Norsk strategi för den digitala omstälningen i högre utbildning

Kunnskapsdepartementet

Den norska regeringen har publicerat en digitaliseringsstrategi för högre utbildning, Strategi for digitalomstilling i universitets- og høyskolesektoren 2021-2025. Strategin beskriver strategiska områden, framtidsvisioner, förutsättningar för arbetet samt vägen framåt. De sex strategiska områdena är:

• Digitalisering för flexibel utbildning.
• Digital innovation i undervisning och lärande.
• Digitala teman, metoder och kompetens i alla utbildningar.
• Öppen forskning och nya forskningsmöjligheter.
• Utnyttjande av data inom kunskapssektorn.
• Ledning och kultur för en digital omställning.

Rapporten belyser dessa från fem perspektiv: studenten, läraren, forskaren, ledaren och samhället/arbetslivet. Enligt ministern för forskning och högre utbildning, Henrik Asheim:

Den raske digitaliseringen under pandemien har vist at mye gjenstår før digitale verktøy gir den økningen i kvalitet i utdanningen vi ønsker. Samtidig ligger det et stort potensial i å utnytte digitale verktøy bedre i universitets- og høyskolesektoren. Universiteter og høyskoler må derfor omstille for å dra bedre nytte av digital teknologi. Framover blir det viktig å fortsette arbeidet med å videreutvikle kvalitet i utdanning, forskning og innovasjon. Institusjonene må også bidra med nye studietilbud og den kunnskap og forståelse som er nødvendig for å utnytte mulighetene og møte utfordringene som digitaliseringen gir.

Bättre distansmöten

"Meeting via Skype" (CC BY 2.0) by umseas

Allt fler möten sker med hjälp av e-mötesverktyg för att slippa dyra och onödiga resor. Många distansmöten är tyvärr ineffektiva, tråkiga och ibland väldigt frustrerande. Men med lite planering kan man skapa effektivare möten där alla känner sig delaktiga. En ny artikel av Judy Rees, The Frustrated Facilitators' Guide to Great Remote Meetings, ger många bra tips om hur du kan skapa bra distansmöten. Artikeln riktar sig mest mot företagsvärlden men metoderna fungerar säkert lika bra inom utbildning. Guiden består av korta moduler under följande rubriker:

• Good meeting basics
• Overcoming the horrors of hybrid meetings
• Setting up your own great meeting space
• Choices for organisations.

Instead of bringing people together as they should, all too often remote meetings end in irritation, misunderstandings and people feeling left out. In this path, you'll learn how to get your remote meetings working, by paying attention to human factors ahead of the tech.

NMC Horizon report 2018

CC BY Some rights reserved by Educause

Vilka tekniktrender ligger inom en femårshorisont för högre utbildning? En del svar hittar du i årets upplaga av NMC Horizon Report: 2018 Higher Education Edition som publicerades av amerikanska Educause denna vecka. Som vanligt ger rapporten en översikt på hur digitalisering kommer att påverka högre utbildning inom tre tidspersktiv: inom ett år, inom 2-3 år och inom 4-5 år.

Rapporten analyserar de olika trenderna och ger många konkreta exempel från lärosäten från hela världen. Dessutom beskriver rapporten de största utmaningarna för högre utbildning under de närmaste fem åren. Helt enkelt nyttig läsning för beslutsfattare inom högre utbildning om vad som kan väntas framöver. Men som alla framtidsprognoser får man också acceptera att vissa prognoser slår fel. Det vi kan vara säkra på är att utvecklingen bara fortsätter i hög takt.

Läs mer om rapporten i en artikel på Campus Technology Higher Ed Horizon Report Highlights Measuring Learning and Redesigning Spaces.
För ett mer kritiskt perspektiv kan du läsa Audrey Watters post, The horizon never moves.

Referens
Samantha Adams Becker, Malcolm Brown, Eden Dahlstrom, Annie Davis, Kristi DePaul, Veronica Diaz, and Jeffrey Pomerantz. NMC Horizon Report: 2018 Higher Education Edition. Louisville, CO: EDUCAUSE, 2018.

European Learning & Teaching Forum 2019

"University of Warsaw" (CC BY-NC-ND 2.0) by Marc Ben Fatma - visit sophia.lu and like my FB pa

Även om 2019 känns fortfarande långt borta är det bra att lägga in viktiga konferenser i almanackan redan nu. En sådan konferens arrangeras av EUA (European University Association), 2019 European Learning & Teaching Forum, i Warszawa, Polen, 14-15 februari 2019. Konferensens tema är Towards successful learning: Common ground and controversies, hur kan vi utveckla aktivt lärande och göra studenter mer delaktiga i sitt eget lärande.

- Through a mix of plenary and parallel sessions, the Forum seeks to explore controversies and find common ground on how to engage and empower students and teachers in developing their learning and teaching. More specifically, drawing on the work of the EUA thematic peer groups in 2018, participants will be invited to reflect on how to facilitate better learning in European universities through institutional promotion of active learning; support for teachers to develop their teaching skills and engage in exchange of experience; promotion of career progression in teaching; and rethinking how learning and teaching is evaluated.

Den främsta målgruppen för konferensen är beslutsfattare, forskare och lärare inom högre utbildning.

Vill du skicka in ett bidrag (senast 12 oktober), se Call for contributions.

NU2018 i Västerås

Även om hösten 2018 känns väldigt avlägsen just nu kan det vara värt att notera datumen för Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning. Konferensen NU2018 äger rum 9-11 oktober 2018 i Västerås. Huvudtalarna är Max Scheja (Stockholms universitet), Åsa Nilsonne (Karolinska Institutet) och Ray Land (Durham University, UK).

- Teman för årets konferens är det akademiska lärarskapet. Under detta övergripande tema vill vi synliggöra perspektiven studentens lärande och utveckling, lärarens lärande och utveckling samt högskolans lärande och utveckling. Hur arbetar vi professionellt för att uppnå bästa resultat i våra utbildningar? Vad har vi lärt oss på vägen? Vad ska vi ta fasta på och hur ska vi fortsätta att arbeta framöver?

Bidrag till konferensen ska lämnas in senast 1 mars. Läs mer om konferenens teman och format. Mer information om konferensen kommer snart på sajten. Konferensen arrangeras av SUHF i samarbete med Mälardalens Högskola, Linköpings universitet och Örebro universitet.

Handbok om att leda digitalisering i skolan

CC0 Public domain on Pexels

Digitalisering inom utbildning handlar om en omfattande förändringsprocess och kräver strategisk ledning. Det är huvudtemat av en ny handbok som har tagits fram av Stockholms Stad i samarbete med KTH. Handboken heter Organisera för digitalisering: Att leda och dela kunskap i skolan, och har skrivits av Marianne Ekman Rising, Stefan Hrastinski och Henrik Svensson.

- Syftet med denna bok är att visa hur skolor kan organisera för att leda och dela kunskap, både inom och mellan skolor. En viktig punkt är hur lärarna kan få möjlighet att tillsammans med kolleger delta i proces-ser för att lära nytt och utveckla verksam-heten med hjälp av digitalisering.

Handboken är tänkt som stöd till skolledare och alla som arbetar med förändringsledning i skolan och väcker många frågor som ska helst diskuteras i grupp. Den består av fyra huvudavsnitt: Arbets- och utvecklingsorganisation, Nätverk och praktikgemenskaper, Förändringsledning och Medarbetardriven digitalisering.

- Med en genomtänkt strategi och struktur blir de nya arbetssätten inte bara lättare att införa. De får också bättre möjlighet att bli bestående och att kunna fortsätta utvecklas, snarare än att stanna vid att vara ett tillfälligt projekt.

SELFIE - självbedömningsverktyg för skolans och högskolans digitalisering

EU Kommissionen har utvecklat ett ramverk och självbedömningsverktyg för att hjälpa utbildningsorgaisationer som vill digitalisera sin verksamhet på ett genomtänkt och pedagogiskt sätt. Ramverket heter DigCompOrg (Digitally Competent Educational Organisations) och består av 74 kriterier inom 8 områden (ledning, undervisning, bedömning, läroplan, utveckling, kollaboration, infrastruktur och områdesspecifika kriterier). Ramverket ska ligga till grund för digitaliserings-strategier och utvecklingsarbete.

