Ny studie om bibliotek och sociala medier

 by @boetter

En ny avhandling av Maria Kronqvist-Berg (Åbo Akademi, Finland), Social Media and Public Libraries: Exploring Information Activities of Library Professionals and Users, undersöker hur bibliotek använder sociala medier och jämför personalens och användarnas uppfattningar i frågan. Många bibliotek har satsat stort på sociala medier för att skapa dialog med sina användare men lyckas ganska sällan. Avhandlingen betonar att bibliotekspersonalen måste aktivt initiera diskussioner via sociala medier; diskussioner uppstår inte spontant. De flesta användare var inte ens medvetna om att biblioteket hade en Facebooksida eller blogg och biblioteket måste aktivt bjuda in dem till diskussion med praktiska aktiviteter.

- Bibliotekspersonalen och användarna hade dessutom olika uppfattningar om samspelet mellan sociala medier och bibliotek. Bibliotekspersonalen ser sociala medier som en naturlig del i utvecklingen av bibliotekens service, medan användarna uttrycker osäkerhet eftersom de främst ser biblioteket som en fysisk plats. Denna studie bidrar med en bred och realistisk syn på de möjligheter och utmaningar biblioteken står inför när det gäller användningen av sociala medier.

Läs mer om avhandlingen i en artikel hos Skolporten, Biblioteken missar målet i egna sociala medier.

Ny rapport om universitetsbibliotekens styrning och utveckling

Bild: Svensk Biblioteksförening

Svensk biblioteksförening har publicerat en ny rapport: Vetenskapen och biblioteken – en översikt av Sveriges universitets- och högskolebibliotek, som beskriver biblioteksutvecklingen under de senaste 50 åren och de utmaningar som bland annat digitalisering har ställt. Rapporten har tagits fram av Barbro Thomas på av uppdrag Svensk biblioteksförening.

De senaste årtiondena har inneburit omvälvande förändringar av högskolebibliotekens verksamhet. Rapporten belyser universitets- och högskolebibliotekens utveckling, deras förändringsbenägenhet och lyhördhet för användarnas behov. Högskolebiblioteken har, alltsedan 1960-talet då tekniska hjälpmedelbörjade tas i bruk, legat i framkant av utvecklingen. Teknikutvecklingen har gjort informationen tillgängligare, men också medfört inlåsningseffekter.

– Biblioteken står inför stora utmaningar att värna ett fritt och tillgängligt informationsutbyte. Alla frågor kan inte lösas av det enskilda biblioteket, utan kräver ett nationellt helhetsgrepp, anser Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Readme - konferens om läsandet

 by nikkorsnapper

Har läsförståelsen försämrats så mycket som en del rapporter antyder? Vilka skillnader finns mellan tryckta och digitala medier när det gäller läsandet? Vilka generationsskillnader syns och vilka trender är mest intressanta? Nu samlas representanter från bibliotek, skolor, universitet och förlag i Lund 26 maj för konferensen Readme.

- Här kommer relevant och banbrytande forskning möta erfarenheten från skolor och bibliotek. Här får du omvärldskoll på den digitala utvecklingen och de nya beteenden som den för med sig. Men framförallt är README en ny och branschöverskridande mötesplats för kunskap och erfarenheter.

Huvudtalarna är Judith Langer (Professor, University at Albany, New York), Karin Taube (Professor, Umeå Universitet), Nils Holmberg (Lunds Universitet), Thomas Fürth (Kairos Future).

Mer information och anmälan.

E-resursernas påverkan på högskolebiblioteken - ny rapport

Bild: Kungliga Biblioteket

Kungliga Biblioteket har just publicerat en studie, E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken – en historia om IT, infrastruktur och makt, som undersöker hur utvecklingen av e-tjänster och e-resurser har påverkat biblioteken under åren 1988-2012. Under den tiden har bibliotekets roll förändrats radikalt: Vi bygger inte längre samlingar, vi prenumererar på kunskap. Framför allt den vetenskapliga publiceringens övergång från tryckt till digital format betyder att biblioteket kan idag erbjuda ett större urval av artiklar än någonsin tidigare men det betyder också att en stor del av bibliotekets bug´dget går till att betala dyra tidskriftsprenumerationer.

- Vi menar sammanfattningsvis att utvecklingen under den tid vi studerat har inneburit att biblioteken gått från den klassiska rollen inom akademien som inneburit att samla in organisera, spara och tillhandahålla det vetenskapliga materialet på plats, till att tillhandahålla digitala tjänster som ger access till relevant litteratur i digital form. 

Vetenskaplig publicering har nästan helt digitaliserats men när det gäller e-böcker återstår en del problem som ska lösas. Hur kommer e-boksrevolutionen att påverka utbildning och läsande?

