Öppna lärresurser i Europa - ny översikt

Open Education Europa, portalen för EU-kommissionens initiativ Opening up education, har idag publicerat ett dokument som listar och kategoriserar alla samlingar öppna lärresurser (open educational resources) inom Europa (se artikeln Do you want to find a good European Repository of Open Educational Resources?). Översikten omfattar alla portaler och samlingar med öppna lärresurser, helst med Creative Commons licenser, kollaborativa produktionsinitiativ och andra stora samlingar utbildningsresurser. Fokus ligger mest på resurser för lärare i skolan hellre än i högre utbildning.

Ladda ner dokumentet European OER repositories list.

Här ser du en presentation om Open Education Europas verksamhet i stort och bilder 34-44 handlar specifikt om den nya översikten.

Open Education Europa: The European Hub for Innovation in Education from Open Education Europa

Bidrar utbildningsappar till lärande?

  by Barrett Web Coordinator

Det fins ett enormt utbud av digitala läromedel och appar men få av dem ger återkoppling och hjälper eleverna att lära sig. Det menar Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet, i en artikel och radioreportage av Sveriges Radio, Få appar hjälper elever att lära sig. De allra flesta testar bara det som eleven redan kan och ger inte djupare återkoppling och det finns en fara att lärare har en övertro på dessa läromedel. Många appar lovar mycket men få levererar och det finns för lite kvalitetskontroll och samordning.

- Det är en väldigt svår situation för lärarna. Det är absolut inte lärarnas fel att det ser ut som det gör, utan vi har snarare ett problem på statlig nivå. Inte heller lärarhögskolorna, Skolverket och kommunerna tar ansvar.

Samtidigt kunde man säga samma sak om tryckta läromedel som inte heller ger djupare återkoppling. Det viktigaste är samspelet mellan läromedel, elever och lärare. Det är läraren som skapar sammanhang med såväl tryckta som digitala läromedel. Men utbudet av till exempel utbildningsappar har verkligen exploderat de senaste åren och det är svårt för den enskilda läraren att orientera sig. I detta sammanhang finns det till exempel sajten Skolappar där lärare utvärderar apparna och tipsar om tillämpning.

Lyssna på radioreportaget här.

Skapa aktiv diskussion

Många klassrumsdiskussioner domineras av läraren och ett fåtal ivriga studenter. De flesta i klassen säger väldigt lite eller ingenting. Hur skapar man diskussioner som engagerar alla?

Jennifer Gonzalez har skrivit en bloggpost med många metoder för att skapa aktiv diskussioner, The Big List of Class Discussion Strategies. Hon beskriver metoder som kräver en del förberedelser, några som kräver minimala förberedelser och några som kan ses som övergripande strategier. Varje metod beskrivs med hjälp av en film och sedan kommer ett antal möjliga varianter på samma tema.

Som exempel ser du här en film om metoden Concentric Circles.


Du kan även lyssna på Jennifers artikel som podcast.

Bedömning av mjuka färdigheter

  by Create-Learning Team Building & Leadership

Ett problem inom högre utbildning är att bedöma "mjuka" färdigheter som till exempel kritiskt tänkande, skrivstil, muntligt framträdande, grupparbete, interkulturell kommunikation, digitala kompetenser, ledarskap osv. Flera studier visar att arbetgivare värderar just dessa färdigheter högre än traditionella kriterier (examen, lärosäte osv). Nu arbetar 59 amerikanska lärosäten med att ta fram bedömningsmallar (s. k. VALUE Rubrics) för just sådana färdigheter enligt en artikel i nättidningen Mind/Shift, Could Rubric-Based Grading Be the Assessment of the Future?  För varje färdighet finns det kriterier och skalor som läraren kan använda i sin bedömning av studentens arbete.

Kriterierna har nyligen provats av 127 utbildade bedömare som har tittat på cirka 7000 inlämningsuppgifter och prov. För att kunna bedöma just skrivfärdighet har lärare som inte undervisar i det aktuella ämnet fått bedöma uppsatserna. De har endast bedömt studentens skrivförmåga och inte ämneskunskap. Pilotstudierna har gått bra och nu planerar lärosäten att implementera bedömningsmallarna i större omfattning. En intressant effekt av denna satsning är att de inblandade lärarna har börjat se över sin undervsining för att bättre integrera de mjuka färdigheterna.

