Varför ser vi skolan som problem?

"Maze" (CC BY-NC-ND 2.0) by Demipoulpe

Om vi ser skolan eller utbildning som problem så tror vi att det finns en lösning. Men vi inser snart att sådana komplexa frågor har inga enkla lösningar och i stället för att betrakta dem som problem borde vi i stället fokusera mer på experiment, visioner och den tysta yrkeskunskapen. Det skriver Anette Jahnke, Göteborgs universitet, i en intressant artikel på nättidningen Pedagogiska Magasinet, »Vetenskaplig grund räcker inte«.

Hon skriver hur vi överför till exempel matematikens logik, att ett problem ska ha en lösning, till orelaterade områden som skolan. I skoldebatten kommer ständigt nya lösningar som i sin tur skapar flera, oftast oväntade, problem. Vi ska acceptera att problem alltid ska finnas och fokusera på att skapa en vision om hur vi vill ha det och sedan prova olika metoder för att börja gå mot visionen.

I stället för att frustreras över att problemen aldrig ser ut att försvinna kan vi låta oss fascineras av och finna en vila i den fantastiskt spännande verksamhet som utbildning utgör. Vi kan börja se framåt och utveckla en föreställningsförmåga om hur utbildning skulle kunna vara – då kan experimenten, innovationerna och visionerna ta fart för att utveckla skolans utbildning.

Nationellt behörighetsprov planeras

"Sitting" (CC BY-NC 2.0) by NTNU Engineering Science and Technology

UHR (Universitets- och högskolerådet) har fått uppdraget att förbereda utvecklingen av ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet som en väg till högskolestudier för dem som saknar gymnasial utbildning eller motsvarande, enligt ett presmeddelande från UHR, Nationellt behörighetsprov kan komma 2025. Digitala prov av den här storleken finns inte i Sverige idag men UHR ska bland annat titta på nationella behörighetsprov i Kanada och Österrike. Provet beräknas vara klart till 2025.

Det nationella behörighetsprovet kommer att påverka antagningen till högskolan och det kan leda till positiva effekter för enskilda som vill vidare i sin utveckling och som inte har grundläggande behörighet, säger UHR:s generaldirektör Karin Röding. Samtidigt innebär det stora utmaningar att ta fram ett nationellt behörighetsprov. Att ta fram ett prov som mäter behörighet uttryckt i kompetenser är nytt och komplext på många plan. En stor utmaning är att utforma provet så att det mäter det som provet är avsett att mäta, en annan är att skapa förutsättningar för rättssäkra och likvärdiga bedömningar av provet.

Sunetdagarna i Växjö

Bild: Pressbild, Anders Runesson Linnéuniversitetet

SUNET inbjuder personal från SUNET-anslutna organisationer till Sunetdagarna, denna gång till Linnéuniversitetet i Växjö, 1-4 april. Under veckan kan du träffa kollegor som arbetar med IT-infrastruktur och tjänster samt utbildningsstödjande tjänster som e-möten och streaming. Under veckan finns det många workshops och seminarier och konferensens huvudtalarna är Ove Landberg och Anna Wibom från PTS (Post- och telestyrelsen) som pratar om Robusthet och beredskap i elektroniska kommunikationsnät, och Börje Shameti Lewin från Skolverket som informerar om planerna på digitala nationella prov. Datainspektionen kommer också att stå för ett pass.

- Utöver ovanstående kommer vi även att prata rätt mycket om möjligheterna till nätverksdrift ”som tjänst”, gemensamt säkerhetsarbete etc, tillsammans med rapporter från olika Sunet-anknutna projekt.

Konferensen är avgiftsfri för representanter från SUNET-anslutna lärosäten.

Mer information och länk till anmälan.

Skärmförbud i klassrummet på prov

Photo by Aaron Burden on Unsplash

Studenter på juristprogrammet vid Uppsala universitet har gått med på ett skärmförbud i klassrummet, enligt en artikel på SVT Nyheter Uppsala, Skärmförbudet för studenter vid universitetet utökas. Under sina seminarier får de inte använda datorer eller mobiler med syftet att skapa ett bättre samtalsklimat, fri från störningsmoment. En majoritet av de tillfrågade studenterna positiva till att förbudet ska fortsätta. Studenter med särskilda behov undantas.

Även om många studenter är positiva så finns det andra som vill få välja hur de ska föra anteckningar. Enligt Anna Liliebäck, ordförande i Juridiska föreningen:

- Många påpekar i sina svar att det här innebär merarbete som skapar stress – man måste strukturera upp och kanske renskriva sina anteckningar från seminarierna. De signaler vi får är att studenterna vill välja sin studieteknik själva.

