Studenterna är på campus, men inte lärarna

Photo by Luke Chesser on Unsplash

Studenterna är tillbaka på campus men lärarna syns inte i samma omfattning som förr. Det är situationen på Høgskolen på Vestlandets campus i Bergen, Norge, trots ett nytt stort hus för både undervisning och kontor. En ny byggnad öppnades 2020 med stora ytor för kollaboration mellan studenter och aktivitetsbaserade arbtesytor för personalen. Problemet är att medan campusområdet kryller av studenter igen finns det väldigt få lärare på plats enligt en artikel i den norska nättidningen Khrono, Tomme kontorlandskap i nybygg: — Bekymret for at mange holder seg aktivt borte.

Lärarna föredrar att stanna hemma även nu när pandemins faror verkar ha försvunnit. Detta leder bland annat till att studenterna har svårt att träffa sina lärare eftersom man aldrig vet när de är på plats. Dessutom är det svårt för nyanställda att komma in i ett sammanhang. Problemet är att lärarna inte fick någon hjälp att utnyttja de nya aktivitetsbaserade lokaler. Dessutom har erfarenheterna från pandemitiden satt sina spår. Enligt Tina Åsgård, facklig representant vid högskolan:

Vi opplever at mange kolleger som er vitenskapelig ansatte ikke ønsker å sitte der. De opplever at bygget ikke er egnet for den type arbeid som de holder på med. Man har ikke egentlig satt av kontorer der, bare landskapsarbeidsplasser. Det finnes noen såkalte multirom som man kan booke. De er som regel uten vinduer. Mange bruker dem som kontorer, selv om dette ikke er tanken bak dem.

Karin Bell, huvudskyddsombud vid Høgskolen på Vestlandet menar: 

Det er veldig mange forskjellige behov. Mange trenger å sitte i fred i konsentrasjonsarbeid. Andre syns det er greit å jobbe sammen med andre. På en høgskole eller et universitet vil det nok alltid være behov for en del enkeltkontorer. Mer enn andre steder — for man skal drive med forskning, veiledning, konsentrasjonsarbeid og av og til ha private samtaler med studenter og kolleger. Noen ganger er det behov for å snakke sammen i et lukket rom. Dette har en verdi i seg selv.

Artikeln beskriver en situation som många av oss inom högre utbildning känner igen just nu. I slutet av artikeln kommenterar högskolans rektor att det handlar om en övergångsfas och att man måste anpassa rutiner och miljöer efter behov. Diskussionen fortsätter.

Varför kollar vi jobbmobilen även på fritiden?

Photo by ROBIN WORRALL on Unsplash

En ny undersökning av Googleanställda visar att många kollar och svarar på jobbmejl under sin fritid, enligt en artikel i Computer Sweden, Därför fortsätter du att kolla jobbmobilen även efter arbetstid. En majoritet av de anställda använder sin egen mobil både privat och i tjänst och det leder till att gränserna mellan arbete och fritid suddas ut. 

De fem största anledningarna till att anställda fortsätter jobba efter arbetstid är att kolla efter viktiga mejl, meddelanden eller samtal (60 procent), kalenderpåminnelser för nästa dag (44 procent), nya notifikationer (40 procent), skriva ner anteckningar (32 procent) och göra färdigt uppgifter för nästa dag (29 procent).

Många av oss känner igen detta mönster och anledningen att vi inte kan låta bli att kolla jobbrelaterade meddelanden är rädslan att missa något viktigt samt känslan att vårt status som anställd är högre om vi alltid är anträffbara.

Dags för brusreducerande hörlurar?

Nu finns det ett bra sortiment brusreducerande hörlurar för alla som har svårt att koncentrera sig i bullriga miljöer: på tåget, i kaféer, även i öppna kontorslandskap. En bra guide till dessa finns på Elin Häggbergs utmärkta blogg, Teknifik, Det stora inlägget om brusreducerande hörlurar. Hörlurarna reducerar bakgrundsljud genom en teknik som heter active noise-cancelling (ANC). Det blir inte heltyst men många störande ljud tas bort eller reduceras kraftigt så att du kan koncentrera dig på läsning eller skrivande.