NE lanserar nya digitala läromedel

Nationalencyklopedin (NE) satsar stort på ett erbjuda digitala läromedel inom alla skolämnen som kan anpassas av lärare till sina lektioner. Första ämnen som lanseras är fysik 1, naturkunskap 1b och religion 1 men målet är att alla ämnen på högstadiet och gymnasiet kommer att erbjudas senaste till slutet av 2016. Eftersom de flesta skolor använder datorer och surfplattor i undervisningen är det viktigt att NE finns som självklart stöd. Enligt pressmeddelandet:

- NE:s digitala läromedel är interaktiva och ger läraren stor flexibilitet och möjlighet att anpassa undervisningen till varje klass och varje elevs individuella förutsättningar och behov. Förutom bilder, illustrationer och ett högkvalitativt textinnehåll innehåller NE:s läromedel filmer, interaktiva övningar, självrättande uppgifter och simuleringar. I läromedlet är det dessutom möjligt att fördjupa sig i utvalda artiklar från uppslagsverket och använda NE:s ordböcker för att hitta förklaringar till svåra ord i texten. Innehållet i läromedlen uppdateras kontinuerligt.

Den här informationsfilmen ger ett smakprov på hur tjänsten fungerar.

Fusk inte vanligare på nätet än på campus

Det finns en vanlig uppfattning att fusk är vanligare i nätkurser än i traditionella campuskurser, men så är inte fallet enligt en ny magisteruppsats av Maria Lingaas, Göteborgs universitet, Fusk vid provskrivning online - vad säger forskningen? Uppsatsen har nyligen vunnit priset för årets bästa examensarbete vid Promise-dagen 2015.

Maria har tittat på de senaste årens forskning inom området för att se om det finns bevis för mer utbrett fusk på nätet och om det finns faktorer som påvekar och motverkar fusk.

- Resultatet av det här arbetet tyder inte på att fusk är vanligare online än i klassrummet, utan snarare på att fusk är ett generellt problem, där onlineprov bara erbjuder ett nytt verktyg. Fusk i sig är många gånger en social företeelse och en del av campuskulturen. Att kunna ursäkta beteendet inför sig själv och andra är därför en grundläggande faktor för beslutet att fuska.

Förekomsten av fusk, såväl på nätet som på campus, beror på den sociala kulturen i lärmiljön och studentens egen inställning. Många studenter ser inte fusket som särskilt allvarligt men det går inte att se några tydliga demografiska mönster här. Den viktigaste åtgärden för universitetet är att  ta fram tydliga etiska riktlinjer, en hederskodex, och kommunicera budskapet i alla sammanhang.

Ladda ner uppsatsen som pdf-fil. 

Röstinmatning i Google Docs

Nu kan du tala in dina dokument i Google Docs. När du öppna ett nytt dokument väljer du bara röstfunktionen i verktygsmenyn, välj att låta programmet använda din mikrofon och så kan du börja tala in det du vill ha som text. Det kan ta lite tid att vänja funktionen vid din röst men till slut kan du bara låta datorn sköta skrivjobbet. Funktionen fungerar på många språk och kan underlätta för studenter med skrivsvårigheter. Du behöver inte installera något, funktionen är redan på plats, men du ska använda webbläsaren Chrome för att det ska fungera.

Läs mer om funktionen i en bloggpost från IKT-pedagogerna (Kalmarsunds gymnasieförbund) samt, på engelska, Google Docs Voice Typing is Here

Nitus höstkonferens, Kista 19-20 nov

Nätverket för kommunala lärcentra, Nitus, ordnar sin höstkonferens i Kista 19-20 november, i samarbete med Stockholms Universitet. Konferensen kommer att bli väldigt aktiv med många gruppdiskussioner kring lärcentras roll i framtidens utbildningslandskap.

Som inspiration kommer Gunnar Wettergren, eGovlab vid Stockholms universitet, att prata om möjligheter till samarbeten mellan lärosätet och Nitus lärcentra. Dessutom kommer German Bender, utredare på TCO och ansvarig för bl.a. den intressanta rapporten Ny kunskap för nya jobb – Eftergymnasialt utbildningsutbud för yrkesverksamma, att beskriver TCOs syn på behovet av ökad tillgång till kompetens.

Program och anmälan.

MOOC först, campus sedan

  by Gord McKenna

Öppna nätbaserade kurser (MOOCs) ska inte ses som alternativ till traditionella studier men snarare en komplement. Flera amerikanska universitet provar nu att erbjuda introduktionskurser som MOOCs och om du klarar dem får du sedan välja att börja på campus med poäng redan i bagaget. Dessutom sparar studenten upp till en termin i lån och avgifter.

En article i amerikanska Inside Higher Ed, MIT's new model, beskriver hur MIT (Massachusetts Institute of Technology) erbjuder den första terminen på sin mastersutbildning i logistik som MOOC. De som vill kan, efter tentamen, söka sig in på andra termin som campusstudent och de som inte vill fortsätta kan få ett intyg, s k micromaster, som bevis på det de har gjort under kursen. Universitetet vill undersöka om de kan använda konceptet på bred front för att erbjuda studenter mer flexibla studievägar och en kortare tid på campus (det är väldigt dyrt att studera på campus i USA). Dessutom kan MOOC-varianten ge studenter möjligheten att prova på en utbildning innan de tar på sig dyra lån.

