Multitasking vanligare bland nätbaserade studenter

"Multitasking - University of Michigan St" (CC BY-NC-SA 2.0) by cseeman

Studenter som läser nätkurser har svårare att koncentrera sig på en uppgift än dem som läser på campus, enligt en artikel på Inside Higher Ed, Online Students Multitask More (Not in a Good Way). En ny amerikansk studie undersökte cirka 300 studenter som hade studerat både på campus och via nätet och frågat dem om vilka andra aktiviteter de gjorde när de studerade (t ex läsa e-post, kolla sociala medier, lyssna på musik, titta på video, spela spel osv). Det var förstås ingen överraskning att multitasking förekom oftare på nätkurser än i klassrummet. Även studenter som brukade köra flera aktiviteter samtidigt undvek multitasking i klassrummet, mest för att slippa kritik från klasskamrater och läraren.

Studien har fått en del kritik eftersom det är oklart vilka typer nätkurser som studien omfattar och om man jämför lika med lika. Det finns nätkurser som har många synkrona aktiviteter som kräver studenternas full uppmärksamhet men det finns andra som handlar mest om överföring av innehåll. Om man jämför en storskalig nätkurs med en mindre grupp i klassrum blir jämförelsen svår. Enligt George Veletsianos (Canada Research Chair in Innovative Learning and Technology vid Royal Roads University):

"A better (and fairer) comparison for this study," Veletsianos said in an email, "would have been between courses of the same modality that included variations in something like class size or pedagogy. Such an investigation would allow us to evaluate the question of whether students are more likely to multitask when enrolled in larger vs. smaller class sizes. Or, whether pedagogy has an impact on multitasking, which I suspect it does (e.g., are you more likely to multitask when listening to a lecture or when actively working in a group to develop a solution to a posed problem?)"

Ett sätt att förebygga multitasking är att skapa aktiviteter som bygger på kollaboration i mindre grupper, gärna inom en begränsad tid. Realistiska och krävande gruppuppgifter ger ingen tid för störande aktiviteter medan mer passiva uppgifter som att bara lyssna på en föreläsning inbjuder till multitasking.

Referens
Lepp, A., Barkley, J. E., Karpinski, A. C., & Singh, S. (2019). College Students’ Multitasking Behavior in Online Versus Face-to-Face Courses. SAGE Open. https://doi.org/10.1177/2158244018824505

Horizon report 2019

"Binoculars" (CC BY-NC-SA 2.0) by sbrosinski

Educause Horizon Report kommer ut varje år med en översikt på IKT-trender inom högre utbildning samt de viktigaste utmaningarna. En kort version av årets rapport, Horizon Report Preview 2019, har nyligen publicerats i väntan på den fullständiga rapporten som kommer om några veckor. Rapporten innehåller tekniker, metoder och begrepp som redan finns och försöker placera dem på en tidslinje när de kommer att slå genom i stor skala inom högre utbildning (inom 2 år, inom 3-5 år och över 5 år).

The EDUCAUSE Horizon Report Preview provides summaries of each of the upcoming edition’s trends, challenges, and important developments in educational technology, which were ranked most highly by the expert panel. This year’s trends include modularized and disaggregated degrees, the advancing of digital equity, and blockchain.

Rapporten ser bland annat följande trender:

1-2 års sikt: Nya lärmiljöer för aktivt lärande, nya tolkningar av begreppet blended learning.

3-5 års sikt: Innovationskultur, tillämpning av learning analytics

Längre sikt: Nya modeller för högre utbildning, nya meriteringssystem.

Bland utmaningarna finns utvecklingen av lärarnas digitala kompetenser, hur vi bäst utnyttjar digitala lärmiljöer och hur vi kan bedöma studenternas lärande.

Nordisk konferens om vuxnas lärande

"Nyhavn Just Before Sunrise" (CC BY-NC-ND 2.0) by Jacob Surland

Det livslånga lärandet står i fokus för många debatter inom utbildning idag och frågan är hur vi kan se till att alla får möjlighet att lära sig nya kunskaper och färdigheter mitt i karriären och familjelivet. Detta ska diskuteras i en nordisk konferens i Köpenhamn 13-15 maj, 8th Nordic Conference on Adult Education and Learning. Konferensen arrangeras av Danmarks institut for Pædagogik og Uddannelse (DPU) vid Aarhus universitet i Köpenhamn.

This conference focuses on how we as adult education researchers and practitioners enter into a dialogue with the future that we want our work to inform and shape. How can we build on the strong traditions of adult education and contribute to sustainable solutions to the current and future dilemmas facing society, organisation and individuals.

Huvudtalarna vid konferensen är:

Bjarne Wahlgren (Aarhus universitet): Assessment and transformation of competence

Jeppe Læssøe (Aarhus universitet): The concept of sustainability; dilemmas and educational approaches.

