 |
| Photo by Mitchel Durfee from Pexels |
Ett pågående projekt vid norska Høgskolen i Innlandet undersöker varför studenter väljer att inte slå på sin kamera när de deltar i digitala föreläsningstillfällen enligt en ny artikel i norska Khrono, Svarte skjermer: Foreleserens eller studentens problem? Problemet är att väldigt många sessioner handlar om traditionella föreläsningar där studenter inte ser varför de ska slå på sina kameror, i synnerhet om klassen är stor. När möjligheter för äkta diskussion är så liten finns det ingen mening med att visa sig i bild. Författarna menar att om vi förklarar varför det är viktigt att synas så kommer studenterna att slå på. Om sessionen handlar om mycket grupparbete och aktivitet så blir de synliga. Det handlar egentligen om att skapa förväntningar och förutsättningar för varje möte. Metoden flipped classroom betyder att lärarens inlägg kan spelas in i förväg och så blir det synkrona mötet mer aktiv.
Vi mener at det ikke er nødvendig å kreve at studentene slår på kameraet når de har tradisjonell monologundervisning. Men hvis det i undervisningen er lagt opp til og tydelig forventet at samhandling skal skje, så bør det forventes at studentene slår på kameraet. Og poenget er videre at da vil studentene antakelig også forvente det selv, for hvis de ikke møter med kamera på, så opphører samhandlingen, og samtidig dermed læringsutbyttet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar