Lär dig mer om blended learning

Att blanda nätbaserad och klassrumsundervisning är idag mer regel än undantag men det finns olika metoder för att hitta en bra blandning (s k blended learning). En artikel på nättidningen Educational technology and mobile learning, Four important models of blended learning teachers should know about, ger exempel på fyra vanliga metoder inom blended learning.

• Flipped classroom. Vänder på traditionell klassrumsundervisning genom att slåta elever/studenter titta på inspelade föreläsningsmoment och genomgångar hemma och sedan ägna klassrumstid åt övning, diskussion och fördjupning.
• Station Rotation Model. Elever/studenter rör sig mellan stationer i klassrummet, där varje station har en egen aktivitet därav vissa är nätbaserade.
• Lab rotation model. Elever/studenter byter mellan en praktisk klassrumsövning/laboration och en annan sal för nätstudier (grupp eller individuellt).
• Flex model. Elever/studenter arbetar i samma klassrum men mest med nätbaserade aktiviteter både individuellt och i grupper. Läraren erbjuder handledning.

Vill du lära dig mer om dessa kan du även går genom en självstudiekurs i ämnet hos Khan Academy, Introduction to blended learning. Från kursen kommer denna film om flexmodellen.

Ny avhandling om den digitala skrivprocessen

 by Webbstjärnan.se

En ny avhandling av Marie Nordmark, Örebro universitet, Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen, visar hur skrivprocessen har förändrats i övergången från papper till digitala medier (se även en artikel på Skolverket.se, Användning av datorer utmanar skrivandet). Hon har observerat totalt 42 svensklektioner på gymnasienivå och har dessutom intervjuat både elever och lärare om skrivprocessen. En del av planeringsprocessen försvinner i det digitala menar hon och nu skriver man direkt på skärm utan att först ta fram en disposition.

- I det digitala skrivandet är skrivandet den i tid stora och komplexa delen av skrivprocessen där eleverna både skriver, planerar och bearbetar sin text samtidigt som den växer fram på skärmen. Samtidigt som eleverna skriver sin text planerar och bearbetar de sina text på detaljnivå. Detta skiljer sig från tidigare undervisning om skrivprocessen som betonar disposition eller planering för text samt skrivande i flera versioner av utkast. I det digitala skrivandet används ingen särskild disposition eller plan för skrivandet.

En annan tydlig linje i avhandlingen är att tillgången till sociala medier är allt för frestande för eleverna i klassrummet och att många har svårt att verkligen koncentrera sig eftersom fokus i skolan i på det sociala samspelet. Många elever menar att de helst skriver hemma medan klassrumstiden går åt kontaktskapande aktiviteter. Detta är inte nödvändigtvis negativt eftersom många ägnar klassrumstiden åt att hjälpa sina vänner med skolarbetet i en mentorroll. Sociala medier kan användas för att utveckla elevernas skrivande men det kräver en öppen dialog om både fördelar och nackdelar:

- Mina resultat skulle också kunna användas för att elever och lärare skulle kunna diskutera användningen av sociala medier på gott och ont i undervisningen. Att använda sociala medier och digitala resurser skulle kunna användas aktivt i undervisningen för att utveckla elevernas skrivande.

Läs avhandlingen: Digitalt skrivande i gymnasieskolans svenskundervisning. En ämnesdidaktisk studie av skrivprocessen, Marie Nordmark, Örebro Universitet 2014.

Konferens om examination i högskolan

Konferensen Examination i Högskolan äger rum 22-23 maj i Stockholm och är ett utmärkt tillfälle att lyssna på intressanta initiativ och byta erfarenheter med kollegor från landets lärosäten. Konferensens huvudtema är hur vi kan använda examination som pedagogiskt verktyg samt att undersöka nya examinationsformer.

Konferensen tar också upp följande frågor:

• Vad är bra examination - och hur uppnår vi kvalitet?
• Så formulerar vi begripliga betygskriterier
• Så optimeras examination av hela kursinnehållet
• Framtidens examinationsformer - vad låter sig göras med tekniska lösningar?
• Kräver studenterna förändrade förkunskaper nya examinationsformer?
• Rättssäker bedömning och betygssättning - hur påverkas examinationsförfarandet?

