Några intressanta digitala evenemang under de kommande veckorna.

EUA (European Universities Association) arrangerar två webinarier inom projektet DIGI-HE som utvecklar strategier och metoder som utvecklar digitalisering inom högre utbildning. 

• 26 januari, 14:00-15:00. Developing a high-performing digital education ecosystem: institutional self-assessment instruments.
• 5 februari, 14:00-15:00. Results of the survey report “Digitally enhanced learning and teaching in European higher education institutions".

Dessutom arrangerar EUA ett webbinarium om valideringsfrågor, Ensuring fair and transparent recognition procedures through Bologna Process tools, 28 januari 14:00-15:00.

Här i Sverige arrangerar SVERD (Svenska riksorganisationen för distansutbildning) en digital konferens om hur seniorernas digitala kompetens kan utvecklas, How seniors learn digital skills in the Nordics and Baltic –The Swedish Perspectives, 27-28 januari.

ENCELL (Nationellt kompetenscentrum för livslångt lärande) har publicerat en bra lista över konferenser och seminarier om livslångt lärande och vuxnas lärande under året.

Icke-formella certifikat - ny rapport

CC BY-ND Some rights reserved by Deakin University

Idag finns det ett stort utbud av icke-formella nätbaserade kurser som t.ex. MOOCs som ger olika sorters intyg och certifikat. Dessa kallas för micro-credentials och skapar en viss förvirring bland formella utbildningsanordnare och arbetsgivare eftersom det saknas klara länkar mellan dessa och formella certifikat och examensbevis. En ny rapport från Deakin University i Australien, Making micro-credentials work for learners, employers and providers, kartlägger området och ger rekommendationer till utbildningsanordnare, arbetsgivare och studerande.

Rapporten definierar micro-credentials så här:

... a micro-credential is a certification of assessed learning that is additional, alternate, complementary to or a formal component of a formal qualification.

Rapporten rekommenderar nationella och internationella ramverk som ger möjlighet att validera icke-formella kursintyg och koppla dem till det formella utbildningssystemet. Desutom förespråkar rapporten personliga konton för livslångt lärande.

Micro-credentials are not a silver bullet, but with thoughtful implementation they can supplement and complement quality higher education systems and enable opportunities for learners across the lifespan. A society that works towards more granular certified learning to incentivise its citizens to continue to learn and warrant their achievements will be on the path to a happier and healthier culture, and a stronger economy.

”Formell utbildning har fått för stor betydelse”

Livslångt lärande ligger i fokus idag och det finns mängder med rapporter, rekommendationer, strategier och debattartiklar om hur utbildningsstrukturer kan anpassa sig till en ny syn på utbildning och validering. En ny studie från Malmö universitet har granskat policydokument och vägledning kring livslångt lärande från t.ex. EU, UNESCO och OECD och tittat på hur de har påverkat pedagogiska styrdokument i både Sverige och Danmark, enligt en artikel på Forskning.se, ”Formell utbildning har fått för stor betydelse”.

Simon Schulin, som har skrivit avhandlingen, pekar på stora skillnader mellan de två länderna kring hur de har implementerat rekommendationerna.

- Danmark är mycket auktoritetstroget och implementerade alla policydokument fullständigt. I Danmark har utbildningsministeriet tydliggjort för ungdomsskolan att formell utbildning och examen är en förutsättning för livslångt lärande. Här finns också ett vägledningsinstitut, direkt under utbildningsministeriet. Sverige däremot är mycket mer decentraliserat ... I Sverige ger exempelvis Skolverket bara rekommendationer.

Ytterligare ett problem som lyfts är att livslångt lärande är så starkt förknippat med anställbarhet och att bildning och informellt lärande inte värdesätts tillräckligt. De som inte har formella examen riskerar att exkluderas.

- Risken är att formell utbildning har fått för stor betydelse ... De som saknar formell utbildning och examen exkluderas och på det sättet reproduceras utanförskap.


