Skolverket arrangerar ett webinar, Trender och utmaningar för skolans digitalisering, 12 mars 10.00-11.00 för att presentera och diskutera en ny rapport om trender inom IT och lärande i skandinaviska skolor. Rapporten heter 2015 NMC Technology Outlook - Scandinavia schools och har tagits fram av New Media Consortium tillsammans med 60 skandinaviska experter och i samarbete med Skolverket, Senter for IKT i utdanningen och Styrelsen for It og Læring.
- Spel, robotar och molnet i klassrummet - välkommen till ett webbinarium där vi skådar in i framtiden. Vi presenterar en skandinavisk rapport som beskriver de tekniktrender som kan få betydelse inom skolan på 1 - 5 års sikt. Sextio skandinaviska experter har tillsammans identifierat, rangordnat och beskrivit nyckeltrender, utmaningar och viktiga tekniktrender. Skolledare och huvudmän kan använda rapporten i sitt strategiska arbete och beslutsfattande.
Seminariet leds av Skolverkets Peter Karlberg och ingen anmälan krävs. Sändningen sker via Adobe Connect och du behöver inte ladda ner något i förväg (läs mer om tekniska krav). Bara klicka på denna länk strax före 10.00 den 12 mars.
Varje gång du laddar ner en app, skapar konto eller köper något på nätet får du upp en ruta med användarvillkor som du snabbt bara godkänner utan att ha läst ett ord av avtalet. Vilka rättigheter får dessa företag när vi klicker på knappen jag godkänner? Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) har släppt en ny guide skriven av Johanna Lundeberg, Användarvillkoren som ingen läser, som ger dig en introduktion till villkoren i dessa avtal och vad du bör se upp med innan du godkänner dem.
- Ärligt talat, hur ofta brukar du egentligen läsa igenom villkoren innan du godkänner ett elektroniskt avtal som ger dig tillgång till program, appar, webbplatser och nätbutiker? Det enda du behöver göra är ju att trycka på ”godkänna”. När du gör det ger du företaget som ligger bakom programmet, appen eller tjänsten tillgång till olika typer av information. Dina digitala rättigheter regleras delvis av avtalen, och det är du som ska ha kontrollen över vilken information du delar med dig av och hur den används. Inte företagen. Den här Internetguiden ger en introduktion till vad avtalen innehåller och vilka konsekvenser villkoren kan ha för dig.
Ett bra sätt att förstå vad MOOCs handlar om är att delta själv. Idag är utbudet väldigt stort och nya kurser startar hela tiden. Kurserna finns på flera språk och även om de flesta går på engelska finns det ett snabbväxande utbud på spanska, franska, ryska, kinesiska och portugisiska. Du får oftast inga högskolepoäng och de flesta som går en MOOC gör det för att lära sig grunderna eller för att uppdatera sig inom ett intressant område - helt enkelt livslångt lärande.
Webbplatsen Open Culture har tagit fram en lista över öppna kurser från universitet över hela världen som startar nu i februari, 200+ MOOCs Getting Started in February: Enroll in One Today. Du hittar säkert något som är intressant. Men innan du registrera dig bör du fundera över om du verkligen har tid med kursen. De flesta kräver minst 10 timmars studier per vecka för att hänga med, ibland mer, och många som "hoppar av" har varit tidsoptimister.
Några tips innan du registrera dig för en MOOC:
Läs kursbeskrivningen och schemat ordentligt.
Sätt upp egna mål för kursen.
Fundera över en egen studieplan, när hinner du med kursarbetet?
MOOCs bygger på eget engagemang och självdisciplin. Satsar du inte så händer inget.
Ju mer du deltar i diskussion och skapar kontakter med andra deltagare desto mer får du ur kursen. Ta initiativ!
Se om du kan få med en kollega. Då kan ni diskutera och samarbeta genom kursen.
Flera svenska universitet engagerar sig i Wikipedia och uppmuntrar lärare och forskare att bidra med sin kunskap för att se till att encyklopedins kvalitet ständigt förbättras.Tidigare har Wikipedia huvudsakligen fyllts på av enskildas initiativ, men nu visar de svenska universiteten att nätuppslagsverket också är ett fungerande verktyg för att sprida kunskap från forskare till allmänhet.
I höstas skrev jag om ett lyckat projekt vid Linnéuniversitetet och nu engagerar sig SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet), Göteborgs och Linköpingsuniversitet, Karolinska Institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Wikipediaprojektet, som finansieras av forskningsrådet Formas. SLU har varit aktiva sedan 2013 och många forskare har redan bidragit till artiklar i Wikipedia.