Appar hjälper mot svår dyslexi

"help" (CC BY 2.0) by PlusLexia.com

Elever med svår dyslexi kan ha stor nytta av läs- och skrivappar, enligt en ny studie av Idor Svensson vid Linnéuniversitetet. En artikel på webbplatsen Specialpedagogik, Läsappar hjälper vid svår dyslexi, beskriver hur läsförmågan hos elever med grav dyslexi kan förbättras med hjälp av appar. Studien visar att elever som fick använda appar visade minst lika bra läsförmåga som dem som fick traditionell undervisning. Apparna blev till och med en sorts livlina för att kunna fortsätta sina studier.

- Många lärare är rädda för att eleverna ska tappa i språklig förmåga om de använder assisterande teknik. Men de som har allra svårast har upplevt tekniken som ett sätt att hänga med i skolan.

Frågan är när man ska sätta in assisterande teknik om traditionella metoder inte visar resultat. Studien visar att elever med måttliga svårigheter ska få traditionell undervsining men med inslag av assisterande teknik. De med grav dyslexi behöver dock det digitala stödet från början. Enligt Idor Svensson:

- Hur länge får man vara en svag läsare innan man tappar motivationen för skolarbetet? Har man tränat ljud-bokstavskombinationer i tre år utan resultat kanske det är dags för appar i stället.

Han tror att det kommer att bli allt vanligare att tala in eller lyssna på text och därför ska vi börja prata om att ta till oss text.

Titta på en film om Idor Svenssons arbete med läs- och skrivappar.

Ingen handuppräckning - alla ska svara

"Adult education class raising hands to a" (CC BY 2.0) by USDAgov

Om läraren ställer en fråga ska eleven räcka upp handen för att kunna svara. Men de som räcker upp handen är de som förmodligen vet svaret och inte är rädda att tala inför klassen. De andra räcker aldrig upp handen och läraren får inte veta hur mycket de har förstått. Risken är att handuppräckningsmetoden bara bekräfter kunskapsglappet i klassrummet. En bloggpost på sajten Pedagog Malmö, No hands up- formativt förhållningssätt i klassrummet eller inga elever under radarn, beskriver en metod som går ut på att sluta helt med handuppräckningar och i stället använda någon sorts slumpgenerator eller lotteri för att välja vem som ska få chansen att svara på en fråga.

Tanken bakom metoden är att alla ska delta i lektionen

Fördelen med detta är att man skapar ett engagerande klassrumsklimat där det blir svårare för elever att utveckla undvikandestrategier. Man tillåter helt enkelt inte elever att räkna med att läraren inte ska fråga dem så länge de inte räcker upp handen. Detta gör eleverna mer koncentrerade på lektionen och gör så att de anstränger sig mer för att faktiskt ha något att svara.

Konceptet kommer från Dylan Williams arbete med formativt förhållningssätt i klassrummet, läs mer i artikeln The Right Questions, The Right Way. Du kan även titta på en kort film om Williams arbete i klassrummet.

Ytterligare ett sätt att fånga upp allas svar och reflektioner är att låta alla svara skriftligt via verktyg som Mentimeter, AnswerGarden, Padlet eller via ett slutet chattrum. De som aldrig räcker upp handen kan svara skriftligt i stället och så får du syn på allas funderingar.

Pedagogisk utveckling inom högre utbildning - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by  European University Association

Utvecklingen av utbildningskvalitet är ett stort fokusområde inom högre utbildning idag. EUs ministerkonferens förra året tog upp frågan i sin 2018 Paris Communiqué med löfte att:

... promote and support institutional, national and European initiatives for pedagogical training, continuous professional development of higher education teachers and explore ways for better recognition of high quality and innovative teaching in their career.

Som ett bidrag till denna process har EUA (European Universities Association) tagit fram en ny rapport, Continuous Development of Teaching Competences: Thematic Peer Group Report. Rapporten, som har tagits fram av en fokusgrupp av experter inom området, beskriver ett antal utmaningar till regeringar, myndigheter och lärosäten och rekommenderar flera konkreta åtgärder. De största utmaningarna är:

• Lärare behöver incitament och meritering för pedagogisk utveckling.
• Forskning behövs för att visa effekterna av pedagogisk utvecklingsarbete kopplad till rådande kvalitetssäkringssystem
• Tvärvetenskaplig metodutveckling inom lärande och pedagogik

Trender som påverkar utbildning - ny rapport

Trends Shaping Education 2019 from EduSkills OECD

OECD har publicerat en ny rapport som beskriver de viktigaste megatrenderna som påverkar utbildning och lärande, Trends shaping education 2019. Rapporten analyserar hur förutsättningarna för utbildning och lärande påverkas av följande megatrender:

• Globalisering och den globala arbetsmarknaden. Hur utrustar vi dagens studenter för dessa utmaningar?
• Demokrati och medborgarskap i en globaliserad värld, inklusive det moderna medielandskapet. Krav på mediekompetens och kritiskt tänkande.
• Säkerhet, såväl på den nationella som på den privata nivån. Hur lär vi oss att hantera verkliga och upplevda hot?
• Ökande livslängd och livslångt lärande. Ökande intresse för kompetensutveckling bland friska äldre.
• Kultur och livsstil. Digitalisering påverkar livsstil, hur vi umgås och hur vi kommunicerar.