Referens
Schulin, S. (2019) Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark. Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle. https://doi.org/10.24834/isbn.9789186295851

Digitala examensbevis vid Linnéuniversitetet

Sedan 2018 har Linnéuniversitetet bara gett ut digitala examensbevis och certifikat och detta har fått internationell uppmärksamhet i en artikel av PIE (Professionals in International Education), Linnaeus U says digital-only credentials a hit. Alla certifikat, intyg och examensbevis är digitala idag och initiativet har fått en mycket positiv respons från studenterna, enligt Ulrika Ehrenstråhle, funktionsansvarig för examen och tillgodoräknande.

- We see this as one of many proofs that students are adaptive to digitisation, and demanding that bureaucracy follows technical developments.

Dokumenten tas fram i pdf-format med en e-signatur och detta kan verifieras elektroniskt. Fördelen är att studenter kan nu snabbt och enkelt skicka sina certifikat till arbetsgivare och andra. Dessutom kan de spara alla sina certifikat i originellt format på ett ställe. Även studenter som tidigare har fått papperscertifikat hör av sig för att nu få en elektronisk version.

Ny e-tjänst: Vad motsvarar din utländska utbildning i Sverige?

Nu finns det en e-tjänst som gör det möjligt att se vad en utländsk utbildning motsvarar i Sverige. Tjänsten har tagits fram av UHR (Universitets- och högskolerådet) och ska göra det lättare för många att komma in i arbetsmarknaden. Enligt ett pressmeddelande från UHR:

Det är viktigt att ta tillvara kompetensen hos de hundratusentals personer i Sverige som har en utbildning från ett annat land, säger Karin Röding, generaldirektör för UHR. UHR:s nya så kallade bedömningstjänst gör det lättare för både arbetssökande och arbetsgivare att förstå vad en utländsk utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet. För arbetsgivare innebär det att de lättare kan rekrytera personer med rätt kompetens.

I bedömningstjänsten finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning eller högskoleutbildning motsvarar i Sverige. Svaret kan laddas ner som en pdf, som den som söker arbete kan skicka till arbetsgivare tillsammans med sina utbildningsdokument. I tjänsten finns bedömningar av närmare 500 utbildningar från 37 länder.

– Tjänsten ger snabbt och enkelt besked om vad en utländsk utbildning innebär, säger Lars Petersson, avdelningschef vid UHR. Vår förhoppning är att framför allt arbetssökande och arbetsgivare ska ha nytta av den, men även personer som vill studera i utlandet ska kunna se vad olika utbildningar motsvarar i Sverige.

Länk till bedömningstjänsten.

Praktisk guide till badges

CC BY Some rights reserved by Open badges for folkbildning

Hur kommer vi igång med open badges, dvs digitala certifikat som validerar färdigheter och engagemang? Ett Nordplusprojekt, Open badges for folkbildning, har skapat en enkel guide som tar dig steg-för-steg på fyra språk (svenska, engelska finska och isländska) om hur du skapar en badge, lägger in kriterier, uppgifter och bedömning och aktiverar tjänsten.

• Se guiden Developing criteria for an open badge.
• Resurser om open badges.
• Infographic 1 Swedish A3 – PDF
• Infographic 2 Swedish A3 – PDF

Utbildning är nyckeln till integration

En arbetsgrupp inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har i samarbete med bland andra UHR (Universitets- och Högskolerådet) har undersökt frågor kring flyktingars möjlighet till högre utbildning och validering av befintliga kompetenser, enligt en artikel av UHR, ”Viktigt ta vara på kunskapsbasen hos akademiker som kommer till Sverige”. Arbetsgruppen ser att möjligheten att få permanent uppehållstillstånd kopplas endast till arbete idag och föreslår en lagändring så att även utbildning ger denna möjlighet. Dessutom bör lärosäten få ekonomiska incitament att arbeta mer med validering av arbetserfarenheter och kompetenser.

