Svenska lärosäten litar alldeles för mycket på teknik för att upptäcka plagiering bland studenter enligt ny forskning av Debora Weber-Wulf, plagiatforskare på Hochschule für Technik und Wirtschaft i Berlin. Idag används verktyg som Urkund för att upptäcka fusk i uppsatser men Weber-Wulfs forskning visar att sådana verktyg upptäcker bara en del av fusket.
En artikel och radioreportage av SR, Program som ska upptäcka fusk är ineffektiva, skriver att mänsklig bedömning upptäcker fusk mycket effektivare än verktyg och att anti-plagieringsverktyg används mest i avskräckande syfte.
- ... Debora Weber Wulfs tester visar att programmen är sämre än mänskliga
granskare. I 2010 års test sammanfattar hon att de på sin höjd kan
användas när en lärare redan har misstankar, och att till och med då kan
en vanlig google-sökning vara effektivare. Men idag används dom på
många högskolor för att rutinmässigt leta igenom samtliga studenters
arbeten och inte minst för att skrämma studenter att inte fuska.
Det handlar om att inte bara lita på tekniken även om den kan hjälpa till viss del. Lyssna här på radioreportaget från SR:
Läs också en bra bloggpost av Jan Svärdhagen (Högskola Dalarna), Plagieringssystemens ineffektivitet där han menar att vi måste i stället ställa frågor till studenterna som inte kan googlas:
- Nu tror jag inte att så många lärare till 100% litar på systemen men i
mina utbildningar som jag hållit i gällande plagieringssystem så har jag
största fokus på frågan om varför man ev. "fuskar" snarare än att se
verktygen som ett sätt att upptäcka plagiat. Fokus ligger allt för ofta
på att i efterhand ta itu med problemet för att istället fokusera på vad
som ligger till grund för plagiat. Om vi istället kunde fundera på hur
vi formulerar frågor för att göra våra prov "unGoogleable/oGooglebara",
dvs formulerade på sådant sätt att man inte bara kan Google upp svaret.
Om vi arbetar med detta perspektiv kan vi lämna dessa system som inte
räcker till.
3 kommentarer:
Hej! Det stämmer säkert att Urkund och liknande tjänster missar en hel del av fusket, men de upptäcker också en hel del och de kan därför vara användbara verktyg när vi försöker lära våra studenter att hantera källor.
Jag tycker att det är oerhört naivt att hävda att man kan skapa uppgifter där det inte går att plagiera.
Elever, studenter och till och med forskare lyckas ibland komma undan med att "klipp och klistra" och plocka lite material här och där från kollegors arbeten utan att redovisa sina källor. Visst kräver det betydligt mer arbete än att plagiera hela uppsatser/avhandlingar, men det är ändå fusk att sno andras resonemang och slutsatser utan att uppge källorna.
Det handlar om att använda både tekniska lösningar och mänsklig bedöming. Jag tror att vi kan göra det svårare att fuska genom andra former av examination men vi kommer aldrig att bli av med detta problem.
Samtidigt undrar jag om vi någonsin har några helt egna idéer utan att låna från andra. Även stora uppfinnare har fått mycket hjälp av andra på vägen som sällan får kredit. Kan man ha copyright på kunskap?
Precis! Urkund och andra plagieringskontroller är en del i den verktygslåda som lärarna har tillgång till, dels för att försöka stävja fusk men också för att tydliggöra referenskraven.
Att enbart förlita sig till automatisk plagieringskontroll vore väl naivt, och jag undrar om det verkligen är så många som gör det som reportaget antyder ;)
Alastair - utan kontext och koncept är i stort sett all kunskap i stort sett oanvändbar, om man ens är välvillig nog att betrakta sådant vetande som "kunskap". Det är väl de man vill skydda? Sedan kan man ju diskutera det skyddandets vinster och förluster.
Skicka en kommentar