– Wikipedia blir i allt högre grad den källa där samtiden hämtar sin kunskap. Därmed borde det också vara en naturlig arena för de som vet mest om ett ämne att dela med sig av sin kunskap, säger SLU:s kommunikationschef Tina Zethraeus.
En dålig text med långa svåra meningar kan kosta en organisation mycket, med förvirrade och irriterade kunder och många telefonsamtal och mailväxlingar som resultat. NE lanserar nu en nätbaserad utbildning, Klarspråk – att skriva så mottagaren förstår, om konsten att framföra ett tydligt budskap i text, med andra ord klarspråk. Kursen riktar sig till alla inom offentlig verksamhet som skriver till allmänheten; kommuner, myndigheter, förvaltningar mm. Språklagens riktlinjer (SFS 2009:600) ger rekommendationer för hur man skriver på ett tydligt och begripligt sätt och kursen utgår ifrån dessa. Kursen innehåller övningar och goda exempel på hur du skriver tydligare, regler för e-post, beslut, rapporter mm och hur du bör skriva i sociala medier. Utbildningen består av 6 delar och de två första delarna är öppna och gratis för alla.
- Utbildningen tar upp det mesta från vad som är ett relevant innehåll till hur man disponerar en text på ett logiskt sätt, undviker ord och meningsbyggnad som för många är svåra att förstå liksom vilket tonläge som är rätt att använda. I utbildningen läggs även vikt vid vad, hur och när man kommunicerar i sociala medier, kanaler som blir allt viktigare för myndigheter som vill nå ut med samhällsinformation.
Nätbaserad utbildning är ingen nyhet i Sverige och många lärosäten har arbetat framgångsrikt inom områden under de senaste 15 åren. Men den senaste tidens snabba utveckling med globala öppna kurser (MOOCs mm) och helt nya möjligheter till interaktivitet och kollaboration på nätet ställer stora krav på alla inom högre utbildning.
För att diskutera dessa utmaningar samlades flera experter inom området till en paneldiskussion som ägde rum under TCO:s utbildningskonferens, Kunskap i en värld som förändras (se alla föreläsningar från konferensen).
- Internet har skakat om nyhetsmedier, nöjesindustri, forskning och andra informationsbaserade verksamheter i grunden. Allt fler menar att turen nu har kommit till utbildningssektorn. Nätbaserat lärande och MOOCs (massive open online courses) utvecklas i snabb takt och kan få stora konsekvenser för den högre utbildningen i Sverige och internationellt. Hur jobbar svenska lärosäten med det här och vad har teknikutvecklingen för betydelse för pedagogik och utbildningskvalitet, breddad rekrytering, högskolans internationalisering och i yrkeslivet?
I panelen medvarkade Marita Ljungqvist (lektor vid Centre for Educational Development, projektledare för MOOCs och Coursera vid Lunds universitet), Jan-Olov Höög (professor och fd dekanus för utbildning vid Karolinska Institutet), Stefan Rodheim (chef för NGL-centrum, Högskolan Dalarna), Lars Svensson (professor i informatik, Högskolan Väst), Karolina Andersdotter (ordförande för humanistiska sektionen vid Uppsala studentkår, Uppsala universitet). Moderatorn var Stefan Hrastinski (docent vid skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande, KTH).
Tre intressanta bibliotekskonferenser sker under våren:
Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande, Umeå 23-24 mars 2015. Ett bra bemötande kan rädda bristande kunskap, men bra kunskap kan aldrig rädda ett dåligt bemötande. Biblioteken ska präglas av allsidighet, öppenhet och kvalitet, vilket ökar förväntningarna på personalens kompetens och bemötande. Hur skapar vi en miljö och ett utbud som alla kan känna sig inkluderade i? Hur får vi varje besökare att känna sig välkommen åter? Kom och inspireras av goda exempel och intressanta frågeställningar. Konferensen riktar sig till alla som arbetar inom bibliotekssektorn i Norden.
Svensk Förening för Informationsspecialister (SFIS) vårkonferens. Norrköping 25 mars. 1995 slog Internet igenom. Hur har denna strukturomvandling påverkat oss? Hur har omvärlden förändrats? Hur har våra arbeten förändrats? Hur har vi förändrats? Vad väntar på oss under nästa 20 år av IT-utveckling? Välkommen till en heldag i Norrköping med Internet som infrastruktur!
Biblioteksdagarna är bibliotekens ledande branschdagar och en konferens för alla bibliotekstyper. 2015 fyller Svensk biblioteksförening 100 år. Om de första 100 åren handlar jubileumsboken som presenteras av författarna i ett seminarium onsdag 6 maj. På onsdagskvällen är det 100års-kalas. Biblioteksdagarna innehåller tre spår: 100 år, Läsning och Juridik.
