Många missnöjda med sitt utseende efter alla videomöten

"" (CC BY-NC-SA 2.0) by gregw

Efter ett och ett halvt år med oändliga videomöten ser man oväntade sidoeffekter. En artikel i nättidningen Wired, Zoom Dysmorphia Is Following People Into the Real World, berättar till exempel att många söker sig till plastkirurgiska ingrepp för att rätta till upplevda brister i sitt utseende. Försäljning av olika sorters hud- och antirynkkrämer har också ökat.

I videomöten är det svårt att inte titta på sig själv (om du inte väljer Hide self view i menyn) och man blir mer medveten om sitt utseende. Dessutom ser du en bild som inte speglar verkligheten eftersom du sitter så nära kameran, närmare än det normala avståndet mellan människor. Eftersom du koncentrerar dig så är ansiktet spänt. I många fall är kameravinkeln fel - till exempel från en laptop på bordet som tar en bild underifrån. 

Front-facing cameras distort your image like a “funhouse mirror,” she says—they make noses look bigger and eyes look smaller. This effect is exacerbated by proximity to the lens, which is generally nearer to you than a person would ever stand in a real-life conversation. Looking down at a smartphone or laptop camera is the least flattering angle—as anyone from the MySpace generation will tell you, the best camera position is from above, hence the ubiquity of the selfie stick.

En trend är att de som har haft många videomöten under pandemitiden har blivit extra medvetna om sitt utseende och en del är oroliga inför en återgång till kontoret.

Three in 10 said they planned to invest in their appearance as a coping strategy to deal with returning to in-person events—with concerns about weight gain, skin discoloration, wrinkles, and acne particularly high on the list—all things that may have been exacerbated by the amount of time spent on Zoom. “The people who spent more time had a worsened self-perception of their own appearance,” Kourosh says. Those who spent more time staring into the “technological mirror” expressed more anxiety, and among 18- to 24-year-olds, it was the ones using filters who were most likely to have accessed mental health services.

Störs du av bakgrundsprat på jobbet? Du är inte ensam

"Office" (CC BY-NC-ND 2.0) by 泰德

Bakgrundsprat i öppna kontorsmiljöer är väldigt störande enligt ny forskning från Högskolan i Gävle, se Forskning.se, Bakgrundsprat stör mest på jobbet. Marijke Keus van de Poll forskar inom miljöpsykologi och har studerat hur människor påverkas av olika störningskällor på jobbet. Mest störande är samtal som förs när vi försöker koncentrera oss och främst handlar om samtal som vi hör tydligt och förstår. När vi förstår samtalet så är det svårt att koppla bort det. Samtal vi inte förstår (t ex på ett annat språk) eller när många pratar samtidigt är inte lika störande.

Bakgrundspratet kommer dock, oavsett detta, in i hjärnan som börjar analysera språket. De processer som hjärnan då använder krockar med liknande processer som man behöver för att kunna skriva.
– Hjärnan analyserar ljudet, oavsett vad det är som sägs, om det uppfattas som språk och man kan förstå språket. Och eftersom det även är språk man håller på med när man sitter och skriver så kolliderar de två processerna.

Även om man kan arbeta med en vis nivå obegriplig bakgrundsljud, konstaterar studien att tystnad är bäst.

Läs avhandlingen: Disruption of writing in noisy office environments.

Norsk digitaliseringsstrategi för högre utbildning

Norska Kunnskapsdepartementet (motsv Utbildningsdepartementet i Sverige) har publicerat en digitaliseringsstrategi för högre utbildning, enligt en nyhet från Norgesuniversitetet, Ny strategi for digitalisering i høyere utdanning. Strategin är mycket ambitiös och omfattar rekommendationer för studenter, lärare, forskare, ledare på alla nivåer samt data, infrastruktur och administrativa systemer. Stor vikt läggs på kompetensutveckling för lärare:

- For lærerne, altså alle som underviser i høyere utdanning, legges det vekt på at de skal ha utdanningsfaglig kompetanse til å lede læringsarbeid i digitale omgivelser og et bredt tilbud av digitalt støttede metoder for planlegging og gjennomføring av utdanningen samt samspill med studenter og kolleger.

Ett nytt nationellt organ ska skapas för att främja kvalitetsutveckling i högre utbildning och såväl Norgesuniversitetet som Senter for internasjonalisering av utdanning (SIU) kommer att ingå i det nya organet.