Mer information och anmälan.

Ladda ner programmet som pdf-fil.

Webinar om innovativ utbildningsprojekt i Grönland

Inaluk Brandt (Bild: NVL/Anne Rønne, med tillstånd)

Initiativet YES! Greenland erbjuder en innovativ utbildningslösning för ungdomar som skapar broar mellan dem och näringslivet. Under utbildningen ska ungdomarna arbeta med att lösa verkliga problem i samhället och skapa nya verksamheter.

YES! is a new education in Greenland, co-created with the youth and business community. Though still ‘in the making’ the intention of YES! is to nurture a generation of creative people, who will contribute to the social, environmental, cultural and commercial development of society. During the education, the trainees will solve real problems, and turn ideas into reality – thereby creating value for others while learning.

Vill du veta mer om YES! Greenland kan du delta i ett webbseminarium, YES!Greenland: Co-creating an education, 13 maj 10.00-11.00 där du får träffa Inaluk Brandt, en av eldsjälarna bakom initiativet. För att få länken till sändningen måste du registrera dig (kostnadsfritt).

Webbseminariet arrangeras av NVL Distans och ingår i en serie seminarier inför den stora nordiska utbildningskonferensen Nordiska broar för livslångt lärande, i Reykjavik 10-11 juni.

Att välja en ny lärplattform

Att välja en ny lärplattformen är en svår och komplex process och kräver engagemang från ledning, lärare och tekniker. En ny artikel i den amerikanska tidskriften Educause Review, Selecting a Learning Management System: Advice from an Academic Perspective, kartlägger hela processen och ger värdefulla råd om hur man får med alla intressenter. Artikeln beskriver de olika alternativ som finns idag inklusive molnbaserade plattformar med fördelar och nackdelar på alla. Sedan går de genom en checklista på hela beslutsprocessen och föreslår olika typer projektorganisationer och processer.

Bland slutsatserna betonas vikten av en rejäl förankring i organisationen, att alla intressenter är med i projektet, en jämn fördelning mellan teknisk och akademisk personal och att man behöver tid för systematisk testning. Den avgörande framgångsfaktorn är nog att lärarna behöver support för att kunna använda plattformen på ett pedagogiskt sätt.

- Students want instructors to use LMS features more effectively. According to the ECAR Study of Undergraduate Students and Information Technology, instructors regularly use only 50 percent of their LMS features. Instructors and those supporting them must not only understand the benefits of LMS features, but also be trained to use them effectively.

Referens:

Selecting a Learning Management System: Advice from an Academic Perspective.
Clayton R. Wright, Valerie Lopes, T. Craig Montgomerie, Sunday A. Reju, and Seb Schmoller. Educause Review, April 2014.

Internationell policyworkshop om OER

En internationell panel med experter inom högre utbildning och vuxenutbildning samlas i Oslo måndag 28 april (09.00-12.30) för att diskutera fram ett policyunderlag om utmaningar och möjligheter frö öppna lärresurser på mindre språk (t ex de nordiska språken).

Workshopen arrangeras av ICDE (International Council for Open and Distance Education), projektet LangOER och det nordiska nätverket NordicOER. Endast inbjudna experter är på plats i Oslo men vill du följa evenemanget via webbsändning kan du få länken genom att mejla icde@icde.org. Från Sverige kommer Marianne Granfeldt (SUHF), Sylvi Vigmo (Göteborgs universitet) och Ebba Ossiannilsson (Lunds universitet) att delta på plats.

Workshopen kommer att fokusera på följande frågor:

• What is the situation when it comes to OER and less used languages?
• What issues arise from that situation - and how could they be met?
• How can OER enhance the position of less used languages on a global scale?
• What policies are favourable to the uptake of quality OER and quality open educational practices in less used language communities?

Läs mer om workshopen (ICDE).