Det är främst bakrundsbrus och buller som stängs ut. Konsekventa ljud. Som en brummande fläkt eller flygplansmotor. Du kommer fortfarande höra, om än svagt, personer som pratar, smällar, någon som klappar händer och så vidare.

Artikeln förklarar tekniken och beskriver fem olika produkter med både fördelar och nackdelar. Elin slutar med några goda råd: var beredd att betala för bra kvalitet, prova olika hörlurar i affären och välj den som känns bäst. Här ser du en film som förklarar tekniken. jag kommer definitivt att köpa ett par inom kort!

Vad händer om hemmakontoret blir normen?

"Home Office" (CC BY-NC-SA 2.0) by santosh.wadghule

De flesta av oss har nu jobbat hemifrån i flera veckor. Det fungerar bra för en del och mindre bra för andra. Men vad händer om hemmakontoret blir normen i framtiden, undrar en artikel i den norska nättidningen Khrono, Forskere advarer mot at hjemmekontor blir normalen. Många saknar närheten till studenter och kollegor medan andra tycker att de får mycket mer gjort när de arbetar hemma utan störningar, i synnerhet för många som normalt jobbar i kontorslandskap. Hemmaarbete kräver bra arbetsdisciplin och en strukturerad vardag. Tänk på att lägga in fikapauser, lunchtid och kanske ta en mimipromenad då och då för att ladda om batterierna.

Det som oftast saknas är vardagssnacket i korridoren eller fikarummet. När man jobbar hemma så vågar man inte störa dina kollegor och det kan leda till en känsla av ensamhet. Enligt psykolog Oddvar Skjæveland:

Den aller viktigste grunnen til at folk kan mistrives med hjemmekontor er det sosiale. Det går både på det uformelle — det å slå av en prat, utveksle helgeopplevelser, glede seg over ting sammen og å være et team, men og på det faglige. Man får ikke den jevne flyten med småkommentarer og spontane spørsmål når man sitter fra hverandre. Terskelen for kontakt er høyere når man må sende en melding eller mail.

Om hemmakontoret blir normen måste vi se det som en arbetsmiljö. Många jobbar idag med sin bärbar dator på köksbordet, långt ifrån en acceptabel ergonomisk lösning. På kontoret har man idag stora dubbelskärmar, bra kontorstolar och anpassad belysning. Oddvar Skjæveland menar;

Når hjemmekontor brukes i så stor grad som nå, og folk får med seg hjem ergometrisk utstyr med skjermer og stoler ligger det implisitt at det og overføres ansvar til arbeidsgiver for å ivareta HMS-krav til hjemmekontoret.

Vad blir arbetsgivarens ansvar när det gäller en acceptabel arbetsmiljö i hemmet? Vad händer om fler vill fortsätta att arbeta hemifrån efter krisen? Artikeln avslutas med frågor om framtidens kontor och i synnerhet öppna kontorslandskap som kommer förmodligen att ifrågasättas ännu starkare efter krisen.

Vanligaste störningskällor på jobbet

CC BY-ND Some rights reserved by Statista charts

Vad stör dig mest på jobbet? Bilden visar resultat på en amerikansk undersökning som sammanfattas i en artikel på World Economic Forum, This is what people find distracting at work. Pratglada kollegor och störande bakgrundsljud stör mest. Studien, Workplace distraction report 2018, visar att öppna kontorslandskap har bidragit starkt till en ökning i störningsmoment.

The report found that reducing workplace distractions increased workers productivity, motivation, confidence, and overall happiness. As open office plans have come into vogue in the modern workplace, new studies have brought into question how effective they are at fostering a collaborative environment as many complain of their distractions and misuse.

Stämmer detta för dig?

