Fjärde uppgiften - forskning till allmänheten

En ny tjänst med namn Fjärde uppgiften presenterar aktuell svensk forskning för allmänheten via korta inspelade intervjuer, oftast 15-20 minuter långa. Tjänsten finansieras av organisationer som vill sprida svensk forskning till nya intressenter och redaktionen är helt oberoende. Fjärde uppgiften spelar in intervjuer med intressanta forskare från svenska högskolor och universitet och målet är att alla ämnesområden ska vara representerade. Redan nu finns det många spännande intervjuer på plats och fler är på väg. Du kan prenumerera på ett nyhetsbrev där du får de senaste inläggen via e-post - fyll i din e-postadress på tjänstens första sida..

Filmerna får gärna användas och läggas ut i utbildningssyfte:

- Videointervjuerna får med tillstånd från Fjärde Uppgiften läggas ut fritt av lärosäten, skolor, forskare själva, mediasajter eller andra som kan ha ett intresse att sprida forskning.

Som smakprov kan du titta på en intervju med Pontus Braunerhjelm, professor i nationalekonomi på KTH, med titeln Många myter kring globaliseringen.

En student skriver till sina lärare

 by Andrew Scott

En artikel av Austin Fitzhenry i Times Higher Education, A student's lecture to professors, ger goda råd till alla lärare från studentens perspektiv. Han ger några konkreta råd om hur undervisningen kan förbättras och även om han är en engagerad student finns det en hel del kritik i artikeln. Han fokuserar på följande förbättringsåtgärder:

• Fokusera på dem som vill lära sig. Det finns en del studenter som inte riktigt förstår varför de studerar. Lägg inte ner tid på att försöka locka in dem men utgå ifrån att alla brinner för ditt ämne och visa din engagemang. 
• Utmana studenterna. Sluta med onödig repetition och håll tempot. De flesta ser till att de hänger med.
• Lägg ner kursboken och låt studenterna utförska begrepp.
• Fokusera inte på testning, främja kreativitet. 
• Ge meningsfulla uppgifter och undvik studentpresentationer. Studenter är bra på att känna igen uppgifter som inte skapar mervärde och därför lägger de ner minimalt med tid på dem. Att be studenter förbereda egna presentationer kan vara bra för en del men att sitta och lyssna på 50 st studentpresentationer inspirerar få.
• Ingen närvaroplikt. Lita på studenterna och inse att de är vuxna som fattar egna beslut. Om aktiviteten är bra och ger något kommer de frivilligt. Om inte gör de något annat.

Läs artikeln och se vad du tycker.

Öppna kursböcker i Kanada och Polen

Kostnaden för kursböcker är en tung belastning på studenternas budget och allt fler länder satsar på att skapa gratis e-böcker för sina studenter, i synnerhet på A och B nivå. I Kanada har British Columbia Ministry of Advanced Education lanserat en portal, BCcampus, med ett sortiment öppna gratis kursböcker. Böckerna har skrivits av lärare med en Creative Commons licens som betyder att e-böckerna får användas av alla. Det betyder att alla studenter får en stor del av sin grundläggande kurslitteratur utan kostnad och kommer åt det varifrån som helst. Redan nu finns det ett brett sortiment inom de flesta ämnesområden (sök bland titlarna). Det går alldeles utmärkt att rekommendera dessa böcker även på svenska kurser. Här kommer en film som förklarar satsningen.


A look at the BCcampus Open Textbook Project from BCcampus on Vimeo.

I Polen finns det liknande satsningar. Det polska utbildningsdepartementet satsar 92 miljoner kronor på konceptet Cyfrowa szkoła (Den digitala skolan) som ska bland annat tar fram minst 18 öppna kursböcker till slutet av 2015. Portalen epodreczniki innehåller redan många öppna lärresurser för både skolan och högre utbildning. Målet är att en stor del av all utbildningsmaterial i landet ska ha en öppen Creative Commons licens och är tillgänglig för alla.

Läs även en artikel på Open Education Europa.

Webinar om kursvärdering

Blekinge Tekniska Högskolan och QuickSearch erbjuder ett webinar om kursvärdering inom högre utbildning tisdag 27 maj kl 13.00. BTH har tillsammans med Quicksearch utvecklat en lösning för kursvärderingsprocessen och som till stora delar är helt automatiserad och där resultaten är synliga på olika nivåer. Resultaten skickas ut och finns tillgängliga online för studenter, men även blivande studenter kan ta del. Lärare och chefer har tillgång utifrån behörighet. Sammanställningar, analyser och diagram görs enkelt online. Systemet är sedan mer än 2 år tillbaka i drift hos BTH och Högskolan i Halmstad.

Den nya kursvärderingsprocessen har inneburit stora effektivitetsvinster för lärare och administratörer, ökat kvaliteten och inneburit bättre jämförelsemöjligheter inom och mellan institutioner. Webinaret ger dig möjlighet att ta del av erfarenheter och bidra till diskussionen.

Läs mer.

Anmäl dig till Mikaela.Magnusson@quicksearch.se.