Silvia Gherardi (Trento universitet, Italien): A post humanist approach to practices of sustainable development.

Mer information och anmälan.

Läkarutbildning med 360-graders video

Användning av 360-graders video hjälper läkarstudenter förbereda sig för sin sjukhuspraktik enligt forskning vid engelska Leicester Medical School. En artikel på ALTs (Association for Learning Technology) blogg, Learning about Hospital Ward Rounds with 360-Degree Video, beskriver metoden där flera scenarios spelades in med 360-graders kamera i sjukhusmiljö och med skådespelare och studenter i rollerna. Det som spelas upp i filmerna baseras på verkliga händelser och med hjälp av 3D-glasögon kan studenterna vara mitt i händelseförloppet och titta omkring sig. Studenterna får en känsla av närvaro och flera tester visade att de som använde 3D-video kände sig bättre förberedda för sin praktik än dem som hade förberett sig på ett mer traditionellt sätt. Filmerna var dessutom en bra utgångspunkt för diskussion.

Our research showed that all participating students found the 360 videos to be an engaging way to learn, especially when compared with more traditional methods like PowerPoint slides. 75% of participants felt that learning from the videos helped them to consider how they could show empathy. Watching these videos were not seen as helpful to learn to document correctly, however. Because of this finding, the students decided to add into the 360 videos some further text which helps to ‘signal’ what they need to be noticing and learning about documenting, during that point in the scenario.

Här kan du titta på en av filmerna, som visar hur en läkare pratar med en anhörig till en döende patient. Använd musen för att titta åt olika håll, speciellt när det händer saker bakom dig. Filmen är i 3D och därför är den lite suddig i 2D..

IT i skolan - ny rapport

Sedan 2015 har tillgången till datorer i grundskolan ökat. Idag finns det nästan en dator per elev. Lärare undervisar idag mer om källkritik och säker internetanvändning. Deras behov av kompetensutveckling har också minskat på flera områden. Samtidigt finns det teknikproblem. Fyra av tio lärare upplever att krånglande teknik begränsar deras arbete minst en gång i veckan och bara hälften av grundskolorna har tillgång till support samma dag. Det visar en ny omfattande undersökning från Skolverket om digitaliseringen i skolan, enligt ett pressmeddelande: Fler datorer i skolan men teknikkrångel skapar problem.

Rapporten är en uppföljning av den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet som regeringen beslutade om 2017. Cirka 9000 lärare, rektorer, elever, förskolechefer och förskollärare svarade på undersökningen som ligger till grund för rapporten. Som ett resultat av rapporten kommer Skolverket att erbjuda mer stöd till skolor och kommuner om hur man kan höja undervisningskvaliteten och använda digitala resurser på bästa sätt. De fokusera främst på kompetensutvecklingsåtgäder för att stödja skolor som inte har kommit så långt med sin digitaliseringsprocess.
Läs hela rapporten om skolans digitalisering

Open Education Week 2019

Varje år arrangeras Open Education Week, en vecka fylld med webbinarier och diskussioner om öppen utbildning och öppna lärresurser (OER, Open Educational Resources). Årets evenemang äger rum 4-8 mars. Veckan kan ses som en öppen nätbaserad konferens med bidrag från hela världen som du får fritt välja mellan.

Open Education Week is a celebration of the global Open Education Movement. Its goal is to raise awareness about the movement and its impact on teaching and learning worldwide.

Veckan arrangeras av Open Education Consortium i samarbete med flera internationella organisationer som till exempel EDEN (European Distance and E-learning Network). EDEN arrangerar fem webbinarier under veckan:

• Måndag, 4 mars, 13.00. Education 2030 – Open knowledge, skills, attitudes and values in Europe and the world.
• Tisdag, 5 mars, 13.00. The story of the Open University in Europe and the world.
• Onsdag, 6 mars, 13.00. Ongoing initiatives for Open Education in Europe.
• Torsdag, 7 mars, 13.00. OER quality assessment.
• Fredag, 8 mars, 13.00. Researching openness – evidence-based approach.

Mer information och anmälan till EDENs webbinarier.

Se hela programmet för Open Education Week 2019.

Swednet och UKÄ arrangerar gemensam konferens i Umeå

"Umea 060613 - 27.jpg" (CC BY-NC-SA 2.0) by jacobchristensen

Nätverket Swednet, Svenskt nätverk för pedagogisk utveckling inom högre utbildning, arrangerar sin årskonferens 23-24 maj vid Umeå universitet under temat Högskolepedagogisk utveckling – strategi, praktik och forskning. I år är konferensen uppdelad i två: 23 maj hålls en gemensam konferens i samarbete med UKÄ mot en bred målgrupp inom högre utbildning och 24 maj hålls Swednets egen konferens riktad mot Swednet-medlemmar. Du får anmäla dig till en av dagarna eller bägge dagarna.

