torsdag 16 mars 2017
Nya former av distansutbildning behövs
Sverige var väldigt tidigt ute med distansutbildning på högskolenivå men under de senaste åren har antalet kurser minskat markant och lärosäten har koncentrerat verksamheten till campusorten. En ny avhandling av Anders Norberg, Umeå universitet, föreslå nya former av distansutbildning som ger bättre förutsättningar för studenter i mindre städer och glesbygden att studera utan att behöva flytta till en högskoleort. Enligt en artikel i Norran Affärsliv, Han kämpar för alla människors tillgång till utbildning, finns det bra tekniska förutsättningar till att vända trenden och hjälpa flera studera på hemmaplan.
- Kommuner långt från universitetens campus släpar i utbildningsnivå och har tilltagande problem med kompetensförsörjning för skola, vård och företagande samtidigt som de enkla jobben blir allt färre. Många fler än idag skulle gärna utbilda sig om de bara kunde hantera rums- och tidshinder.Gränsdragningen mellan campus- och distansutbildning är mycket suddigare idag och genom blended learning kan man säkert hitta nya modeller där studenter kan samarbeta effektivt oavsett var de sitter. Många studenter pendlar flera timmar om dagen för att studera och Anders har nu börjat studera villkoren för cirka 200 studenter i Skellefteå som måste pendla till Luleå.Norberg, Anders (2017) From blended learning to learning onlife: ICTs, time and access in higher education, Umeå universitet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Ja, det är min avhandling, resultat av några års kritiskt tänkande och en del empiriska försök. Jag har kritiskt arbetat med att förstå termer som distance learning, e-learning, online learning och blended learning och har en känsla av att vi har att göra med nu lite åldrande termer, som begränsar vår förståelse och kreativitet. Det har ofta att göra med IKT som tekniskt transport- eller platsverktyg och behåller klassrummet som ram för förståelsen. På så sätt är vi också fångna i ett centrum-periferi-norm, som också den kanske borde överges. Jag använder TID istället och föreställer mig undervisningsgrupper som inte är kategoriserade efter deltagarens plats. Finns en del sådana exempel redan, men sällan teoretiserat. Det är det jag börjat med, delvis hjälpt av modern informationsfilosofi (prof Luciano Floridi, Oxford Internet Institute).
...och en reflexion till: när ska de ökade möjligheter till kommunikation dom IKT ger också uppenbara rättighetsperspektivet? När övergår teknikstödd flexibel utbildning från att vara tekniska experiment, rekrytering av extra studenter man behöver eller generösa politiskt motiverade insatser av "samverkan", som kommer och går. När ka vi börja tala om infividens rätt till utbildning, trots tids- 9och rumshinder, för merparten utbildningar?
Tack för kommentaren. Alltid roligt när jag får kontakt med författaren själv!
Tror att vi har många gemensamma nämnare i detta område. Jag tror att högskolor kunde använda IKT på ett mer inkluderande sätt och sudda bort gränserna mellan s k distans och campus.
Hej! Ja, har man skrivit en avhandling bör man vara beredd att diskutera implikationerna av den. Jag utgick från att den tydliga, kanske alltför tydliga, åtskillnaden mellan "distans" och normaliteten, som för några år sen fått den förtydligande etiketten "face-to-face"...inte kunde vara något slutgiltigt och fixerat i en utveckling av tillgänglighet till utbildning. Den teoretiker som jag använder för diskussionen, Luciano Floridi, analyserar begreppet "presence" i informationssamhället och kommer fram till att en modern rimlig betydelse av närvaro (presence) kanske inte är att räkna fysiska kroppar i ett rum, utan i funktionell mening så är presence numera "to be interactable". Den som är ointresserad, sitter längst bak i salen under en föreläsning och uppdaterar sin facebook är inte närvarande i rimlig mening ur lärarens och utbildningens perspektiv - men det är däremot en person på andra sidan klotet som följer och deltar i lektionen med intresse och interaktion. Vi måste förstå hur kommunikation och interaktionsmöjlighet förändrats, och vad det kan komma att innebära. Detta var bara ett exempel.
Visst är det märkligt hur oproblematiskt vi använder ganska egendomliga termer, som "distance learning"? Brikat inte du vara närvarande när du lär dig något?