Multitasking i klassrummet - hot eller möjlighet?

 by Sorosh

Vad kan man göra som lärare för att fånga klassens uppmärksamhet när alla har dator/platta/mobil och kan enkelt kolla Facebook eller andra sociala medier? En artikel i nättidningen Inside Higher Ed, Facebook in the Back of the Classroom, ger några tips om hur du kan vända studenternas multitasking till din (och deras) fördel.

Att införa förbud löser inte problemet egentligen och artikeln ger ett antal konkreta tips:

• Diskutera fram tydliga regler för hur datorer osv ska användas i klassrummet. Se till att hålla denna diskussion levande så att alla förstår varför regler behövs.
• Ta upp multitasking som lektionsämne. Diskutera deras användning av sociala medier och hur det påverkar deras liv och studier. Skapa en medvetenhet om frågan.
• Integrera informationssökningsuppgifter i lektionen. Be dem söka efter fakta, skapa ett bildspel, hitta lärresurser mm.
• Stressa inte. Acceptera att en del klarar av att hantera flera kanaler och om de skriver ett kort meddelande betyder inte att de nonchalerar dig och klassen. Många lärare gör precis likadant på konferenser och i möten.

- Worry less if some students want to hang out both in the world that you have constructed (your classroom) and the virtual world that they have made.
Have you never been to a conference or a talk where you both simultaneously listened to the presenter and took in some other visual stream of information from your device?
We are all in the process of renegotiating attention. Our personal interactions, even our face-to-face interactions, are now often mediated by technologies. And that may be more okay than we think.

E-resursernas påverkan på högskolebiblioteken - ny rapport

Bild: Kungliga Biblioteket

Kungliga Biblioteket har just publicerat en studie, E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken – en historia om IT, infrastruktur och makt, som undersöker hur utvecklingen av e-tjänster och e-resurser har påverkat biblioteken under åren 1988-2012. Under den tiden har bibliotekets roll förändrats radikalt: Vi bygger inte längre samlingar, vi prenumererar på kunskap. Framför allt den vetenskapliga publiceringens övergång från tryckt till digital format betyder att biblioteket kan idag erbjuda ett större urval av artiklar än någonsin tidigare men det betyder också att en stor del av bibliotekets bug´dget går till att betala dyra tidskriftsprenumerationer.

- Vi menar sammanfattningsvis att utvecklingen under den tid vi studerat har inneburit att biblioteken gått från den klassiska rollen inom akademien som inneburit att samla in organisera, spara och tillhandahålla det vetenskapliga materialet på plats, till att tillhandahålla digitala tjänster som ger access till relevant litteratur i digital form. 

Vetenskaplig publicering har nästan helt digitaliserats men när det gäller e-böcker återstår en del problem som ska lösas. Hur kommer e-boksrevolutionen att påverka utbildning och läsande?

Ladda ner rapporten som pdf-fil: E-resursernas påverkan på universitets- och högskolebiblioteken – en historia om IT, infrastruktur och makt, Christine Wallén, Kungliga Biblioteket, 2014

Webinar om öppna lärresurser i Estland

SVERD (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning) arrangerar ett webinar tisdag 22 april som handlar om öppen utbildning i Estland. Estland ligger ganska långt framme när det gäller användning av öppna lärresurser och Hans Põldoja (se hans forskningsprofil), Tallinn University, kommer att presentera flera projekt och utvecklingsarbete som pågår just nu. Webinaret hålls på engelska.

Datum: Tisdag 22 april
Tid: 14.00 14.45
Plats: Adobe Connect https://connect.sunet.se/sverd

Webinar om Padlet

Padlet är ett bra verktyg som ger dig möjlighet att skapa en gemensam arbetsyta för brainstorming, anteckningar och planering. Du kan dela ytan med en grupp, klass, valda kollegor, hela världen eller hålla den helt privat. Alla som har tillstånd kan enkelt lägga upp anteckningar, filmer, bilder eller dokument på ytan.

För att veta mer om hur du kan använda Padlet i din undervisning kan du delta i ett webinar som finska Bildningsalliansen arrangerar 24 april 13.00. Webinaret är självklart kostnadsfrit men du måste först anmäla dig.

Till anmälningsblanketten.