Ladda ner hela programmet.
Mer information och anmälan.

Includekonferensen 2019

"New_DSC_0016" (CC BY 2.0) by Swedish Girls

Det nationella nätverket Include, som arbetar med breddad rekrytering och breddat deltagande inom högre utbildning, arrangerar sin årliga konferens vid Karlstads universitet, 14-16 maj. Konferensens tema är Breddat deltagande och digitalisering. Under konferensen presenteras flera intressanta initiativ och projekt inom området, bland annat:

• Projektet #pluggavidare drivs av Karlskoga kommun med syftet att påverka attityder till skola och utbildning till att bli mer positiva.
• Dyslexi och högskola, så kan man göra!
  Hur kan man tänka kring högskolestudier och dyslexi? Hur kan man gå tillväga i uppsatsskrivning? Hur kan högskolan förhålla sig till begreppet tillgänglig utbildning och text? Och hur kan man förhålla sig till dyslexi och studieteknik?
• Linje 14 är ett samverkansprojekt mellan Örebro universitet och Örebro kommun som syftar till att fler ungdomar som växer upp i studieovana miljöer ska studera vidare på universitet eller högskola efter gymnasiet.
• Projektet Rethink: Kau vid Karlstads universitet hittar, utvecklar och testar digitala verktyg som ger studenter bättre förutsättningar att genomföra sin utbildning.

Mer information och anmälan.

Introduktion till artificiell intelligens - öppen kurs

CC0 Public domain on Pixabay

Artificiell intelligens (AI) i form av intelligenta robotar, självkörande bilar, smarta hus och mycket mer diskuteras flitigt idag. Då är det viktigt att vi får åtminstone en grundläggande kunskap om AI och dess möjligheter. Nu finns det en gratis öppen kurs om AI, Elements of artificial intelligence, som har tagits fram av Helsingfors universitet i Finland. Du behöver inga förkunskaper i datateknik och programmering för att delta i kursen; kursens fokus ligger på baskunskaper om AI och hur den kommer att påverka samhället framöver.

The elements of AI is a free online course for everyone interested in learning what AI is, what is possible (and not possible) with AI, and how it affects our lives – with no complicated math or programming required.

Kursen ges på engelska eller finska just nu men flera språk (förmodligen även svenska) är under utveckling. Du kan börja kursen nr du vill och om du klarar alla kursmoment så får du ett certifikat. Är du student i Finland eller har ett finskt personnummer kan du även få 2 högskolepoäng för kursen

IBM robot i debatt med topp debattör

"artificial-intelligence-2167835_1280" (CC BY 2.0) by 6eotech

Artificiell intelligens bryter ny mark varje vecka och nu kan en robot debattera med en erfaren debattör. Enligt en artikel från CNN, IBM's AI debate computer loses to human champion, har IBMs dator, Project Debator, deltagit i en formell debatt med en prisbelönt debattör, Harish Natarajan. Diskussionsämnet var om förskolan bör subventioneras i USA och även om datorn förlorade debatten denna gång så blev det en bra och realistisk debatt. Datorn har lagrat nyheter och vetenskapliga artiklar och har inte tillgång till internet under debatten. Den ska svara på motståndarens argumentation och bygga egna argument.

Även om publiken röstade för Natarajans argument är det tydligt att AI snart kan hjälpa oss att diskutera fram lösningar på komplexa frågor.

While waiting for the final vote, Natarajan said it was interesting that Project Debater could contextualize information and pull details from research. Combining its skills with those of a human, he said, "could be incredibly powerful."

Snart vinner datorn debatten ...

Utvärdering av examination med fri tillgång till internet

CC BY-NC-ND Some rights reserved  by thekevinchang

Ett försök att tillåta fri tillgång till internet under examination i ett fletal norska gymnasieskolor har nu utvärderats i en rapport från norska Utdanningsdirektoratet, Evaluering av åpent internett til eksamen. Sedan 2012 har flera gymnasieskolor infört examinationer i ett flertal ämnen då eleverna har haft fri tillgång till internet. Anledningen är att de ska få uppgifter som kräver tillgång till information precis som de gör i klassrummet och alla andra situationer i skolan.

Majoriteten av alla tillfrågade lärare och IT-ansvariga var nöjda med provet och få problem rapporterades. Det var också överraskande få rapporter om fusk och plagiering. Flera elever menade att det tog längre tid att fuska än att hitta rätt information. Under examinationen har alla kommunikationsprogram blockerats och skolorna har satsa på tentamensvakter med bra IT-kompetens för att kunna upptäcka eventuella fuskförsök. En viktig faktor är att examinationsuppgifterna ställer mer analytiska frågor som inte går att fuska sig till. En del elever tyckte att tillgången till internet skapade mer stress än en vanlig salstentamen och att källkritik var en stor utmaning.

