Resfria möten kan spara 40 miljoner - ny rapport

En ny rapport av Cisco, Resfria möten - varför och hur Sverige blir bäst i världen, menar att en 30% ökning på resfria möten i Sverige kunde spara upp till 40 miljoner kronor. Rapporten, som sammanfattas i en artikel i tidskriften Voister, Bäst på resfria möten, beskriver hur vårens krisläge har gett alla organisationer möjligheter att testa möten och konferenser via digitala plattformar. Med denna erfarenhet i bagaget kan vi vidareutveckla konceptet och bli världsledande inom området. Vi ska självklart fortsätta att träffas fysiskt men kan ändå spara väldigt mycket tid och pengar på att mötas smartare. Enligt Anders Johansson, chef för offentlig sektor på Cisco:

Vår rapport visar att 58 procent av svenskarna anser att resfria möten under coronapandemin har funkat bättre än förväntat, bara 4 procent tycker att det varit sämre. Och då är det ändå en omställning som samhället har tvingats till. Därför ser vi en enorm potential i att kunna skapa en positiv omställning på sikt i landet.

Rapporten baseras på intervjuer med 1000 nordiska chefer om sina res- och mötesvanor. Sveriges utgifter för tjänsteresor är bland de högsta i världen och män reser dubbelt så mycket som kvinnor. Det finns alltså flera skäl för att se över våra resvanor. Rapporten lämnar flera rekommendationer för att vidareutveckla resfria möten i Sverige, bland annat genom styrdokument, investeringar och incitament, utveckling av öppna och säkra system och satsningar på kompetensutveckling.

I samband med rapporten arrangerade Cisco en paneldiskussion som visas nedan, med energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman, Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG, Sara Öhrvall, CDO på SEB, Caroline Henricson, McKinsey & Company, Anders Johansson, Cisco, och Per Samuelsson, Sverigechef på Cisco.

Ministern vill se över resurstilldelning inom högre utbildning

Det nuvarande systemet för tilldelning av resurser till svenska universitet och högskolor behöver ses över menar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Minister: Pengar till högskolorna ska ses över. I artikeln skriver hon att regeringen under 2017 kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag till ett nytt system för styrning och resurstilldelning. Det nuvarande systemet har gällt sedan 1993 och de senaste åren har flera viktiga organisationer inom högre utbildning som SUHF (Sveriges universitets- och högskole­förbund) och SFS (Sveriges förenade student­kårer) efterfrågat en översyn.

- Utredningen bör föreslå ett styr- och resurs­tilldelningssystem som stödjer universitet och högskolor och ger dem incitament att utveckla verksamheten i enlighet med de lagar, förordningar och mål som riksdag och regering har fastställt för ­högre utbildning och forskning. Detta inkluderar uppgiften att samverka med det omgivande samhället. Styrningen och finansieringen ska utformas så att den stödjer lärosätenas möjligheter att möta de stora samhällsutmaningar som Sverige står ­inför.

Det nya systemet ska bibehålla lärosätenas möjligheter att agera långsiktigt och strategiskt men ska ge en jämnare fördelning av resurser och rätta till svagheter i det nuvarande systemet, som till exempel jämställdhet och utbildning på forskarnivå.

Bild: Minister för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson. Bilden är tagen i maj 2016. Foto: Mikael Lundgren/Regeringskansliet

Globala utbildningsstatistik 2014

Organisationen OECD har just släppt sin årliga rapport om globala utbildningstrender, Education at a glance 2014. Rapporten ger siffror och trender på utbildning i alla 34 medlemsländer (inkl Sverige) där man kan jämföra statistik kring finansiering, utbildningsnivåer, breddad rekrytering, forskning, internationalisering, genus mm. Rapporten speglar förändringar som har skett i skuggan av den globala ekonomiska krisen.

Ett litet axplock av rapportens slutsatser:

• Ett växande ekonomisk klyfta mellan de som har en högre utbildningsnivå och de som inte har det.
• I de flesta länderna har ungdomar en högre utbildningsnivå än sina föräldrar. Undantagsländer är Sverige, Norge, Tyskland och Estland.
• Över 4,5 miljoner universitetsstudenter studerar utanför sina hemländer.