Distinktionen mellan olika undervisningsformer behöv(de)s för att just framhålla skillnaden och sätta fingret på den pedagogiska utmaningen och behovet av goda tekniska lösningar, men idag är ju gränserna alltmer utsuddade och man ser fördelarna med vad distansutbildning har tillfört den allmänna undervisningen. Exempelvis använder väl alla kurser idag lärplattform, oavsett studieformen, och i kurser där exempelvis videoinspelningar och quizzar varit förbehållna distansstudenterna har man snabbt gett även campusstudenterna tillgång till dessa.
(Det får mig att tänka på en halv-parallell. De verktyg och alternativ som erbjuds studenter som kan visa upp att de har "behov av särskilt stöd": om nu en kurslitteratur redan finns inläst, skulle väl alla kunna få använda sig av inspelningen?)
Jag tror också man kan vinna mycket på att blanda och lösa upp studie- och undervisningsformerna mer, men det är kanske inte helt enkelt och det skulle behövas goda, konkreta exempel på hur man kan sätta det i system.
Hej PD! Ja, visst återstår många problem att lösa,men det är ganska klart att IKT integreras alltmera överallt, och kvarstår inte som speciallösningar som väljs ibland av en lärare för speciella syften. Det är intressanta exempel du tar upp - varför inte ge alla tillgång till de resurser som finns? Att försöka föreställa sig en "unblended" undervisningssituation som utgångspunkt är svårt, men nyttigt - jag har försökt här https://blended.online.ucf.edu/morning-blend/a-back-to-basics-thought-experiment-about-blended-learning/ . En icke-vetenskaplig text som tydligen ändå är min mest använda. Det är nog också så, i alla fall i högre utbildning, att det finns studenter som går campuskurser men sällan visar sig men dock klarar kurserna bra. Läste själv för decennier sedan ett av mina ämnen som lärare genom att inte gå på föreläsningar, men läsa litteraturen och dyka upp på tentor (jag jobbade ju, 80 mil därifrån, ingen märkte just någonting). Alltfler kan, genom t ex välanvända lärplattformar etc, göra så. Ett kapitel i en Educausebok jag skrivit handlar om det: https://net.educause.edu/ir/library/pdf/pub7203cs13.pdf . Dock måste man ju ha knäckt koden först, detta är vanligen inget för studieovana. Sarah Guri-Rosenblit skriver att de grupper som mest skulle gynnas av ny flexibilitet som vinns med ny teknik tyvärr också är de grupper som är minst lämpade att börja studera med sådana lösningar. https://www.cairn.info/revue-distances-et-savoirs-2006-2-page-155.htm Kanske det...
Visst. De som har mest behov av öppen utbildning behöver stöd för att komma igång. En tydlig roll för bibliotek och folkbildning kanske?
Hej Anders! Har tillbringat dagen med att läsa om din avhandling, dels lyssnat på Luciano Floridis framträdande på Chalmers Initiative Seminar: Digitalisation – Opportunities and Challenges den 15 mars 2017 https://www.youtube.com/watch?v=mXFUXX1_5Hw (Börjar efter 30 minuters introduktion av arrangörerna). Har gett många tankar för vidarestudier "oflife". Har tidigare träffat på liknande tankegångar hos Arthur Brock https://prezi.com/atwmfxdd7jzh/the-future-of-learning-education-evolved/?webgl=0 en av förespråkarna för Agile Learning Centers.
"onlife" blev en oavsiktlig felskrivning: "oflife"; vad nu det skulle kunna vara? Studier i dödsriket!
Hej Folke! Tack för referens till Brock, ska kolla upp det. Floridi's term flr framtidens utbildning är egentligen "e-ducation", men jag ville inte knycka den rakt av i min avhandling, använde istället hans term term "onlife" för den IKT-integrerade mänskliga tillvaron. Han avvisar förståelsen av IKT som rn separat vrld, den virtuella världen - då blir vår tillvaro dualistisk - som när "blended learning" är ett ständigt byte mellan fysisk miljö och digital genom att logga in och ut. Han svvisar också förståelsen av det digitala som ett informationsskikt ovanpå det fysiskt-socials. Istället blir världen till för oss genom att vi alltmera uppfattar och bearbetar den som information.
Förresten, det finns en hel Springer e-bok, "The Onlife Manifesto - being human in a hyperconnected era" att ladda ner på EUs bekostnad, resultat av ett filosofiskt framtidsprojekt som Floridi ledde 2912-2013 på eoropeiska kommissionens uppdrag. Ladda ner här http://www.springer.com/gp/book/9783319040929 Annars rekommenderas hans ganska tillgängligt skrivna "The fourth revolution - how ICTs are reshaping human reality.
Skicka en kommentar