Webinar om e-lärande i folkbildningen, 12 februari

Folk- och vuxenutbildning står idag inför många nya möjligheter. Både teknik och nya målgrupper ställer nya krav på oss som bedriver utbildningar. Onsdag 12 februari arrangerar MKFC Stockholms Folkhögskola ett webbseminarium för att diskuterar hur vi praktiskt använder den digitala tekniken för att möta våra målgrupper på ett bättre sätt. 

Tid: Onsdag 12 februari 2014, 10-11
Plats: Virtuellt mötesrum i Adobe Connect https://mkfc.adobeconnect.com/webinar/. Så här deltar du i ett webinar (på engelska)
Webbinariet hålls på svenska
Kostnadsfritt. Föranmälan krävs – registrera dig här
Målgrupp: folkhögskolor, studieförbund, SFI-anordnare, kommunala vuxenutbildningar, universitet och statliga myndigheter.

• Moderator: Alastair Creelman. Linneuniversitet: Digital Omvärldsbevakning inom flexibelt och nätbaserat lärande
• Martin Burman, Universitetslektor vid Umeå universitet. Utredare av folkbildningens nätpedagogik och digital delaktighet.
• Jari Sarja från Otava Folk High School, Finland.
• Boki Brkovic. SFI distans och E-lärande på MKFC

Webinaret kommer att avslutas med en paneldiskussion med föreläsarna och deltagarna.

Läs även på MKFC Stockholms Folkhögskolas webb.

Utbildning kan inte stå utanför samhället

När samhället i stort digitaliseras måste utbildning hänga med för att kunna ge elever och studenter relevanta kompetenser. Det är huvudbudskapet i denna intervju med Folkbildningsrådets generalsekreterare Britten Månsson-Wallin. Filmen riktar sig mest mot folkbildning men gäller lika mycket för skola, vuxenutbildning och högskola. Ledningen har en avgörande roll i denna process för att om de inte visar ett starkt intresse för innovation och förnyelse kommer inte lärarna att intressera sig heller.

- Alla behöver rustas med digitala färdigheter för att kunna delta i framtidens samhällsutveckling ... bara genom att ta till sig dessa färdigheter kan man sedan välja medvetet att vara med eller inte.

Filmen ligger på Folkbildningsrådets nättidning Re:flex.



Filmen har skapats av Ola Hallqvist AB audiola för Folkbildningsrådet med en Creative Commons (BY-NC-SA) licens

Europeisk konferens om kvalitet och innovation inom e-lärande

EU-kommissionen satsar stort på att öppna upp utbildning i Europa med initiativet Opening up Education. Under det senaste året har vi sett en dramatisk utveckling kring öppna nätkurser, MOOCs, med allt fler universitet, högskolor och skolor som lägger ut sina kurser och kursmaterial för allmänheten. Hur påverkar denna ökande öppenhet utbildningskvalitet? Kommer öppenhet att driva utvecklingen av nya former för kvalitetssäkring och öka innovationstakten?

Dessa frågor kommer att diskuteras på en viktig konferens 7-9 maj på Kreta, EFQUEL Innovation Forum and LINQ Conference 2014. Två organisationer med fokus på kvalitet och innovation inom utbildning, EFQUEL (European Foundation for Quality in E-learning) och LINQ (Learning Innovation and Quality) arrangerar denna gemensamma konferens på Kreta med temat Changing the trajectory - Quality for Opening up Education.

Bild: Katrin Bijnens (med tillstånd)

Bland huvudtalarna finns Vijay Kumar (MIT), Zhu Zhiting (East China Normal University), Dirk van Damme (OECD), June Breivik ( Handelshøyskolen BI, Norge). Dessutom deltar representanter från andra viktiga aktörer inom europeisk utbildningskvalitet som EUA (European University Association), EURASHE (European association of Higher Education Institutions), ESU (European Student Union) och  ENQA (European Association for Quality Assurance in Higher Education). Bland annat planeras en längre workshop mellan dessa aktörer samt EFQUEL och LINQ kring framtidens kvalitetskriterier.