- The pilot will hopefully provide MIT with answers to questions about admissions, course quality and need-based financial aid, Reif said. He was unable to say specifically how MIT will ensure learners who complete the MOOCs will quickly be evaluated for admission into the residential program, but suggested learners may be able to announce their intent at an early stage and complete the paperwork before finishing the last MOOC.

Flera amerikanska universitet provar också liknande hybrid-lösningar. Kan det vara en framtidslösning även i Sverige?

Ny MOOC om upphovsrätt

Om du använder digitala resurser (bilder, filmer, texter, musik) för att skapa kursmaterial behöver du förstå hur upphovsrätten fungerar och hur du kan dela digitala verk via t ex Creative Commons. 26 oktober börjar en öppen gratis kurs om upphovsrätt och kreativt arbete, Copyright, från det EU-finansierade MOOC-partnerskapet EMMA (European Multiple MOOC Aggregator). Kursen tar 6 veckor och ger olika perspektiv på området: de juridiska frågorna, upphovsmannens perspektiv, forskningsaspekter och slutanvändarens syn. Syftet är att ge en praktisk guide till upphovsrättsliga frågor utan att gå in i juridiska detaljer. Kursen ges på engelska eller holländska.

This is an introduction to Intellectual Property Rights and more specifically to Copyrights. This course is not intended to be an academic course but rather a practical introduction for anyone who creates original materials or who uses, reuses, mixes, adapts and mashes original materials that were created by others. This course is therefore useful for teachers and course creators, students, professionals who are working in creative jobs, artists, directors, web designers and writers, musicians, composers and video makers. In brief, everyone who creates and consumes original digital and analogue materials and who wants to know more about their rights and duties as a creator or user of original content materials.

Mer information och kursanmälan.

E-bok eller pappersbok - irrelevant debatt

  by MegMoggington

Den eviga debatten om e-böcker är bättre eller sämre än tryckta böcker verkar bara fortsätta men läsforskaren Alexandra Berg vill se en mer nyanserad diskussion i en debattartikel i Svenska Dagbladet, Nej, pappersboken är inte "bättre". Hon menar att många studier görs utifrån den tryckta bokens premisser och de som deltar i studierna är oftast mer vana vid pappersläsning. Ytterligare en faktor är att e-böcker är fortfarande i klumpiga format som inte utnyttjar teknikens möjligheter. Hon menar att vi inte har utvecklat e-böckernas formgivning tillräckligt mycket. När läsaren har möjlighet att anpassa e-bokens utseende och form till sina egna preferenser kommer vi att se ett genombrott. I stället för att jämföra borde vi lägga mer fokus på att utveckla läsbarheten i våra läsplattor.

- Det finns alltså ett samband mellan läsbarhet och läsförståelse! Istället för att slå fast att ett medium är bättre än ett annat borde vi ägna uppmärksamhet och forskningsmedel åt detta faktum, och fråga oss hur vi kan göra den digitala texten mer läsbar.

Virtuell pekskärm på armen

Snart behöver vi inga skärmar eftersom nästan vilken yta som helst kan bli en skärm. Många företag håller på att utveckla olika sorters virtuella skärmar och ett intressant exempel är Cicret. De utvecklar ett armband som projicerar en skärmbild på din arm som sedan fungerar precis som en pekskärm. Produkten är fortfarande under utveckling men intresset är förstås stort.
Här ser du en film som visar hur lösningen kan se ut.

Framtidens högskolemiljöer

  by o palsson

Många universitet i världen bygger om sina campus för att skapa mer flexibla miljöer för lärande. Många olika studiemiljöer behövs: flexibla undervisningslokaler, rum för tyst läsning, grupparbete, möjligheter för videomöten och digital kollaboration, mötesplatser, utställningar mm. För fjärde året i rad bjuder Informa IBC Sweden in till konferensen Framtidens högskolemiljöer i Stockholm 12-13 november. Under konferensen får du höra om goda exempel från Sverige, Norge, Danmark, Finland, England och Ryssland.