Läs mer om rapporten i Stefan Pålssons blogg, Veckans spaning vecka 4.

EADL conference 2019 – Connected Learning

"Tallinn Estonia" (CC BY-ND 2.0) by TausP.

European Association for Distance Learning arrangerar sin årskonferens, EADL conference 2019, i Tallinn, Estland, 23-24 maj. Årets tema är connected learning och huvudtalarna är Steve Wheeler och Jeff Staes. Programmet är inte publicerat än men mer information om talarna samt anmälningsformuläret finns här.

IKT och utbildning - framgångsfaktorer

"device land" (CC BY-NC-SA 2.0) by xian

Digitala plattformar och verktyg används dagligen på alla utbildningsnivåer men orsakar fortfarande mycket frustration och förvirring, oftast på grund av bristande strategi, kompetensutveckling och support. En artikel av Neil Selwyn, Teachers and technology:time to get serious, diskuterar varför så många lärare fortfarande ser IKT som problem snarare än möjlighet. Han ger sju viktiga råd till lärare och skolledare:

• Var tydlig med vad du vill åstadkomma med IKT. Hur ska det nya verktyget främja min undervisning och stödja elevernas lärande?
• Sätt realistiska förväntningar. En ny plattform/verktyg/pryl kommer inte att revolutionisera din utbildning men kan leda till förbättringar.
• Ta små steg framåt. Fokusera i början på hur IKT kan hjälpa dig att effektivisera det du redan gör i din undervisning.
• Se helheten. Alla utbildningsorganisationer är komplexa och IKT är bara en del i helheten. Hur passar en viss teknik in med allt annat som pågår i skolan?
• Tänk på oväntade konsekvenser. Vem gynnas av nya IKT-lösningar och vem missgynnas? Var lagras all data och hur ser integritetsskyddet ut?
• IKT är en gemensam angelägenhet. IKT är inte längre något som eldsjälar driver men berör alla i organisationen. Utvecklingen ska involvera alla parter.
• Var skeptisk mot mirakellösningar och fagra löften från leverantörer. Testa och prova själv i mindre skala och lär av varandra.

The most useful education technology knowledge does not come from globe-trotting ‘gurus’, keynote speakers and product evangelists. Instead, the best technology advice can often come from simply trying things out for yourself and/or speaking with colleagues working in similar situations and circumstances. There is still a lot to be said for teachers drawing on local knowledge and trusting their own judgement.

Konferens om källkritik i skolan

Skolporten arrangerar en konferens, Källkritik i fokus, torsdag 2 maj i Stockholm (Hotel Birger Jarl). Konferensen riktar sig mot lärare i grundskolan och gymnasiet samt skolbibliotekarier. Huvudtalarna är Nina Rung (kriminolog), Johan Waara (Uppsala universitet), Hugo Ewald (journalist, Dagens Nyheter) och Åsa Wikforss (Stockholms universitet).

Under dagen kommer följande områden att diskuteras.

• Avslöja nätets falska påståenden – praktiska verktyg och inspirerande metoder.
• Källkritik är viktigt, men hur är det med källtillit?
• Är det sant eller inte? Vilka psykologiska faktorer påverkar hur vi människor ser på given information?
• Grooming och falska avsändare - hur kan sexuella övergrepp förebyggas genom källkritiskt förhållningssätt?

Mer information och anmälan.

Livslångt lärande - hur hinner vi?

"Knight-Crane Convergence Lab" (CC BY-SA 2.0) by Knight Foundation

Dagens arbetsmarknad kräver en bra anpassningsförmåga och vi kommer att behöva regelbunden kompetensutveckling för att hänga med. Livslångt lärande är åter i fokus men samtidigt blir det allt svårare för många att hinna med utbildning på grund av pressade arbetsscheman och allt högre krav på effektivitet. En artikel på bloggen Collearn, Tid för livslångt lärande, diskuterar detta problem och konstaterar att ansvaret för kompetensutveckling landar ofta på individen hellre än arbetsgivaren. Om arbetgivare inte ger sina anställda tid för utbildning så blir det inget livslångt lärande.