Läs mer om konferensen.

NMC Horizon rapport 2014

Årets NMC Horizon rapport har just kommit ut med de senaste trenderna inom IT och lärande med fokus på högre utbildning. Den årliga rapporten anses som en av de mest tongivande inom branschen och har tagits fram av en internationell panel experter. Rapporten presenterar tekniktrender som kommer att påverka högre utbildning under det närmaste året (flipped classroom, learning analytics), de 2-3 kommande åren (3D-utskrift, spelifiering) och på 5-års sikt (Quantified Self, Virtual Assistants). Exempel på dessa trender presenteras från universitet som leder utvecklingen och det finns gott om länkar till olika projekt och forskningsartiklar. Dessutom presenterar de ett flertal kritiska utmaningar som universitet har framför sig: lärarnas digitala kompetens, brist på incitament för innovativ pedagogik, nya utbildningsmodeller och strukturer m fl.

Ladda ner rapporten som pdf-fil, NMC Horizon Report - 2014 Higher Education Edition.
Läs min sammanfattning av de viktigaste trenderna på min engelsk blogg: Horizon 2014.
Titta även på denna introduktionsfilm för att få överblick.

Finland och Estland skapar gemensam plattform för utbildning

Finlands och Estlands utbildningsministrar har skrivit under en överenskommelse för att skapa en gemensam utbildningsplattform i molnet, enligt ett pressmeddelande från det finska undervisnings- och kulturministeriet. Detta betyder gemensamma samlingar lärresurser och ett antal verktyg och system som ligger i nätet (s. k. molnet). När bägge länder använder samma infrastruktur skapas nya spännande möjligheter för samarbete och utbyte. Det underlättas ytterligare på grund av att finska och estniska är nära besläktade språk.

Enligt Finlands Utbildningsminister, Krista Kiuru:

- This joint effort aims to enable the creation of cloud services in education and learning and the use of digital materials and find new ways of learning and teaching in the learning environments in both countries. In particular, we wish to help change the school culture to become more student-oriented and inspiring and promote approaches to teaching where the focus is on experiences of success.

Läs pressmeddelandet, Finland and Estonia agreed on close collaboration in developing cloud services in education.

Allt fler kommuner använder sociala medier

Monica Björklund Aksnes (Bild: SKL)

Nio av tio kommuner och samtliga landsting använder Facebook för kommunikation med medborgarna. Det visar SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) nya kartläggning av kommuner och landstings engagemang i de tre sociala medierna Facebook, Twitter och Instagram.

– Det blir allt vanligare att kommuner och landsting använder sociala medier för att nå ut till befolkningen. Det ger medborgare ytterligare en kontaktyta till den kommunala servicen, sjukvården och olika delar av välfärden, säger Monica Björklund Aksnes, kommunikationsdirektör på Sveriges Kommuner och Landsting.

Nästan 90% av kommunerna har en Facebooksida för kommunen eller sidor för någon av de kommunala verksamheterna (bibliotek, fritidshem, turism med mera). Samtliga landsting och regioner använder Facebook för den egna organisationen eller någon av dess verksamheter. Ungefär hälften av kommunerna, samt hälften av landstingen har ett aktivt huvudkonto för Twitter. Det sociala mediet Instagram, där användarna delar bilder och korta filmsekvenser, används av 11% av kommunerna och av två landsting eller regioner.

• Läs hela sammanställningen
• Se listan över kommuner och landsting i sociala medier från A till Ö

Källa: Pressmeddelande, SKL.

Konferens - Utan vuxenutbildning stannar Sverige!

Årets vuxenutbildningskonferens,Utan Vuxenutbildningen stannar Sverige! äger rum den 7-8 april i Stockholm. Konferensen bjuder på intressanta föreläsningar, seminarier och utställningar för olika yrkeskategorier som arbetar med vuxenutbildning. Ett nytt inslag i år är Speaker's Corner där du kan få chansen att stå på scen och framföra ditt budskap för max 10 minuter (du ska först anmäla ditt intresse). Konferensen fokuserar också på personlig utveckling och därför har två kända inspiratörer som huvudtalare: Mia Törnblom och Manuel Knight.