Ladda ner rapporten som pdf-fil: E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken – en historia om IT, infrastruktur och makt, Christine Wallén, Kungliga Biblioteket, 2014

Bibliotekens betydelse för medie- och informationskunnighet

creative commons licensed ( BY-NC-SA ) flickr photo shared by davepattern

Svensk biblioteksförening har just släppt en ny rapport: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi (läs mer i artikeln Ny rapport om bibliotekens betydelse för medie- och informationskunnighet). Nio forskare från tre lärosäten skriver om vikten av medie- och informationskunnighet (MIK) i skolan och bibliotekens roll som kunskapscenter och resurs. Många färdigheter inom MIK är inte särskilt nya (läs- och skrivkunnighet, källkritik) men är mycket mer omfattande än förr med både analoga och digitala sammanhang. Det finns ett stort behov av stöd inom MIK i skolor och i samhället i stort och bibliotekets kärnuppgift är att stå för detta stöd.

- Tillsammans bildar de allmänna biblioteken ett unikt rikstäckande nätverk av över 4 000 kunskapscentraler. Dessa är en resurs för att möta vår tids ökade behov av medie- och informationskunnighet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Ett reportage om rapporten av Sveriges Radio, Digital kompetens svårt för skolorna att lära ut lyfter frågan om bristande kompetens både hos många barn och ungdomar men även hos en del lärare. Även om elever är bra på att spela spel är de ofta mindre bra på att använda datorn för lärande och saknar grundläggande kompetens i informationssökning och källkritik. Många lärare saknar dessa färdigheter eftersom de inte ingick i lärarutbildningen. I reportaget säger Ann-Marie Roos Retourné, skolbibliotekarie på Björkhagens skola i Stockholm:

- Det är också så att själva arbetssättet, hur man ställer öppna frågor på nätet, bryter mot skolans traditionella inlärningsformer där memorera kunskap varit en viktig del. På det stora hela så är det en ansträngning för både lärare och skolbibliotekarier att arbeta med den digitala kompetensen enligt forskningsantologin. Och om det ska bli bra är det viktigt att eleverna får kontinuerlig återkoppling under arbetets gång.

Rapporten kommer att presenteras och diskuteras under konferensen Biblioteksdagarna i Umeå 7-8 maj.

Vetenskaplig videotidskrift

CC BY-NC some rights reserved by NTNUmedicine

JoVE (Journal of Visualized Experiments) är den första vetenskapliga tidskriften som innehåller filmer i stället för artiklar. Här hittar du tusentals inspelade experiment inom biologi, fysik, kemi, miljövetenskap och medicin med tillhörande abstrakt, skriftlig beskrivning, referenser mm. En prenumeration behövs (via ditt bibliotek) för att se alla artiklar men man kan se filmerna utan prenumeration.

- JoVE, the Journal of Visualized Experiments, is the world's first peer reviewed scientific video journal. Established in 2006, JoVE is devoted to publishing scientific research in a visual format to help researchers overcome two of the biggest challenges facing the scientific research community today; poor reproducibility and the time and labor intensive nature of learning new experimental techniques.

Video blir ett allt viktigare medium för forskare idag och JoVE visar hur framtidens vetenskapliga tidskrifter kan se ut.

Wikipedia vill samarbeta mer med universitetsbibliotek

Wikipedia söker närmare samarbete med akademiska bibliotek enligt en artikel i tidskriften Digital Shift, Librarypedia: The Future of Libraries and Wikipedia. Wikipedias redaktion är ett globalt nätverk av experter som granskar innehållet och ser till att allt bygger på referenser till trovärdiga källor. Problemet för många redaktörer är att de inte är alltid knutna till ett lärosäte och kommer därför inte åt många av de största vetenskapliga tidskrifterna på grund av prenumerationskostnaderna. Därför startades initiativet Wikipedia Library Open Research Hub, för att skapa partnerskap med just akademiska bibliotek. Ett sådant samarbete betyder till exempel att en Wikipediaredaktör får arbeta under en period på ett bibliotek (Wikipedia visiting scholar) för att kunna lägga in bättre referenser i inläggen och gör de mer vetenskapligt trovärdiga samt att sprida kunskaper om Wikipedia inom lärosätet och dela erfarenheter.

Målen med initiativet är:

• Connect editors with their local library and freely accessible resources
• Partner to provide free access to paywalled publications, databases, universities, and libraries
• Build relationships among its community of editors, libraries, and librarians
• Facilitate research for Wikipedians, helping editors to find and use sources
• Promote broader open access in publishing and research