Idag finns det branscher som har stora anställningsbehov men inte hittar folk med rätt kompetens. Bland flyktingar finns det akademiker och erfarna människor inom sådana branscher som vård, omsorg, teknik mm och de behöver kompletterande utbildningar. Förslagen gynnar inte bara flyktingar men även människor som vill sadla om. Enligt Malin Jönsson, utredare och UHR:s representant i arbetsgruppen:

- Behovet av validering gäller inte bara nyanlända utan även personer som vill växla karriär eller behöver omställning på arbetsmarknaden, till exempel på grund av stora varsel. Då kommer behovet av att ens kompetens kan mätas och bedömas, så att man inte behöver lära om allt.

Förslagen diskuteras vidare denna vecka vid SUHF:s konferens, En högskola för alla – om nyanländas inkludering.

Blockchain kan förändra allt

Du kommer säkert att se begreppet blockchain mer och mer i framtiden och många tror att det kan påverka utbildningssektorn på ett radikalt sätt. Blockchain är inte så enkelt att förstå men grovt kan man säga att det är en krypteringsteknik som gör det möjligt att överföra pengar, avtal, certifikat, äganderätt mm på ett säkert sätt utan att blanda in mellanhänder som banker eller universitet. Du känner säkert till den digitala valutan bitcoin som kan överföras på ett verifierbart och säkert sätt. Blockchain handlar om samma sorts teknik, fast inom många flera områden.

Men hur kommer blockchain att påverka utbildning? En artikel av Jan Hylén, Vad betyder blockchain-tekniken för utbildningssektorn? förklarar begreppet på ett enkelt sätt (med länkar till flera förklaringar) och diskuterar tänkbara användningsområden inom utbildning. Till exempel kan blockchain användas för att skapa en verifierbar portfolio med alla kurser, erfarenheter, certifikat som man har fått genom livet som kan verifieras utan att behöva fråga mellanhänder.

Artikeln refererar speciellt till en ny rapport från EUs forskningsorgan JRC, Blockchain in education, som rekommenderas om du vill få inblick i vad tekniken kan innebära.

- I rapporten sammanfattar man att ”Blockchain-teknik förväntas störa alla verksamhetsområden som grundas på tidsstämplad registrering av äganderätt.” Inom utbildningssektorn kan det till exempel handla om tilldelning av kvalifikationer eller examina, licensiering och ackreditering, hantering av studentdata, immateriell förvaltning (copyright eller motsvarande) och betalningar.

Bland annat kan det betyda att alla pappersarkiv med certifikat och examensbevis blir helt onödiga eftersom blockchain verifierar giltigheten automatiskt.

Här kommer en kort introduktionsfilm till blockchain. 

Öppen nätkurs i validering

Skolverket erbjuder en gratis öppen nätkurs, Valideringsarbete i teori och praktik – en introduktion, för alla som arbetar med vägledning, antagning och bedömning av kompetens. Syftet med utbildningen är att öka din kompetens att kartlägga och bedöma individers kompetens och under kursen får du flera praktiska verktyg som ger stöd i valideringsprocessen. Du kan följa kursen helt i din egen takt och du kommer att arbeta med verklighetsnära fallstudier.

- Följ fyra individer som på olika sätt behöver validering för att komma vidare i sina yrkesroller. Utbildningen är uppbyggd kring olika scenarier med filmer, teorier och praktiska moment. Under utbildningen får du, som arbetar med antagning, kartläggning, bedömning eller vägledning, en helhetsbild av validering och möjlighet att fördjupa dig i kartläggnings- och bedömningsarbetet. Du får även en bild av olika sammanhang där verktyget validering kan användas och vilka bedömningsgrunder som är mest lämpliga inom olika sektorer.

Starta kursen här.

Validering av individuell kompetens - ny svensk standard

SIS, Swedish Standards Institute, har tagit fram en standard för validering av individuell kompetens och därmed även validering av nyanländas kompetens. 

- Anledningen till att det behövs en ny svensk standard är att det har saknats nationell likvärdighet för validering av individuell kompetens. Många organisationer arbetar på olika sätt och efterfrågar tydliga riktlinjer, säger Tina Bohlin, projektledare SIS.