Arrangörerna lovar att konferensen ska:

• Presentera en rykande färsk undersökning från Kairos Future om svensk vuxenutbildning 
• Få svar från ledande politiker hur de ser vuxenutbildningen på andra sidan om september 2014
• Fortsätta arbetet med att driva ViS statements om framtidens vuxenutbildning
• Uppdatera oss om läget inom vuxenutbildningen i Sverige
• Samla alla erfarna vuxenutbildare för att gemensamt forma framtiden
• Stimuleras av intressanta föreläsningar och seminarier

Mer information och anmälan.

Webinar om digital demokrati

Kan vi skapa mer delaktighet i samhället och enklare kontaktvägar mellan medborgare och politiker via digitala mötesplatser? Hur kan kommuner använda videokonferenssystem och streamingtjänster för att möjliggöra större delaktighet i politiska processer? Dessa frågor diskuteras på ett webbseminarium som arrangeras av det nordiska nätverket NVL Distans 26 februari 15.00 - 16.00, Live participation.

Du kommer att träffa följande personer som delar med sig av sina erfarenheter:

• Garth Frizzel, City Councillor at Prince George, Canada; http://www.garthfrizzell.com/ använder Google Hangouts för att diskutera aktuella kommunfrågor med medborgare.
• Jochen Höfferer, ICT, City of Salzburg, Austria; http://about.me/jochen_hoefferer direktsänder möten i kommunfullmäktige med interaktiva inslag
• Moderator: David Röthler, http://david.roethler.at/live-online/

Can we improve democracy through live participation online? Join NVL Distans webinar with experts on video conference systems and live streaming from two continents! Video conference systems and live streaming applications offer low threshold participation, transparency and interaction in political processes. In this webinar session David Röthler will moderate a discussion with two guests from two continents their experiences with the use of live video systems in political processes and forums. 

Seminariet är kostnadsfritt men kräver registrering för att få adressen till mötesrummet.

Mer information och registrering.

Pedagogiska bloggar

Många lärare bloggar om sina erfarenheter och ger praktiska pedagogiska tips om hur de integrerar IKT i sin undervisning. Emil Jansson har skapat ett Google dokument som ger en översikt på svenska pedagogiska bloggar. Just nu finns det 66 stycken. Har du fler tips får du skriva in dem i tabellen. Här hittar du säkert flera som kan inspirera dig och kanske få dig att börja blogga själv.

Öppna dokumentet Pedagogiska bloggar.

Wikipedia vill samarbeta mer med universitetsbibliotek

Wikipedia söker närmare samarbete med akademiska bibliotek enligt en artikel i tidskriften Digital Shift, Librarypedia: The Future of Libraries and Wikipedia. Wikipedias redaktion är ett globalt nätverk av experter som granskar innehållet och ser till att allt bygger på referenser till trovärdiga källor. Problemet för många redaktörer är att de inte är alltid knutna till ett lärosäte och kommer därför inte åt många av de största vetenskapliga tidskrifterna på grund av prenumerationskostnaderna. Därför startades initiativet Wikipedia Library Open Research Hub, för att skapa partnerskap med just akademiska bibliotek. Ett sådant samarbete betyder till exempel att en Wikipediaredaktör får arbeta under en period på ett bibliotek (Wikipedia visiting scholar) för att kunna lägga in bättre referenser i inläggen och gör de mer vetenskapligt trovärdiga samt att sprida kunskaper om Wikipedia inom lärosätet och dela erfarenheter.