Ladda ner hela rapporten.
Nedan ser du ett bildspel med ett utval av de viktigaste trenderna.

Education at a Glance 2014 - Key Findings from OECD Education

Ljungby vill erbjuda schweizisk ekonomiutbildning

Kommunala lärcentra har sedan länge erbjudit svenska högskoleutbildningar men i Ljungby kan du snart läsa en 3-årig ekonomiutbildning vid universitetet i Bern i Schweiz. Ett reportage av SR P4 Kronoberg berättar om planer att starta en utländsk ekonomiutbildning i Ljungby - Schweiziskt universitet planerar starta utbildning i Ljungby. Bern universitet i Schweiz vill erbjuda upp till 40 studentplatser på sin 3-åriga ekonomutbildning om regeringen ger tillstånd till denna innovativa lösningen.

Enligt kommunalrådet Carina Bengtsson (C):

- Vi ser ju detta som en utveckling av Ljungby, . Det är en unik utbildning i företagsekonomi som vi vill ska starta här. Det har ju mycket att göra med utbyte av utbildningar och utbyte mellan företag. 

Om det går genom kommer det att betyda mycket för Ljungby kommun men kan bli en vändpunkt inom svensk högre utbildning eftersom det skulle kunna öppna dörren för utländska universitet att erbjuda kurser här hemma.

 Lyssna på radioreportaget här:

Crowdfunding - social finansiering

  by  sunxez 

En artikel i DIK Forum, Frustration födde idéer, beskriver hur konsthallskurator Daniel Daboczy startade det sociala nätverket FundedByMe. Idéen med sajten är att muséer, bibliotek, teatrar eller individer med bra idéer kan lägga ut sina projekt och beskriva vad de behöver hjälp med. Sedan kan frivilliga ställa upp med pengar till projektet eller löfte om hjälp i form av lokal, tjänster mm.

Genom att göra projektet socialt blir publiken inblandad från första början och känner sig delaktiga hela vägen. Enligt Daniel Daboczy:

– Publiken får en enorm tillfredsställelse av att gå på en utställning eller en föreläsning som man själv har hjälpt till med. Vi lever i en tid där det levereras färdiga produkter till oss, medan vi som individer egentligen vill vara delaktiga i något större. Vi vill känna tillhörighet, känna att den här föreställningen, den här utställningen, har jag kunskap om och är delaktig i. Tendensen är att man är beredd att betala extra för känslan av delaktighet.

Det är lättare att kunna satsa på inköp och investeringar om man vet att publiken är villiga att bidra.

- Exempel? Ett vokalband ville ut på turné till Belgrad. Lockbetet bestod i en privat spelning, vilket renderade i 5 000 kronor, sajtens största donation hittills från en enskild donator. Det blev en spelning på dennes bröllop.

Sedan starten i mars har över 100 projekt kommit igång via FundedByMe och över 360 000 kronor har samlats in.

Läs mer i artikeln Frustration födde idéer.

Ekonomisk kompetens

Jag skriver ofta om hur viktigt det är att digital kompetens lyfts fram som en nyckelkompetens i dagens utbildningssystem men det finns andra kompetenser som behöver uppmärksamhet, till exempel ekonomisk kompetens.

En artikel i Open Education, Financial literacy - a topic every parent must teach their child lyfter fram en ny tjänst, FoolProofMe.com, som hjälper ungdomar förstå hur man sköter sin ekonomi. Tjänsten är väldigt interaktiv och tar upp frågor kring kreditkort, snabblån och andra fällor som många ungdomar frestas med idag. Kursmoduler ger bra tips om hur du upptäcker de värsta fällorna och vilka frågor du bör ställa innan du lånar pengar. Ungdomar från flera länder intervjuas och detta ger ett bra underlag för diskussioner i klassrummet, hemma eller med vänner.

Här finns en introduktionsfilm till modulen om kreditkort.