Återgången till distansundervisning sätter större press på lärarna

Photo by Magnet.me on Unsplash

Återgången till distansundervisning vid landets lärosäten betyder en större arbetsbörda för lärarna och kan också leda till att man får mindre tid för forskning och kompetensutveckling. Varningen kommer i en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Återgången till distansläge tynger redan pressade lärare, där fackliga representanter från flera lärosäten varnar för ökande stress bland lärare. Eftersom man klarade av vårens digitala omställningen finns det förväntningar att allt ska gå smidigare nu. Anders Ullholm, Södertörns Högskola, menar:

De flesta av oss är inte vana att jobba med de digitala lösningarna så det tar längre tid. Det får kvittas mot att vi gör mindre av någonting annat. Vi stryker bort saker som långtidsprojekt för att förändra undervisningen. Forskning försöker man också skjuta på framtiden för att ta tag ordentligt i undervisningen.

Man har ju lärt sig en hel del om distansutbildning sedan i våras men kvalitet i distansundervisning kräver mer tid för planering och design. Enligt Michail Tonkonogi, ordförande för SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna:

Det kan bli hållbart, om man modifierar det. Man kan inte bara ställa om på kort tid, som skett nu, från campusbaserad verksamhet till distans och tro att allt bara kan fortsätta som förut. Det gör det inte, det ställer helt andra krav. Man måste ändra arbetssätt och pedagogik i grunden, då kan det fungera.