Ny svensk MOOC-rapport

Tillväxtanalys har, på uppdrag av Utbildningsdepartementet, publicerat en rapport om MOOC-utvecklingen, Massive Open Online Courses - en omvärldsanalys i fyra länder, med fokus på fyra länder (Storbritannien, USA, Indien och Kina). Rapporten presenterar MOOC-utvecklingen i dessa länder, hur fenomenet påverkar landets högre utbildning och MOOCs som förändringsfaktorer. Man konstaterar att MOOCs är en utbildningsform på stark frammarsch och även om det finns hård kritik på grund av låg genomströmning så inser rapporten att väldigt många har registrerat sig på en MOOC av ren nyfikenhet hellre än stark studiemotivation.

Rapporten diskuterar sedan hur MOOCs kan utvecklas i Sverige och ser såväl stora möjligheter som utmaningar.

- Egenutvecklade och andra universitets MOOC:s kan i framtiden komma att användas av svenska lärosäten för vissa kurser eller kurselement. Samtidigt bör svenska lärosätens MOOC:s kunna bidra till att öka den nationella och internationella synligheten, och därmed bidra till att attrahera studenter, lärare och forskare. Dessutom kunde det vara av intresse för svenska utbildningsinstitutioner att på ett mer proaktivt sätt utnyttja den underliggande teknologin för pedagogisk utveckling, såväl i högskolan som i skolan.

Rapporten fokuserar endast på de stora MOOC-aktörerna som tillämpar oftast en traditionell linjär förmedlingspedagogik och nämner inte de ursprungliga MOOCs (Siemens, Downes, Cormier, Alexander, Wiles m fl) som tillämpar nätverkspedagogiken konnektivism. Det är viktigt att se MOOCs i ett större perspektiv och erkänna den innovativa pedagogiken som "riktiga" MOOCs står för trots att de hamnar utanför mediernas strålkastare.

Europeiska MOOCs på flera språk

Ett intressant nytt MOOC-initiativ har just lanserats, European Multiple MOOC Aggregator eller, helt enkelt, EMMA. 12 universitet i 8 länder (Belgien,Estland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien) står bakom detta EU-projekt som ska skapa en portal för europeiska MOOCs som kan erbjudas på flera språk.

- The European Multiple MOOC Aggregator called EMMA for short, is a 30 month pilot action supported by the European Union. It aims to showcase excellence in innovative teaching methodologies and learning approaches through the large-scale piloting of MOOCs on different subjects. EMMA will provide a system for the delivery of free, open, online courses in multiple languages from different European universities to help preserve Europe’s rich cultural, educational and linguistic heritage and to promote real cross-cultural and multi-lingual learning.

EMMA kommer att ge studenter möjligheten att plocka ihop egna utbildningar från olika MOOCs. Just nu skapar de en samling befintliga kurser men meningen är att utveckla nya och bjuda in flera partners. Det som är mest intressant är att de erbjuder en användervänlig plattform för att studera kurser på flera språk samt att de satsar på innovativ och interaktiv pedagogik.

Läs mer i pressmeddelandet (14 april).

Rum för aktivt lärande

Hur skapar vi rum för lärande? Det är huvudfrågan bakom ett symposium i Uppsala 14-15 augusti, Rum för aktivt lärande - Ett symposium om framtidens pedagogiska rum som organiseras av Uppsala universitet, SLU, Akademiska Hus och Örebro universitet. Det finns många inspirerande exempel på innovativa lärmiljöer som främjar grupparbete och interaktivitet men för det mesta bygger man fortfarande ganska traditionella miljöer med klassrum, hörsalar mm.

- Det finns inte så mycket forskning kring rummets och den fysiska miljöns betydelse för lärandet, men det som finns tyder på att ett aktivt lärande ger bättre resultat än traditionell kunskapsförmedling och att ett anpassat rum kan stärka lärandet.