Enligt programmet kommer konferensen att ta upp följande områden::

• Så utvecklas morgondagens hörsalar för dialog och samarbete
• Strategisk utveckling av högskolemiljöer med hållbarhetsfrågorna som ledstjärna
• Lokalplanering för maximal flexibilitet och effektivitet
• Campusutveckling som en del i staden
• Så introducerades flexibla lösningar för nya sätt att arbete, lära och undervisa
• Mötets roll i kunskapsbildning – det gränsöverskridande mötets betydelse för kunskapsutveckling

Mer information och anmälan

Högre utbildningskvalitet med öppna lärresurser - ny avhandling

Ramón Garrote Jurado, Pressbild Högskolan i Borås

Det går att höja kvaliteten på utbildning genom att förena ny teknik och pedagogiska idéer med användning av öppna digitala lärresurser. Samtidigt kan man göra högre utbildning tillgänglig för fler människor i världen. Detta visar en ny doktorsavhandling av Ramón Garrote Jurado, lärare och forskare vid Högskolan i Borås.

I sin avhandling presenterar Ramón Garrote Jurado idéer om hur man kan stimulera till ökad användning av IKT inom ingenjörsutbildningar. Han har genomfört tre fallstudier på lärosäten som har ingenjörsutbildning i Borås, Kuba, Guatemala och Peru.

– Samtidigt som ny teknik skapar nya möjligheter för lärande, kräver de också betydande förändringar inom pedagogiken för att komma till sin rätt, därför är arbetsmetoder som förenar ny teknik och pedagogiska idéer samt kunskap om hur studenter lär sig en nyckel till att utveckla, erbjuda och locka människor till högre utbildning, säger Ramón Garrote Jurado.

Erfarenheterna från Borås i samband med brist på datorer och internet vid lärosätena i de latinamerikanska länderna, ledde till att Ramón Garrote Jurado utvecklade metoden ”LiveUSB mediated education”, LUME, då Högskolan i Borås fick ett uppdrag att ge en kurs om lärplattformar till lärare inom ingenjörsutbildningar. LUME-metoden innebär att allt kursmaterial och mjukvara samlas på ett USB-minne som sedan kan kopieras och delas ut till alla kursdeltagare.

Tonvikten under kursens gång låg på kollaborativt lärande, vilket bidrog till att deltagarna, som i det här fallet var lärare, fick en positiv inställning till användning av IKT, till kollaborativa undervisningsmetoder och till öppna digitala lärresurser i sin egen undervisning.

– Min forskning visar att lärarnas motivation är avgörande för att tillgänglig teknik ska komma till användning på ett bra sätt. Moderna datorprogram kräver i regel inte specialkunskaper för att användas. LUME-metoden tillsammans med öppna digitala lärresurser erbjuder ett effektivt verktyg för att sprida arbetssätt som aktiverar både lärare och studenter och till att utnyttja öppna digitala lärresurser för att göra utbildning tillgänglig för alla, säger han.

Läs avhandlingen: Educational Software in Engineering Education

Källa: Pressmeddelande från Högskolan i Borås via MyNewsdesk.

Studentorganisationer kräver bättre högskolepedagogik

  by University of Central Arkansas

Sveriges studenter ser brister i lärarnas pedagogisk kompetens och vill se en samordnad nationell satsning för att höja undervisningskvalitet och lärarnas status. I våras publicerades en rapport av SFS (Sveriges Förenade Studentkårer), Agenda: Pedagogik, som kräver att lärosäten satsar mycket tydligare på pedagogisk utveckling och att alla lärare har rätt till högskolepedagogisk utbildning och relaterad kompetensutveckling. Många lärosäten saknar riktlinjer och strategier för högskolepedagogik och rapporten lyfter fram följande:

• 60 procent av landets lärosäten ställer inte krav på att all undervisande personal ska ha gått en högskolepedagogisk utbildning.
• Två tredjedelar av landets lärosäten saknar riktlinjer om att undervisande personal ska få kompetensutveckling inom pedagogik.
• Mindre än hälften av landets lärosäten använder alltid en särskild sakkunnig för att bedöma lärares pedagogiska skicklighet.
• Två av tre lärosäten saknar centrala system för bedömning av pedagogisk skicklighet.

Rapporten kräver att all undervisande personal ska ha minst 10 veckors högskolepedagogisk utbildning och ha rätt till fortlöpande kompetensutveckling. Dessutom ska det finnas meriteringssystem som belönar bra lärare samt en nationell samordning av pedagogisk utveckling på myndighetsnivå. 

Ytterligare en rapport inom området har getts ut av Uppsala Studentkår, Att skapa lärare av världsklass, som bygger på SFS rapport men kommer fram till följande förslag till universitetsledningen:

• Ge anställda tid för pedagogisk fortbildning och utövning
• Använd formativa kursvärderingar i större utsträckning 
• Inför en kurs med fokus på pedagogik och undervisning i doktorandutbildningen 
• Skriv tydligt ut kraven på pedagogisk skicklighet i anställningsprofilen 
• Inför examination i pedagogiska kurser