Standarden, som heter Kvalitetsledning - Validering av individuell kompetens SS 624000, kan användas för all slags validering, det vill säga utvärdering av hur en person uppfyller fastställda krav på kompetens.Standarden ska ge arbetsgivare, branschorganisationer och offentliga arbetsmarknadsorganisationer vägledning i att effektivisera och kvalitetssäkra sina insatser i alla sammanhang där kunskaper, färdigheter och kompetens behöver bedömas och dokumenteras. Den ska också bidra till en ökad rättssäkerhet för de personer som valideras.

- Vi hoppas att den nya standarden ska ge så pass tydlig vägledning i valideringsprocessen att fler utbildningsorganisationer och arbetsgivare ser validering som en naturlig del av den strategiska kompetensförsörjningen, säger Iwh Lauritsen, utredare vid Statens institutionsstyrelse, som deltagit i arbetet.

- Jag är också övertygad om att validering kan bidra till en förbättrad integration, mångfald och jämställdhet. Till exempel är det viktigt att så snabbt som möjligt kartlägga nyanländas kompetens. Validering ökar också möjligheterna till en bättre matchning av kompetens på arbetsmarknaden och till bättre insatser när det gäller kompetensutveckling och utbildning, säger Iwh Lauritsen.

SIS har tagit fram standarden tillsammans med representanter för privata näringslivet, statliga myndigheter och universitet. Den följer principerna i EU-kommissionens rekommendation för validering.

Källa: Pressmeddelande från SIS.

Webbinarium: MOOCs som ingång till högre utbildning för nyanlända

För några veckor sedan skrev jag om ett webbinarium om MOOCs för nyanlända. Nu kommer det europeiska projektet MOONLITE med ett nytt webbinarium inom samma område, 30 maj 15.15-16.15, Using MOOCs for entrepreneurship & social inclusion: Building skills among HE students and supporting refugees.

Webbinariet kommer att ta upp följande frågor:

• Hur kan MOOCs bli ett strategiskt verktyg för undervisning inom högre utbildning genom att erbjuda individuellanpassade studievägar och högskolepoäng
• Hur kan dessa öppna kurser hjälpa dem som idag är utanför högre utbildning, i synnerhet nyanlända?

Du kommer att möta följande experter som delar med sig av praktiska erfarenheter:

• Blaženka Divjak (University of Zagreb) “Student credits for MOOCs participation - A blended approach for traditional classrooms”
• Ronny Röwert (Kiron University) -  A blended-learning higher education model for refugees.
• Rene Mauer (ESCP Europe) - Teaching entrepreneurship and innovation to students from higher educational institutions and to refugees.

Webbinariet ingår i det europeiska projektet MOONLITE och ordnas i samarbete med NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande).

ValiGuide - ny nordisk valideringssatsning

"Centre for Adult Education Flipped Learn" (CC BY 2.0) by Vanguard Visions

Idag har vi en arbetsmarknad i ständig förändring och det ställer krav på att identifiera och ta vara på medborgarnas kompetens på rätt sätt. Validering av individers arbetserfarenhet samt informella och icke-formella kunskaper blir allt viktigare, inte minst bland nyanlända. Dessutom krävs ökat samarbete mellan de nordiska länderna. Därför har en nordisk expertgrupp inom NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) tagit fram en plattform och guide, ValiGuide, med riktlinjer, stödmaterial och metodtips för alla som jobbar med validering.

Initiativet utgår från behov inom näringslivet enligt en artikel på Nordiska Rådets webbplats, Nordiskt samarbete, Ny webbtjänst ger stöd vid validering:

- Arbetslivets representanter har efterlyst mer och bättre synliggörande och erkännande av lärande i arbetslivet, både det som sker i organiserad form och informellt. Validering av reell kompetens i valideringsmodeller och strukturer som erkänns och legitimeras av både arbetsmarknaden och det formella utbildningsystemet efterfrågas i hela Norden. För att det livslånga lärandet skall bli verklighet behövs också en harmonisering mellan våra utbildningssystem och allmänt godtagna metoder för validering.