Skärmförbud i klassrummet på prov

Photo by Aaron Burden on Unsplash

Studenter på juristprogrammet vid Uppsala universitet har gått med på ett skärmförbud i klassrummet, enligt en artikel på SVT Nyheter Uppsala, Skärmförbudet för studenter vid universitetet utökas. Under sina seminarier får de inte använda datorer eller mobiler med syftet att skapa ett bättre samtalsklimat, fri från störningsmoment. En majoritet av de tillfrågade studenterna positiva till att förbudet ska fortsätta. Studenter med särskilda behov undantas.

Även om många studenter är positiva så finns det andra som vill få välja hur de ska föra anteckningar. Enligt Anna Liliebäck, ordförande i Juridiska föreningen:

- Många påpekar i sina svar att det här innebär merarbete som skapar stress – man måste strukturera upp och kanske renskriva sina anteckningar från seminarierna. De signaler vi får är att studenterna vill välja sin studieteknik själva.

Störs du av bakgrundsprat på jobbet? Du är inte ensam

"Office" (CC BY-NC-ND 2.0) by 泰德

Bakgrundsprat i öppna kontorsmiljöer är väldigt störande enligt ny forskning från Högskolan i Gävle, se Forskning.se, Bakgrundsprat stör mest på jobbet. Marijke Keus van de Poll forskar inom miljöpsykologi och har studerat hur människor påverkas av olika störningskällor på jobbet. Mest störande är samtal som förs när vi försöker koncentrera oss och främst handlar om samtal som vi hör tydligt och förstår. När vi förstår samtalet så är det svårt att koppla bort det. Samtal vi inte förstår (t ex på ett annat språk) eller när många pratar samtidigt är inte lika störande.

Bakgrundspratet kommer dock, oavsett detta, in i hjärnan som börjar analysera språket. De processer som hjärnan då använder krockar med liknande processer som man behöver för att kunna skriva.
– Hjärnan analyserar ljudet, oavsett vad det är som sägs, om det uppfattas som språk och man kan förstå språket. Och eftersom det även är språk man håller på med när man sitter och skriver så kolliderar de två processerna.

Även om man kan arbeta med en vis nivå obegriplig bakgrundsljud, konstaterar studien att tystnad är bäst.

Läs avhandlingen: Disruption of writing in noisy office environments.

Mobiler i skolan - debatten fortsätter

"Texting Congress 1" (CC BY-NC-SA 2.0) by afagen

Det har varit en het debatt de senaste veckorna kring användningen av mobiler i landets skolor. Framför allt har det handlat om smygfilmning under lektioner med hjälp av appen Periscope. Det har åter igen lett till en polariserad diskussion där många vill se ett mobilförbud i klassrummet medan andra menar att en viktig del av skolans uppgift är att utveckla elevernas digitala kompetens och förmågan att kunna använda digitala medier på ett ansvarsfullt sätt.

En artikel av Håkan Fleischer, Linnéuniversitetet, Mobiltelefoner i skolan bör hanteras, inte förbjudas, analyserar debatten på ett balanserat sätt. Missbruk av mobiler är ett problem som måste hanteras med tydliga regler men att förbjuda mobiler bara sopar problemet under mattan. Kompetensen att fokusera på det aktuella uppgiften behöver tränas regelbundet och många moment i klassrumsarbetet kräver att alla stänger av sina mobiler och datorer. Det handlar om att skapa en kultur kring när mobiler ska användas och när de ska vara avstängde. Dessutom måste frågor kring integritet, respekt för varandra, störande beteende osv diskuteras regelbundet.

- Utöver att skapa gemensamma regler för användningen av mobiltelefoner i skolan kräver en mer konstruktiv hantering också ett medvetandegörande av vad teknik faktiskt gör med oss. En aktiv hantering kräver att läraren pratar med sina elever om just koncentration, om app-beroende och om hur tekniken påverkar vårt sätt att tänka. Reglerna och förhållningssätten måste med andra ord byggas upp kring ett tydligt motiv till att lärare och elever gemensamt skapar ett förhållningssätt till mobiltelefoner, liksom till annan IT.