Symposiet ska visa upp goda exempel på praktik och design från USA och Australien. Bland annat visar man upp konceptet Active Learning Classroom som används redan vid flera amerikanska universitet och har byggts upp vid Uppsala universitet i anslutning till symposiet. Här handlar det bland annat om att byta ut en traditionell hörsal med ett rum för grupparbete där läraren står i mitten i stället för längst framme och kan också vandra mellan grupperna och handleda. Titta på denna film från University of Minnesota (Dr. Mark Decker kommer att berätta mer om Minnesotas projekt under symposiet).

Desutom finns det praktiska workshops i flipped classroom och diskussioner om hur man bygger rum för lärande. Under mötet kommer ett svenskt nätverk för aktivt lärande att formas.

Mer information och länk till anmälan.

Bibliotekens betydelse för medie- och informationskunnighet

creative commons licensed ( BY-NC-SA ) flickr photo shared by davepattern

Svensk biblioteksförening har just släppt en ny rapport: Medie- & informationskunnighet – en forskningsantologi (läs mer i artikeln Ny rapport om bibliotekens betydelse för medie- och informationskunnighet). Nio forskare från tre lärosäten skriver om vikten av medie- och informationskunnighet (MIK) i skolan och bibliotekens roll som kunskapscenter och resurs. Många färdigheter inom MIK är inte särskilt nya (läs- och skrivkunnighet, källkritik) men är mycket mer omfattande än förr med både analoga och digitala sammanhang. Det finns ett stort behov av stöd inom MIK i skolor och i samhället i stort och bibliotekets kärnuppgift är att stå för detta stöd.

- Tillsammans bildar de allmänna biblioteken ett unikt rikstäckande nätverk av över 4 000 kunskapscentraler. Dessa är en resurs för att möta vår tids ökade behov av medie- och informationskunnighet, säger Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Ett reportage om rapporten av Sveriges Radio, Digital kompetens svårt för skolorna att lära ut lyfter frågan om bristande kompetens både hos många barn och ungdomar men även hos en del lärare. Även om elever är bra på att spela spel är de ofta mindre bra på att använda datorn för lärande och saknar grundläggande kompetens i informationssökning och källkritik. Många lärare saknar dessa färdigheter eftersom de inte ingick i lärarutbildningen. I reportaget säger Ann-Marie Roos Retourné, skolbibliotekarie på Björkhagens skola i Stockholm:

- Det är också så att själva arbetssättet, hur man ställer öppna frågor på nätet, bryter mot skolans traditionella inlärningsformer där memorera kunskap varit en viktig del. På det stora hela så är det en ansträngning för både lärare och skolbibliotekarier att arbeta med den digitala kompetensen enligt forskningsantologin. Och om det ska bli bra är det viktigt att eleverna får kontinuerlig återkoppling under arbetets gång.

Rapporten kommer att presenteras och diskuteras under konferensen Biblioteksdagarna i Umeå 7-8 maj.

Sociala medier och utbildning

För ett par år sedan var många lärare skeptiska till att använda sociala medier i sin undervisning. Idag har inställningen vänt och nu används sociala medier för att främja kollaboration och skapa mer interaktivitet mellan studenter och lärare. Det senaste numret av den brittiska myndigheten JISCs tidskrift, JISC inform, fokuserar på goda exempel på sociala medier i utbildning: Listen, understand, act: social media for engagement.

- The role of social media has the potential to extend beyond learning and teaching to support student engagement in the broadest sense. It offers a new way to develop relationships between the student or learner and their institution, as well as an alternative means to raise awareness of an institution’s engagement efforts.

Förutom många intressanta artiklar i tidskriften finns det några bra tips om sociala medier som kom från ett webinar i december (se inspelningen).

• Lyssna och skapa dialog i stället för att marknadsföra dig själv. Det handlar om att skapa nätverk.
• Sociala medier handlar främst om att bygga relationer och skapa tillit. Du bygger ett nätverk för livet.
• Studenter samlas i olika digitala miljöer via många olika terminaler. Man måste kunna möta dem där de är och använda olika kanaler. 
• Se till att ha en övergripande strategi som är anpassad till organisationens vision och att sociala medier passar in i andra processer
• Se till att hela organisationen har möjlighet till kompetensutveckling kring sociala medier

Läs även JISCs guide till digital kompetens, Developing digital literacies.