Debattartikel föreslår svenskt nätuniversitet

"Knowledge Commons 2" (CC BY-NC 2.0) by pennstatenews

Cirka en halv miljon nya högskoleutbildade personer behövs inom den offentliga sektorn under de närmaste tio åren enligt Akademikerförbundet SSR. Sedan tillkommer behoven inom den privata sektorn. En debattartikel av Lisa Pelling i tidskriften Dagens Arena, Rädda välfärden med nytt universitet, diskuterar hur Sverige kommer att kunna utbilda så många på så kort tid. Vi har redan över 100 000 utländska akademiker som idag har jobb som inte kräver högskolekompetens. Det finns med andra ord möjligheter att hitta den arbetskraft som vi behöver men det kräver validering av befintlig kompetens och flexibla möjligheter till kompletterande utbildningar. Idag finns det inte kapacitet i högskolesystemet för att klara dessa utmaningar.

Pelling föreslår därför ett nytt öppet nätuniversitet med fokus på flexibla fortbildningar med bland annat MOOCs som modell:

- Sweden Open Online University skulle klara det som en aldrig så ambitiös satsning på kurser på existerande universitet skulle gå bet på: att vara lika tillgängligt för nyanlända i Stockholm som för asylsökande på boendet i Riksgränsen. Dessutom skulle Sweden Open Online University kunna nå även anhöriga som väntar på att få återförenas med familjemedlemmar i Sverige. Sfi redan i flyktinglägret, och en mycket bättre start i Sverige.

Validering och integration - webbinarium 2 juni

Bild: NVL (med tillstånd)

Validering av nyanländas kompetens är ett mycket aktuellt område just nu. Nordiska Nätverket för Vuxnas Lärande (NVL) arrangerar därför ett intressant webbinarium om ämnet torsdag 2 juni 10.00 - 11.00.

Webbinariet handlar om hur vi med hjälp av validering av kompetenser kan hjälpa nyanlända att integreras. Fokus ligger på hur folkbildningen bidrar till att bygga demokratiska kompetenser, och hur dessa kan valideras. Webinariet ordnas som en virtuell studiecirkelträff.

Under 2013-2015 tog en arbetsgrupp inom NVL fram ett studiematerial kring validering, nyckelkompetenser och folkbildning. Detta webinarium bygger på rapporten, och fokuserar på demokratiska kompetenser. Göran Hellmalm från Studieförbunden leder den en timme långa virtuella studiecirkelträffen.

Läs rapporten: Folkbildning and validation of key competences

Webbinariet sänds via Adobe Connect och kräver anmälan. Till anmälan.
Länk till webinariet kommer att skickas till alla som har anmält sig via e-post.

University of the People lanserar öppen nätbaserad MBA

University of the People (UoPeople) grundades 2009 och är en icke-vinstdrivande utbildningsorganisation som samarbetar med flera universitet (bl a New York University, Yale) och finansieras av bl a The Gates Foundation, Carnegie Foundation m fl. Konceptet är att erbjuda öpppen nätbaserad högre utbildning till studenter i utvecklingsländer som inte har råd med traditionella studier. Alla kurser är gratis (tuition-free) men för att få poäng måste du betala för examination.

Nu lanserar UoPeople ett nätbaserat MBA (Master of Business Administration) som har ackrediterats av amerikanska Distance Education and Accreditation Commission (DEAC). Programmet är helt nätbaserat och tar 15 månader (6 terminer) att fullfölja de 12 delkurserna. Examination kostar US$200 per kurs så hela programmet kostar $2400 (cirka 20 000 kr) mycket billigare än att andra MBA-program. Programmet är inte en MOOC men begränsas i första fas till 100 studenter men är ytterligare ett exempel på hur nätbaserade utbildningar utvecklas.

- University of the People (UoPeople) is the world’s first non-profit, tuition-free, accredited online university dedicated to opening access to higher education globally. Using open-source technology, Open Educational Resources, peer-to-peer learning, and the assistance of academic volunteers, UoPeople is designed to provide access to university studies for qualified high school graduates, despite financial, geographic, societal or personal constraints.