Målen med initiativet är:

• Connect editors with their local library and freely accessible resources
• Partner to provide free access to paywalled publications, databases, universities, and libraries
• Build relationships among its community of editors, libraries, and librarians
• Facilitate research for Wikipedians, helping editors to find and use sources
• Promote broader open access in publishing and research

Är svenska lärosäten för försiktiga kring IKT och lärande?

 by NicoleAbalde

Svenska universitet och högskolor får mindre anslag och det leder till att många skär ner på distansutbildning eftersom den ger i regel sämre genomströmning är traditionell campusutbildning. En debattartikel i Gäfle Dagblad av Lars Torsten Eriksson och Mats Brenner (Högskolan Gävle), Nätkurser ökar tillgängligheten till kunskap, ifrågasätter lärosätenas ovilja att satsa på nätbaserad utbildning. De anser att svensk högre utbildning fortfarande har en defensiv och försiktig inställning till IKT och inte ser möjligheter för att förbättra utbildningskvalitet genom en klok och pedagogisk användning av digitala verktyg och arenor. Ny teknik används oftast att bevara gamla strukturer och metoder.

- Dessa förändringar har tyvärr inte tagits tillvara på högskolorna genom att lägga ett större ansvar för grundläggande kunskapsinhämtning på studenterna. Fortfarande ägnas alltför många lektioner åt ren informationsöverföring, som om läroböcker inte behöver läsas eller internet inte finns.
Genom att omfördela ansvaret och arbetssättet borde högskolans lärare ägna mer tid åt reflekterande seminarier. Den nya tekniken kräver ett nytt sätt att undervisa och är en möjlighet till ett kvalitetssprång för högre utbildning. Den är bara ett hot för den högskola som inte ser möjligheten.

Läs artikeln: Nätkurser ökar tillgängligheten till kunskap

Digital ojämlikhet råder enligt ny avhandling

Ulli Samuelsson (Bild: Patrik Svedberg)

Sverige är ett av de mest utvecklade länderna i världen när det gäller internetanvändning, men det finns stora skillnader i unga människors möjligheter att dra nytta av dess fördelar. En ny doktorsavhandling av Ulli Samuelsson, Högskolan i Jönköping, Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital, beskriver hur svenska elevers digital kompetens varierar stort och att det finns avgörande ojämlikheter i skolornas stöd till elever.

– Det är lätt att tro att alla unga kan använda datorer och dra fördel av de möjligheter som den nya tekniken ger, men så är det inte. Trots den höga tillgången till digital teknik i vårt svenska samhälle skiljer sig så väl användning, kompetens och attityder. Det finns en så kallad digital ojämlikhet enligt Ulli Samuelsson.

I Ulli Samuelssons avhandling studeras digital ojämlikhet både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Företeelsen är med andra ord inte unik för Sverige, men den svenska kontexten utgör enligt Ulli Samuelsson ett intressant forskningsfält:

– Vi är ett av de mest utvecklade länderna i världen när det gäller spridning av internet i hushållen och den digitala tekniken används i hög utsträckning av så väl små barn som äldre vuxna. Vi håller även på att bygga upp ett samhälle som på olika sätt ger fördelar till den som kan använda sig av tekniken. Trots detta finns det en skillnad i unga människors möjligheter att dra nytta av dessa fördelar. En viktig del i min forskning är därför att titta på skolans uppdrag i relation till digital kompetens.

Den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning, ett uppdrag som enligt Ulli Samuelsson inte uppfylls när det gäller digital kompetens. I avhandlingen framkommer att de möjligheter som eleverna har att utveckla sin digitala kompetens till stor del är beroende av elevens bakgrund och enskilda lärares intresse och kunskaper. Saknas stöd, intresse och engagemang från de vuxna i elevens närhet räcker det inte med att tekniken finns där för att kompensera. Det behövs enligt Ulli Samuelsson en större kunskap om de olika faktorer som bidrar till digital jämlikhet eller ojämlikhet och avhandlingen utgör ett bidrag till denna kunskap.

Läs avhandlingen: Digital (o)jämlikhet? IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital

Källa: Pressmeddelande, Högskolan i Jönköping.

Nya vägar - högre utbildning på mindre orter

Tillgång till postgymnasial utbildning är oerhört viktig för många mindre städer och landsbygdskommuner i landet. Även om det finns ett bra utbud av nätbaserade utbildningar i Sverige väljer många unga att flytta från hemkommunen för att studera och risken är att de inte flyttar tillbaka.