Kopplat till DigCompOrg finns nu ett självbedömningsverktyg, SELFIE (Self-assessment tool for digitally competent schools and Higher Education Institutions), som ger skolor och högskolor möjlighet att genomföra en analys av sin digitaliseringsprocess och identifiera förbättningsområden för det kommande året. SELFIE testas just nu i över 400 skolor inom EU och sedan ska verktyget anpassas efter rekommendationer från testskolorna. Sedan ska verktyget översättas till alla EU-språk och spridas till alla länder. Verktyget ska vara klart att använda till årsskiftet. Fokuset ligger på skolor initialt men längre fram ska verktyget även anpassas till högre utbildning och redan nu finns det intresse från Irland, Spanien, Finland och Grekland att köra pilotprov.

Läs även:
Promoting Effective Digital-Age Learning: A European Framework for Digitally-Competent Educational Organisations (EU 2015)
Supporting schools to go digital: From a conceptual model towards the design of a self-assessment tool for digital-age learning (IATED 2016)

Akademisk frihet i Sverige på europeisk bottennivå

En ny studie, Measuring academic freedom in Europe: a criterion referenced approach (Policy reviews in higher education, Vol 1, issue 2, 2017), visar att Sverige är ett av de sämsta länderna i Europa när det gäller akademisk frihet: friheten att forska och undervisa, autonomi från staten, kollegialt styre, anstälningstrygghet m m. Enligt en artikel på sajten Academic rights watch, ligger vi bland de tre sämsta länderna i sällskap med Danmark och Storbritannien, medan i topp ligger Spanien, Tyskland och Österrike. Studiens resultat bekräftas av en liknande rapport av EUA (European University Asssociation), University autonomy in Europe.

Huvudanledningarna bakom resultatet är statens inblandning i rektorstillsättning, styrning av antal studieplatser och effekterna av s. k. new public management.

- Karrans studie är samtidigt en svidande kritik av införandet av New Public Management inom högskolan, dvs. tendensen att toppstyra högskolor efter (föråldrad) näringslivsmodell. Flera av länderna i det akademiska bottenskiktet, inte bara Sverige, är svårt drabbade. Hit hör såväl Danmark som Storbritannien. Karran konstaterar dock att trots att Finland på senare tid genomgått vissa NPM-reformer har detta i mindre grad påverkat landets akademiska lagstiftning.

Digitalisering är inget IT-projekt

Malin Frykman (Bild Gothia Fortbildning, pressbild)

Lyckade digitaliseringsprocesser inom utbildning hänger mycket på ledningens drivkraft och engagemang och ska inte betraktas som rena IT-projekt. Det menar Malin Frykman, skolutvecklingsledare i Kungälv, i en ny bok om ledarens roll i skolans digitalisering, Skolledare i en digitaliserad värld (Gothia Fortbildning). I ett digitaliserat samhälle måste skolan anpassa sig till samhällets krav men allt för ofta börjar digitaliseringsprocesser med inköp av infrastruktur och utrustning i stället för att se över skolans uppdrag, enligt en artikel om boken i Lärarnas Tidning,
”Digitaliseringen är inte något digitalt”.

- Börja arbetet med att skapa en samsyn på skolan utifrån styrdokumenten om vad som är skolans uppdrag. När skolan har formulerat sin vision och ett gemensamt vi, så ska man skruva till organisationen så att den leder dit. Man bygger ett organisatoriskt kretslopp, med en dela-kultur och kollegialt lärande.

Skolledaren ska leva som hen lär genom att ta del av omvärldsbevakning, skapa nätverk för stöd och inspiration, använda digitala verktyg själv och se till att alla i skolan drar åt samma håll. Boken beskriver hur man leder en skola som framgångsrikt använder digitala medier utifrån skolans uppdrag. Digitalisering handlar om att leda lärande i en digitaliserad värld, menar Malin Frykman.

Läs även ett pressmeddelande om boken: Skolledare i en digitaliserad värld – ny bok visar konkret hur skolledare kan leda digitaliseringsprocessen i skolan.