En annan artikel av Jan Svärdhagen, Högskolan Dalarna, Periscope har verkligen lyckats, är mer kritisk till mobiler i klassrummet och undrar om nackdelarna övervägar fördelarna. Det finns flera studier som visar att koncentrationsförmågan försämras av multitasking och att de flesta kan inte motstå frestelsen att kolla varje nytt meddelande som kommer in i mobilen.

- Det jag skulle vilja se är en rejäl forskningsansats som fokuserar på distraktion kontra pedagogisk nytta av mobilen i skolan.

Alla är dock överens att kränkande smygfilmning i skolan inte ska tolereras men i stället för att lägga skulden på en särskild app eller mobilen måste vi se det som ett symptom på djupare problem. En sak är säker - alla vet vad appen Periscope är för något.

Det mest intressanta i denna debatt är det faktum att Periscope verkligen fått gratis marknadsföring utifrån allt som skrivits i media. Ju mer vi skriver om detta, desto fler användare blir det.

Det finns faktiskt många bra saker du kan göra med Periscope i klassrummet. I stället för att bara förbjuda appen bör man kanske försöka visa hur den kan tillämpas inom undervisningen. Till exempel läs en bra artikel i tidskriften Edutopia, Periscope: Connecting Classrooms to the World, där du hittar flera bra användningsområden. Flera goda exempel finns i Teachthought, Getting Started With Periscope In The Classroom.

Film om studieteknik

Linnéuniversitetet har producerat en bra introduktionsfilm om studieteknik för alla som tänker plugga på högskolenivå. Filmen ingår i en serie för nya studenter och tanken är att filmerna ska gälla vilket universitet som helst och riktas inte specifikt åt studenter vid Linnéuniversitetet. Tidigare har jag tipsat om den första filmen i serien, Att studera vid universitet. Flera är på gång!

Orka plugga - ny sajt om studieteknik från UR

UR har tagit fram en bra guide om studieteknik för skolelever, Orka Plugga. Guiden består mest av korta filmer som sorteras under följande rubriker:

• Förstå kunskapskraven - utveckla resonemang, pröva och ompröva, föra fram en diskussion mm.
• Strategier och metoder - träna minnet, förenkla läsning, räkna matte, plugga tillsammans
• Hitta motivationen - hitta motivationen, pluggstrategier
• Nya pluggvanor - mat och sömn, hål ditt fokus, planera och sätt mål, förberedelser

- Orka plugga är en satsning på studieteknik från UR, med pluggtips för dig som går i högstadiet. Här hittar du tips på strategier och metoder som hjälper dig att träna minnet, förenkla läsningen, felsöka i matten och förstå kunskapskraven. Här hittar du också tips på olika pluggvanor som gör det lättare att komma igång och planera tiden när du ska plugga.

Kopplad till Orka plugga finns en TV-serie på UR, Pluggkoden.

Alla filmer finns även på en särskild YouTube-kanal, Orka plugga på Youtube samt en hashtag på Twitter #Orkaplugga.

Här får du ett smakprov.

Behöver vi en teknikpaus i klassrummet?

  by lars_o_matic

Alla (såväl vuxna som ungdomar) behöver träning i att fokusera utan att bli avbruten av alla digitala tjänster vi är så beroende av. En artikel av psykologiprofessor Larry Rosen i Psychology Today, Attention Alert: A Study on Distraction Reveals Some Surprises, diskuterar en ny studie där man undersökte cirka 300 elever/studenter vid olika skolor och universitet om hur länge de kunde koncentrera sig utan att kolla sina sociala medier, e-post mm. Resultatet var ganska skrämmande - cirka 3 minuter var gränsen för de flesta. Frestelsen att kolla alla digitala medier är helt enkelt för stor.

En möjlig lösning är att medvetet träna koncentrationsförmåga genom att lägga in regelbundna men korta "teknikpauser" för att alla kan kolla sina meddelanden men att sedan fokusera fullt på uppgiften utan störning. Man kan börja med 15 minuters fokusperioder med 2-minuters teknikpaus och sedan successivt förlänga fokustiden.