Ett nytt initiativ, Nya Vägar, arrangerar 26 mars ett seminarium på Riksdagen i Stockholm för att inleda en dialog om hur man kan finna lösningar och utveckla möjligheterna till högre utbildning på mindre orter.

- Vi behöver en modell som hela landet kan använda för att klara framtida kompetensförsörjning i orter som inte har egen högskola/universitet, i mindre städer och landsbygd. En modell som säkrar behovet av kompetens och som säkrar tillgången till arbetskraft och motverkar utflyttning och utarmning av jobb på landsbygden.
Seminariet består av en paneldiskussion med en imponerande samling intressenter från politiken, högre utbildning och näringslivet: Stefan Carlsson (Landshövding Kalmar län), Stephen Wang (Rektor Linnéuniversitetet), Jan Theliander (Prorektor Högskolan Väst), Åsa Romson (Miljöpartiet), Ibrahim Baylan (Socialdemokraterna), Tomas Tobé (Moderaterna), Eva Nordmark (Ordförande TCO), Mattias Nordqvist (Professor Högskolan Jönköping), Tobias Krantz (Chef Utbildning, Forskning & Innovation, Svenskt Näringsliv), Agneta Jöhnk (Direktör Sveriges kommuner och landsting). Moderator för diskussionen är Lennart Ekdal, TV-profil och samhällsjournalist.

Läs broschyren, Nya vägar för flexibilitet i högre utbildning.

Anmäl dig till seminariet på Riksdagen 26 mars, kl 11.00 - 15.00

Barn och sociala medier

 by kyteacher

Föräldrar är ju stolta över sina barn och vill gärna visa alla släktingar, vänner och bekanta varje framsteg och viktigt ögonblick i barnens utveckling. Idag publiceras miljoner bilder på våra barn på sociala nätverk som Facebook och Instagram men ber vi barnen om lov? Detta är en fråga som lyfts i en artikel på finska YLE, Lägg inte ut mig på Facebook, mamma! Den ger ett bra exempel på en flicka som ber sin mamma att inte lägga ut den senaste bilden på Facebook. Hon undrar med all rätt vad mamman säger om henne bakom hennes rygg. Hur mycket ska vi visa av våra barns liv?

- Femåringen ska berätta för faster att han har lärt sig simma. Men det visar sig att faster redan har läst det på Facebook. Hela släkten och mammas 73 kolleger vet också att lillasyster inte kissar i sängen längre och att tonåringen är uppkäftig i middagsbordet. Och att mamman ofta är trött på sina barn.

Vi vuxna behöver förstås tänka mer kring vilka digitala spår vi lämnar efter oss på nätet och att ta kontroll över vår digital identitet men vi kanske borde också fundera över vilka digitala fotspår vi ger våra barn innan de ens har börjat skapa något själv.

Ny omgång av kursen "Flexible, distance and online learning"

Den öppna nätkursen Flexible, distance and online learning (FDOL141) som arrangeras av Karolinska Institutet och engelska Manchester Metropolitan University startar 10 februari. Kursen fungerar som en universitetspedagogisk fortbildningskurs för lärare vid de arrangerande lärosätena men är även öppen för alla intresserade (främst lärare, IKT-pedagoger, kursutvecklare). Kursen har körts 2 gånger tidigare och varje gång revideras den utifrån återkoppling från deltagarna och lärarna. Kursen liknar en MOOC eftersom den är öppen men aktivitetsnivån är hög och deltagarna arbetar i grupper med PBL (problembaserat lärande) som grund.

- The course approach is for course designers, educational developers, learning technologists, and teachers in higher education with an interest in learning more about Flexible, Distance and Online Learning. The course models the use of freely available social media tools and platforms that don’t require extensive technical expertise to be mastered and implemented. The focus is on how available digital technologies can support course design and extend opportunities for collaboration, engagement and learning.

Kursen är på engelska och är uppdelad i 6 avsnitt med webbseminarier, grupp arbete och egna reflektioner: orientation, digital literacies, flexible learning and teaching in the digital age, collaborative learning and communities, supporting learners, open educational practices.

Läs mer om kursens upplägg.
Anmäl dig till kursen