Det finns ett brett utbud av verktyg som kan användas för kollaboration. En artikel i nättidningen Campus Technology, 6 Alternative Social Media Tools for Teaching and Learning, tar upp några bra exempel och ger exempel på användningsområden. Alla är enkla att komma igång med men det viktigaste för läraren är att först undersöka verktygets möjligheter och se om det kan bidra till din undervisning. Nyckelfrågan är alltid om verktyget ger en extra dimension till din pedagogik men var beredd på att prova flera gånger innan du ser resultat.
VoiceThread- ladda upp en bild, bildspel eller film och alla kan kommentera/diskutera i video, ljud eller text. Skapa en asynkron diskussionstråd där alla ser och hör varandra.
Diigo - spara länkar och citat, antingen egna eller i grupp, med möjlighet att kommentera och diskutera inläggen. Bra för projektarbete när man samlar in källor och bakgrundsmaterial.
Scoopit - samla bra artiklar, nyheter och filmer på ett ställe med möjlighet att skriva egna kommentarer. Antingen individuellt eller i grupp.
Instagram - bra för att samla bilder från t ex fältarbete, projekt med möjlighet att kommentera.
Pintrest - som en gemensam anslagstavla för bilder. Bra för designprojekt till exempel.
Feedly - nyhetsflöden från många källor (tidningar, bloggar osv) på ett ställe. Omvärldsbevakning för hela klassen.
Den finska molnbaserad opensource lärplattformen Eliademyfinns nu på 31 språk, inklusive svenska, och ger dig möjlighet att enkelt skapa en nätbaserad kurs helt gratis. En kurs kan innehålla alla basfunktioner som finns i vanliga lärplattformar (multimedia, forum, inlämningsuppgifter, prov, lagring osv) och du kan skapa en ny kurs inom några minuter (se filmen). Många lärare erbjuder sina kurser gratis men det går också att ta betalt.
- Eliademy stöder lärare och elever med ett gratis online klassrum som möjliggör för dem att skapa, dela och hantera kurser. Bland annat universitet, högskolor, handledare och hobbyföreningar är exempel på de som kan ha nytta av det här gratis inlärningssystem och kursmaterialet som skapats av lärarna kommer alltid tillhöra dem. Med det smarta och vänliga samspelet, snabba och enkla verktyg, kan lärare involvera eleverna med verktyg så som diskussionsforum, videon, bilder, nyhetsflöden, visuella notifieringar och kalender, närsomhelst, från världens alla hörn. Eliademy är inte bara för enskilda lärare, den kan användas av en organisation som egen lärplattform med en kostnad på €8 per användare per år (läs mer).
Ju mer text du har på dina PowerPoint-bilder desto mindre kommer studenterna ihåg. Egentligen ska du helst inte ha någon text alls, bara bilder. Enligt en artikel i nättidningen edSurge, Why Your Students Forgot Everything On Your PowerPoint Slides överbelastar viåhörarnas minneskapacitet genom att kommunicera på flera sätt samtidigt. Att prata med bilder som förstärker eller kompletterar våra argument är effektiv kommunikation medan kombinationen röst, bild och text överbelastar hjärnan med resultat att vi inte tar till oss budskapet så väl.
A study in Australia in the late 1990s (the 1999 Kalyuga study) compared the learning achievement of a group of college students who watched an educator’s presentation involving a visual text element and an audio text element (meaning there were words on a screen while the teacher also talked) with those who only listened to a lecture, minus the pesky PowerPoint slides. The researchers concluded that utilizing visual stimuli involving words while a separate auditory presentation is delivered increases the cognitive, load rather than lessening it.
Om du ska ha text på dina bildspel ska det helst bara vara ett nyckelord per bild. Filmen här med professor Richard Mayer förklarar teorin bakom dessa slutsatser.
Vilka trender kommer att påverka vuxnas lärande inom EU i år? Det är temat för en artikel på EU-nätverket EPALE (elektronisk plattform för vuxenutbildning i Europa), What will adult learning look like in 2015?
En fråga som kommer att dominera är erkännande och validering av icke-formellt och informellt lärande, det man lär sig i arbete eller skaffar sig via kollegor, självstudier och via nätet. Huvudsaken är inte hur eller var du lär dig men att du kan visa önskad kompetens. Möjligheterna med nätbaserat lärande diskuteras också och framför allt kommer frågor kring digital bedömning och examination i fokus 2015.
- Learning in blended and digital forms has become increasingly important as a main way of provision. A lot of people engage in online learning possibilities. It remains more difficult to keep people engaged and to formalise the learning outcomes achieved. 2015 could be the year in which we find solutions for this – solutions to make examination and assessment in an online way a trustworthy exercise, creating learning pathways between the non-formal and formal adult learning systems.