Nesten alle elevene mener at det er nyttig å ha tilgang til internett under eksamen, men at det fortsatt er behov for mer informasjon og tydeligere retningslinjer for hva som betraktes som fusk og plagiat på eksamen. Samtidig oppga 1 av 5 elever at eksamensformen i stor eller svært stor grad hadde bidratt til en mer stresset eksamenssituasjon enn det de var vant med. Dette begrunnes bl. a. med usikkerhet knyttet til riktig kildebruk og/eller bekymring for at de hadde brukt for mye tid på informasjon fra internett.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Evaluering av åpent internett til eksamen - sluttrapport

Webbinarium: Att delta i en MOOC – praktiska erfarenheter

Det europeiska projektet MOONLITE har bland annat genomfört en MOOC (massive open online course) om hur öppen nätbaserad utbildning kan användas för att ge stöd till nyanlända och asylsökande. Projektet arrangerar nu ett webbinarium 27 februari, 15.30-16.30, för att diskutera praktiska erfarenheter av att delta i en sådan MOOC och om sådana öppna nätkurser kan spela en betydelsefull roll framöver som stöd till flyktingar och asylsökande.

Mer information och anmälan, The practical realities of participating in a MOOC.

Vad menas med blended learning?

"Mixer" (CC BY-NC-SA 2.0) by kirberich

Många använder begreppet blended learning men det saknas en tydlig definition. Det finns många olika tolkningar och dessa analyseras i en ny artikel av Stefan Hrastinski (KTH) i tidskriften Tech trends, What do we mean by blended learning? Många tror att det handlar om att blanda klassrumsundervisning med nätbaserade aktiviteter medan andra menar att det handlar mer om att hitta rätt blandning av olika pedagogiska modeller, metoder, verktyg, medier och bedömningsformer. Hrastinskis slutsats är att vi måste beskriva vad vi menar med blended learning när vi skriver om begreppet för att undvika missförstånd. Ännu bättre är att hitta tydligare formuleringar.

Since blended learning seems to mean many things, it is important that researchers and practitioners carefully describe what blended learning means to them. Blended learning is also used to describe other blends, such as combining different instructional methods, pedagogical approaches or technologies, although these blends are not aligned with the most influential blended learning definitions. It was suggested that researchers and practitioners should carefully consider whether using a more specific, descriptive term as a complement or replacement to blended learning when appropriate.

Storstaden lockar allt fler utbildade

"Stockholm" (CC BY-NC 2.0) by snazbaz

Ett stort samhällsproblem är att landsbygdsbefolkningen minskar hela tiden till fördel för storstadsområden. Ny forskning vid Linköpings universitet visar ett tydligt rörelsemönster över de senaste 20 åren enligt ett radioreportage av P4 Kalmar, Smarta och begåvade lämnar ofta landsbygden. Tidigare har man trott att utflyttningen berodde på sämre infrastruktur, service och arbetstillfällen men den mest avgörande faktorn verkar vara utbildning. De som vill utbilda sig flyttar gärna och kommer inte tillbaka.

Forskningen presenteras även i en nyhet från Linköpings universitet, Klyftor mellan stad och landsbygd beror på befolkningens sammansättning. Enligt Marc Keuschnigg, docent vid Institutet för analytisk sociologi vid Linköpings universitet

- Resultaten har stor politisk relevans. De visar att migrationen av välutbildade och begåvade personer har betydelse för regionala ojämlikheter. Det är något att beakta om man vill att hela landet ska växa.

Frågan är hur vi kan motverka trenden genom olika former distansutbildning och samverkan.

Referens
Urban scaling and the regional divide, Marc Keuschnigg, Selcan Mutgan, Peter Hedström (2019). Science Advances 5: eaav0042, DOI: 10.1126/sciadv.aav0042

Skapa videodiskussioner med Vialogues

Vialogues hjälper dig att skapa interaktivitet och diskussion kring en video, antingen inom en klass eller helt publikt. Du laddar upp en video; din egen eller hämtad från YouTube.Sedan kan du lägga in kommentarer och frågor på flera ställen i filmen som studenterna ska svara på eller kommentera. Sedan sprider du länken till din diskussion och deltagarna kan nu svara på dina frågor och diskutera kring materialet. När du har skapat ett konto kan du se många diskussioner som har publicerats publikt för att få lite inspiration.

Vialogues är gratis och har utvecklats av EdLabs Teacher College, Colombia University i USA.
Här kommer en introduktionsfilm om verktyget av Richard Byrne.