Ny europeisk rapport om validering av MOOCs

De flesta MOOCs (öppna nätbaserade utbildningar) ger inga högskolepoäng men det finns ett ökande intresse för riktlinjer för validering av dessa kurser och möjligheten för lärosäten att ge poäng efter kompletteringsuppgifter eller tentamen. Ett EU-projekt, OpenCred, har studerat möjligheter för validering av MOOCs och har nu publicerat en rapport med rekommendationer till lärosäten och myndigheter, Validation of Non-formal MOOC-based Learning.

Rapporten visar bland annat en valideringsmodel för öppna kurser där utbildningsanordnaren ska ange till vilken grad kursen uppfyller ett antal kvalitetskriterier. Modellen ska kunna hjälpa lärosäten att kunna validera öppna kurser och ge en sorts konsumentupplysning för deltagaren. Rapporten har ett antal rekommendationer till både lärosäten och nationella myndigheter om hur man kan erkänna öppna kurser och hur de kan integreras i den ordinarie verksamheten.

- The OpenCred report analyses current practices for the assessment and recognition of non-formal learning via MOOCs, and presents examples of how recognition is dealt with in formal higher education and continuing professional development. Currently only a small subset of MOOC provision awards ECTS credits to learners but with the continuing rise in the offer of MOOCs, recognition is a key issue that needs to be dealt with.

Här ser du ett bildspel som förklarar de viktigaste punkterna i rapporten.

OpenCred Study – Recognition of open learning in Europe: some issues for institutions to consider from witthaus

MOOCs för högskolepoäng - Tyska universitet samarbetar kring utbildning för flyktingar

Det nystartade tyska initiativet Kiron University riktar sig mot asylsökande akademiker och kan nu erbjuda ett sortiment på flera hundra öppna nätkurser (MOOCs) i samarbete med MOOC-konsortiet EdX enligt en artikel i nättidningen Campus Technology, Refugees Offered MOOCs for Credit. Kiron har flera tyska universitet (bl.a.  RWTH Aachen University, Heilbronn University and the Alanus University of Arts and Social Sciences) som partners och de erbjuder möjligheten att få högskolepoäng för en MOOC genom examination på campus.

Kiron University är inget officiellt universitet men ett initiativ för att skapa en plattform för gratis kompetensutveckling för asylsökande. Just nu fokuserar Kiron på asylsökande i Tyskland men ambitionen är att kunna erbjuda samma möjligheter i andra länder när man har ett partneruniversitet som vill hjälpa. De får sin finansiering genom s. k. crowd-funding (där tusentals frivilliga satsar mindre belopp) och partnerskap med erkända lärosäten. Initiativet söker ytterligare finansiering genom tävlingen Google Impact Challenge (se nedanstående video).

Nationell delegation ska föreslå strategi för validering

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic tillsätter nu en kommitté med uppdrag att verka för ett bättre fungerande och mer effektivt system för validering på nationell och regional nivå. Den nationella valideringsdelegationen ska även sprida goda exempel och arbeta för att enskilda får tillgång till den information de behöver om validering.

Validering sker idag inom både utbildningsväsendet och i arbetslivet och en person kan behöva gå igenom flera olika system för att få sin reella kompetens kompletterad, bedömd och godkänd. Valideringen behöver samordnas och därför är en av delegationens uppgifter att lämna förslag på en nationell strategi för validering. Strategin ska bidra till ett effektivt, långsiktigt och överblickbart system för validering, liksom en förbättrad samordning mellan aktörer och intressenter inom utbildningsväsendet, arbetsmarknaden, branscher och organisationer inom arbetslivet samt organ som ansvarar för utfärdandet av olika kvalifikationer.

Aktörer som berörs är bland andra gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, högskolan, övriga eftergymnasiala utbildningar, folkbildning samt verksamhet inom arbetsmarknad och arbetsliv som syftar till validering av reell kompetens.

Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 december 2019.

Källa: Pressmeddelande från Utbildningsdepartementet.