Ladda ner rapporten som pdf-fil: Digitaliseringsstrategi for universitets- og høyskolesektoren

Bota talarskräck med virtuell verklighet

"audience" (CC BY-SA 2.0) by miss_rogue

Många lider av talarskräck och klarar inte att prata inför publik. En ny studie som görs vid Uppsala universitet, Stockholms universitet och Linköpings universitet testar tekniken virtuell verklighet (virtual reality, VR) för att låta försökspersoner vänja sig vid situationen utan att göra det på riktigt. Enligt en artikel och filmreportage av SVT Nyheter Uppsala, Virtual reality ska bota talarskräck, får försökspersonerna öva bort sin rädsla genom att tala till en inspelad publik i olika situationer: ett bröllop, ett möte och en konferens. Den inspelade publiken beter sig som en typisk publik; vissa lyssnar, andra ser lite okoncentrerade ut och en del kollar sina mobiler.

Enligt studier lider cirka en fjärdedel av alla svenska av talarskräck så det är viktigt att hitta effektiva behandlingsmetoder. VR har hittills används framgångsrikt mot t ex spindelfobi. Enligt Tomas Furmark, professor i psykologi vid Uppsala universitet:

- Det kan vara en handikappande rädsla som påverkar livet. Det kan till exempel göra att man hoppar av utbildningar eller tackar nej till befordringar som ställer för höga krav på muntliga anföranden.

Guide till akademiskt skrivande

Lunds universitet har tagit fram en omfattande guide till akademiskt skrivande på engelska och nu är den tillgänglig även utanför universitetet. Guiden heter AWELU, Academic Writing in English at Lund University, och är framtagen av Enheten för engelska och IT-enheten vid Fakulteten för Humaniora och Teologi vid Lunds universitet. Den vänder sig till alla som skriver akademiska texter studenter på engelska. Idag skriver de flesta studenter uppsatser, examensarbete och avhandlingar på engelska och denna guide innehåller även många nyttiga språktips och en ordlista med termer som är specifika för högre utbildning.

Visst fokus finns på till exempel biblioteksresurser vid Lunds universitet men den är tillräckligt generell för att vara användbar på alla lärosäten. 

Utbildning bör inspireras av datorspel

Skolan bör lära sig av datorspelens pedagogik när det gäller att skapa engagemang och väcka nyfikenhet. Det menar Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Jönköping, i en artikel och radioreportage av SR P4 Jönköping, Dataspel kan hjälpa i skolan. Forskare vid högskolan undersöker hur datorspel lyckas fånga vår uppmärksamhet oftast i stark kontrast mot skolarbete.

- I studien som gjorts visar det sig att spelen byggs på en tydlig berättelse, du som spelare får snabbt en idé om vad spelet går ut på. Där är skolan inte alls lika bra på att förklara varför en elev exempelvis ska lära sig matematik. En annan skillnad är tävlingsmomentet som är väldigt tydlig i dataspelen.

Spelet anpassar sig efter dina förutsättningar och ger regelbundna belöningar och uppmuntran. Om du lär dig snabbt får du allt mer utmanande uppdrag att lösa medan om du har problem så får du prova dig fram i små steg. Det viktigaste är att du känner att du lyckas allt efter egna förutsättningar.

Lyssna på radioreportaget här:

Kan grupper vara kreativa?

  by  paraflyer 

Alla organisationer idag betonar vikten av kreativitet och innovation men ganska få lever upp till ambitionerna. En kort artikel i Psyblog, Why group norms kill creativity, menar att grupper är mer inriktade på att följa interna normer hellre än att sticka ut. Så fort vi ingår i en grupp försöker vi hitta gemensamma regler för att skapa harmoni och samstämmighet i gruppen. Annars blir den ingen grupp förstås. Även om grupper försöker vara kreativa vågar de sällan prova nya idéer som går utanför gruppens oskrivna regler. De blir "lagom kreativa".

Om vi ska verkligen satsa på kreativitet är det bättre att betona individen.Skolan är ett exempel av en typisk gruppmiljö där det är svårt att vara riktigt kreativt utanför de givna reglerna. De flesta arbetsplatserna har samma begränsningar.

- Creativity within groups isn't impossible, though, it's just that it has to fight all the harder to get out. Coming up with something truly new often means having to steer a path away from the herd, towards new horizons. If you really covet creativity, then there's one rule you'd be well advised to follow: go it alone.

Artikeln ingår i en serie, Essentials of group psychology.

Undervisning i virtuella världar - goda exempel

En ny rapport har kommit ut som ger praktiska exempel på hur man bäst bedriver utbildning i Second Life. Rapporten heter Best practices in virtual worlds teaching och har skrivits av Simon Bignell (University of Derby) och Vanessa Parson (Aston University) som en del av ett projekt inom virtuell psykologi, PREVIEW-Psych.

Projektet har fokuserat på hur man bäst kan använda Second Life som arena för problembaserat lärande (PBL) och i synnerhet inom psykologi. De ger flera goda exempel och diskuterar olika framgångsfaktorer för effektiv undervisning: tillgång till support, interaktiviteten, bra introduktion, koppling till "verkligheten". Fördelar och nackdelar tas upp och det finns många länkar till mer information och inspiration.