Från vuxnas lärande vet vi att det är svårare för vuxna att prioritera studier eftersom arbete, familj och andra ansvarsområden konkurrerar om tiden. Samtidigt finns ett stort behov av nya kunskaper. Om ett livslångt lärande ska få genomslag på allvar, kommer vi att behöva arbetsgivare som avsätter tid för kompetensutveckling.

Webbinarium om digital källkritik i skolan

"TYWLS Student Working" (CC BY-SA 2.0) by Globaloria

Skolinspektionen arrangerar ett webbinarium om digital källkritik i årskurs 7-9, tisdag 22 januari, 15.00-16.00. 

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen om källkritiskt förhållningssätt på 30 skolor i årskurs 7–9. Granskningen visar att många skolor arbetar med källkritiska metoder men att eleverna inte tränas i att värdera digitala källor i tillräcklig utsträckning. Granskningen visar att elever får söka information digitalt, men att de inte tränas i att värdera de särskilda egenskaper som digitala källor har. Till exempel att digitala källor är föränderliga och hur sökmotorer styr resultat. Det kan leda till att eleverna får sämre grunder för att fatta informerade beslut.

Under webbinariet kommer Roger Thuring från Skolinspektionen, som ansvarat för granskningen, att berätta om resultaten. Du får också möjlighet att ställa frågor till honom, Anette Holmqvist från Skolverket, Thomas Nygren som är forskare vid Uppsala universitet och Maria Jersby som är lärare på Karlbergsskolan i Köping.

Mer information och länk till webbinariet.

Open Networked Learning (ONL191) startar i februari

Vårens omgång av den öppna nätkursen för lärare som vill lära sig mer om nätbaserad undervisning och lärande, Open Networked Learning, startar 18 februari. Kursen vänder sig till lärare, kursutvecklare, IT-pedagoger och kursdesigners främst inom högre utbildning. Den kommer att ge dig möjlighet att utforska och testa kollaborativt lärande i en öppen (publik) nätbaserad lärmiljö tillsammans med kollegor från olika universitet, discipliner och kulturer (både nationellt och internationellt). Kursen går på engelska och bygger på problembaserat lärande i internationella studiegrupper med regelbundna videomöten.

Under kursen kommer du att arbeta med följande:

• Hur skapar vi kollaborativa och flexibla lärmiljöer på nätet?
• Prova på problembaserat lärande via öppna plattformar
• Utöka ditt professionella nätverk
• Prova olika digitala verktyg och metoder i ett pedagogiskt sammanhang
• Ta del av den senaste forskningen och nya trender inom nätbaserat lärande
• Arbeta i internationella studiegrupper

Kursen är ett samarbete mellan universitet och andra utbildningsorganisationer i Sverige (Lunds universitet, Karolinska institutet, Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Mälardalens Högskola, Stockholms universitet), Finland, Irland, Sydafrika, Schweiz och Singapore. Om du tillhör en av dessa organisationer ska du anmäla dig via din kontaktperson. Om du vill anmäla dig som open learner finns det en särskild formulär. Information och länkar för anmälan finns på Registration ONL191.

Designa för nätbaserat samarbete - ny avhandling

Photo by rawpixel.com from Pexels

Vi samarbetar allt mer via digitala plattformar och verktyg men ändå finns det tekniska och designrelaterade problem som tar tid att lösa. En ny avhandling av Stefan Nilsson (Högskolan Väst), Designing for technology-mediated collaboration (Göteborgs universitet), studerar hur vi samarbetar via nätet och föreslår nya digitala miljöer som kan underlätta processen. Enligt ett pressmeddelande från Högskolan Väst:

När man samarbetar behöver deltagare kunna koordinera sitt arbete, och för att kunna koordinera sig så behöver man vara medveten om de andra deltagarna och deras aktivitet. I en situation som gäller samarbete runt ett bord så kan vi göra detta på många olika sätt.

- Vi kan till exempel se de andra deltagarna och vi kan föra en diskussion sinsemellan. Vi kan skaffa oss en uppfattning om vad de gör för tillfället, var deras uppmärksamhet är och peka på saker för att leda de andras uppmärksamhet mot något, bara för att nämna några saker som är viktiga för koordination av samarbete. 

Stefan Nilsson har därefter utvecklat prototyper för ett antal designmönster avsedda att användas för koordinering av samarbete i en synkron, delad arbetsyta. Dessa är baserade på vad han kallar ”self-awareness”. Det innebär att det i ett samarbete inte bara är viktigt att se vad andra gör för stunden, utan också visualisera tillbaks en användares egna handlingar och dess påverkan på gruppen, till användaren själv.

Sekundärt behandlar avhandlingen även de problem som uppstår i utvärdering av sociala system och frågor som rör kommunikation av resultat.

Källa: Pressmeddelande på myNewsdesk, Samarbete på distans behöver underlättas.