- One idea is to use “technology breaks” where you check your phone, the web, whatever, for a minute or two and then turn the phone to silent, the computer screen off and “focus” on work or conversation or any nontechnological activity for, say 15 minutes, and then take a 1-2 minute tech break followed by more focus times and more tech breaks. The trick is to gradually lengthen the focus time to teach yourself (and your kids) how to focus for longer periods of time without being distracted. I have teachers using this in classrooms, parents using it during dinner and bosses using tech breaks during meetings with great success. So far, though, the best we can get is about 30 minutes of focus. 

Kan detta vara en lösning? Har du provat något liknande? Konsten att kunna fokusera är onekligen något som behövs på alla utbildningsnivåer, och även inom arbetslivet.

Plugga glosor i mobilen

Glosboken AB

Glosboken finns nu som app och gör det möjligt för dig att utveckla ditt ordförråd i främmande språk var som helst enligt en pressmeddelande på Newsdesk: Glosboken.se lanserar sin första app till iPhone och iPad. Webbtjänsten har funnits ett tag nu men nu har de tagit fram en app för både iPhone ocvh iPad. Du lägger in dina glosor på webbtjänsten och alla glosor laddas in i appen.

- Tekniken går framåt och dagens mobila enheter är otroligt avancerade. Det har i och med det kommit många önskemål från elever och lärare runtom i landet om att även ta fram en app för Glosboken. Under sommarlovet, när de flesta haft semester och tagit det lugnt, har Glosbokens utvecklare därför jobbat hårt. De har jobbat hårt på att ta fram en app till iPhone och iPad. Appen ger elever möjlighet att öva på glosor direkt i mobilen. Allt eleven behöver göra är att ladda ner appen och logga in med sitt Glosboken-konto. När han/hon är inloggad laddas elevens egna glosor automatiskt ned till mobiltelefonen.

Länk till appen (Apple iTunes)

Gratis kursböcker

Det finns ett flertal förlag som erbjuder gratis kursböcker som pdf-filer. Ett sådant heter Bookboon.com, ett danskt bolag som idag erbjuder cirka 1500 e-böcker inom många ämnesområden. Genom att registrera dig får du ladda ner böckerna och du kan ladda ner så många du vill. Böckerna har skrivits av universitetslärare speciellt för Bookboon och finansieringen kommer delvis från ett fåtal annonser som finns i böckerna.

Se ett reportage av BBC om Bookboon från 2011.

Här kan du till exempel prova en bok om projektledning.

More free eBooks?

Har vi svårt att koncentrera oss?

  by  Quang Minh (YILKA) 

Debatten kring användningen av mobiler och datorer i klassrummet fortsätter. Det är inte ovanligt att en lärare har svårt att skapa ögonkontakt med sina studenter eftersom alla sitter med en skärm framför sig. Det finns förstås många positiva sidor till datorer i klassrummet: en kanal för diskussion, söka mer information, kommentera, anteckna mm. Men för den som talar är det oroväckande när man inte riktigt vet om någon lyssnar över huvudtaget.

Detta är temat för en artikel av Doug Ward i Mind/Shift, New Etiquette for Using Tech, In and Out of Class. Han är orolig för risken att vi glömmer konsten att visa uppmärksamhet och koncentrera oss. Men det här gäller oss alla, inte bara ungdomar. På allt fler möten, kurser och konferenser tittar deltagarna i alla åldrar mer på sina skärmar än på dem som talar. Vi behöver mer diskussion om hur vi beter oss is sådana situationer.

- We want our students to be engaged because engagement fosters learning. And yet the rules of engagement are changing - in education, in business, in life. We once knew and accepted the unwritten standards of etiquette: When a speaker spoke, we paid attention. We may have taken notes, but we listened respectfully, eyes forward. Being present and attentive was simple courtesy. 
Now, though, we’re redrawing boundaries without discussing why the original ones existed in the first place — or understanding what impact the new boundaries may have. Our tolerance and our culture are changing one tweet at a time.