Ett orosmoment är en ökad privatisering av vuxenutbildning och frågan om en del av befolkningen lämnas utanför på grund av ekonomi eller brist på digital kompetens.
Läraren behöver aktivt visa eleverna hur man söker och kritiskt granska information på nätet. Det räcker inte att låta dem söka själva, de behöver diskutera fram en källkritisk inställning tillsammans med läraren och gärna bibliotekarien. Detta framgår av en artikel av Stefan Pålsson, Samtalsgoogla - ett stöd för källkritik, där han bland annat summerar ett föredrag av Filippa Mannerheim vid Bok- och biblioteksmässan. Metoden samtalsgooglande handlar om att söka information tillsammans genom dialog.
- Samtalsgooglandet går ut på att träna sökfärdigheter och källkritik och att försöka täppa till de kunskapsluckor som finns bland eleverna. När man samtalsgooglar, är det också viktigt att alla röster får höras och att allas kunskaper tas tillvara.
En gemensam genomgång visar praktiskt hur man bearbetar och analyserar källor. Källkritik måste helt enkelt bli en självklar del av allt skolarbete enligt Mannerheim.
- Källkritiken ska förstås tillämpas på den information som eleverna hittar på nätet, men också på det material som läraren för in i undervisningen. Hur tillförlitligt är det? Hur används det? Läraren måste bli mer transparent! Källkritiken ska vara en attityd, en kritisk läsförståelse och en praktisk metodik som alltid tillämpas. Kort sagt: en självklarhet!
Universitets- och högskolerådet har nyligen släppt en uppdaterad version av sin svensk-engelsk lexikon över högskoleterminologi. Lexikonet innehåller nu 1541 facktermer inom högre utbildning och länken är väldigt bra att spara om du skriver om svensk högre utbildning på engelska.
- Hur översätter jag termen ”meritberäkning” till engelska? Finns någon engelsk motsvarighet till ”fortsättningsregistrering”? Vad är den engelska översättningen av ”kursmoment”? Svaret på dessa och andra frågor om översättning till engelska av svenska högskoletermer finner du i den nya och uppdaterade versionen av Universitets- och högskolerådets svensk-engelska ordbok för den högre utbildningen, på uhr.se.
Konferensen Pedagogik för nätbaserad utbildning hålls i Stockholm 24-25 mars. Nätbaserad utbildning med hög kvalitet kräver noggrann kursdesign och nya kompetenser hos läraren. Studenterna på nätkurser är en mer hetrogen grupp än på traditionella campusutbildningar och denna mångfald ställer förstås krav på läraren och lärosäte.
Konferensen kommer att inrikta sig på följande områden och frågor:
Pedagogiska förhållningssätt vid distansundervisning
Att utveckla metoder för digital undervisning
Lyckade koncept för nätbaserade kurser - planering och genomförande
Pedagogik, teknik och organisation för flexibel undervisning och aktivt lärande
Pedagogisk digital kompetens - vilka krav kommer den digitala utvecklingen att ställa på framtidens lärare inom akademin?
Vad lär vi oss av Flipped Classroom?
OER och blended learning på Högskolan Väst
Time based learning - design, erfarenheter och resultat
Peer instructions - eat the cake and keep it
Ett pass på dag 2 heter Lär dig använda lagen rätt - legala frågor vid användning, utveckling och spridning av digitalt material i undervisning vid högskolan, och leds av Margareta Hellström, ansvarig för den Legala Handboken, där hon tar upp vanliga frågor kring digitala rättigheter och upphovsrätt.
Den öppna kollaborativa kursen Digitala Skollyftet drevs ideellt av en grupp lärare under 2013-2014 med målet att höja den digitala kompetensen bland svenska skollärare. Formen för kursen var ganska otraditionell, i form av ett nätgemenskap med kollaborativt lärande i fokus och utan fasta lärandemål. Kursen följdes noggrant av en grupp forskare från Göteborgs Universitet som nu har skrivit sin första artikel, Professional Development of Teachers in aMOOC, som presenterades vid en konferens i Japan i fjol. De kunde dela upp kursdeltagarna i fyra kategorier och artikeln beskriver hur dessa grupper deltog (eller inte) och hur kursens öppenhet och otraditionella struktur påverkade studenterna:
de som aktivt deltog i hela kursen
de som mer passivt deltog
de som deltog delvis i kursen men fick olika hinder
de som registrerade sig men försvann
- The aim of this article is to investigate the activities taking place in a MOOC designed as a space for professional development of teachers. The article will map out the nature of the interaction and what it means to participate in a space that has a clear professional focus, with a structure that aims to build a community based on the connectivist principles of autonomy, diversity, openness and interactivity.
.jpg)