Nätbaserat lärande i högre utbildning

 by ebayink

Hur ska den digitala undervisningen utformas och vilket stöd behövs för studenterna framöver? Konferensen Nätbaserat lärande i högre utbildning i Stockholm, 16-17 September, tittar närmare på pedagogiska frågor inom nätbaserat lärande med föreläsningar och diskussioner. Huvudfrågorna för konferensen är:

• Hur bygger vi upp säkra administrativa personoberoende rutiner och system?
• Hur motverkas digitala klyftor?
• Trender inom lärande i näringslivet
• Kursdesign för nätbaserat lärande
• Portfolio - ett verktyg för livslångt lärande
• Så använder Södertörns högskola öppna lärresurser i utbildningen i offentlig rätt
• Studentperspektiv på nätbaserat lärande
• Så skapas inspelade kurser med praktiknära fokus på Högskolan i Jönköping.

Huvudtalaren är Agnes Kukulska-Hulme från brittiska Open University. Hon kommer att berätta om hur ”mobil pedagogik” kan bli en katalysator för pedagogisk utveckling inom högskolan. Se en lista över alla talare.

Läs mer om konferensen inklusive länk till anmälan.

Nytt rankingsystem för högre utbildning

Ett nytt rankingsystem för högre utbildning lanserades i Bryssel 13 maj. Den heter U-Multirank och skiljer sig markant från de andra system som rangordnar lärosäten efter forskningsmedel och antal publiceringar. U-Multirank skapar inga enkla ligatabeller men i stället bedömer varje lärosäte utifrån fem olika dimensioner: Undervisning och lärande, regional samverkan, kunskapsöverföring, internationalisering och forskning. Meningen är att varje lärosäte kan se vilka styrkor och svagheter de har och man ska kunna jämföra olika sorters lärosäten utifrån sina egna premisser:

- It is also the first international comparison to include all types of higher education institutions. "One really important feature of U-Multirank is that it provides a much better reflection of the diversity of our higher education institutions. We focus not only on comprehensive internationally-oriented research universities but the full range: including specialist colleges, regionally orientated institutions and Universities of Applied Sciences," said Professor Dr. Frank Ziegele, from the Centre for Higher Education in Germany. 

U-Multirank gör det möjligt att jämföra universitet på ett mer nyanserat sätt än idag. De första resultaten omfattar 850 lärosäten, över 1000 fakulteter och cirka 5000 program från 70 länder. Flera svenska lärosäten är med i 2014-upplagan.

Läs mer i pressmeddelandet, U-Multirank: Launch of new global university ranking.

Akademiker varnar om farorna med PISA

 by albertogp123

Cirka hundra ledande pedagoger har skrivit ett öppet brev till OECD där de uttrycker hård kritik mot PISA-rankningen enligt en artikel i brittiska The Guardian: Academics warn international school league tables are killing 'joy of learning'. De vill att nästa omgång av PISA-tester ska ställas in och att OECD funderar över vilka effekter rankningssystemet har på världens skolor och utbildningspolitik. Att skapa ligatabeller mellan länder baserade på resultaten av flervalstester skapar en kortsiktig utbildningspolitik som satsar på testning och utantillinlärning för att kunna klättra i ligatabellen. De ser att testningsvågen tar bort det lustfyllda lärandet och att nödvändiga mjuka kompetenser som kollaboration, reflektion och livslångt lärande nonchaleras till förmån för faktainlärning.

- Finally, and most importantly: the new Pisa regime, with its continuous cycle of global testing, harms our children and impoverishes our classrooms, as it inevitably involves more and longer batteries of multiple-choice testing, more scripted "vendor"-made lessons, and less autonomy for teachers. In this way Pisa has further increased the already high stress level in schools, which endangers the wellbeing of students and teachers.

Läs även en kort reflektion om detta av Jan Svärdhagen (Högskolan Dalarna): OECD dödar lusten att lära.

Webinar - Höjd kvalitet, ökad flexibilitet och individanpassning i SFI

Skolverket ordnar ett webbseminarium om kvalitet inom SFI onsdag 18 juni kl. 10-11.30: Höjd kvalitet, ökad flexibilitet och individanpassning i SFI. I webbinariet delar några anordnare med sig om vad de valt att fokusera på för att utveckla utbildning i svenska för invandrare hos sig och de erfarenheter de fått av detta arbete. Webbinariet riktar sig till alla som arbetar med utbildning i svenska för invandrare.

Detta möte är en uppföljning på förra årets webbinarium, Höjd kvalitet i sfi - anordnare berättar, då fem anordnare berättade om hur de har arbetat med att utveckla kvaliteten, öka flexibiliteten och individanpassningen i utbildning i svenska för invandrare. Se inspelningen.

Kvalitet för det öppna lärandet

CC BY-SA Academic Partnerships

Hur skapar man bra kvalitet inom det icke-formella och informella lärande, d v s MOOCs, öppna kurser, öppna lärresurser mm? En ny rapport från Academic Partnerships, A Guide to Quality in Post-Traditional Online Higher Education, ger riktlinjer för lärosäten som ger sådana kurser eller erbjuder öppna lärresurser. Rapporten kompletterar förra årets rapport om kvalitetsriktlinjer inom nätbaserad utbildning, Guide to Quality in Online Learning.

In 2013 Academic Partnerships published, simultaneously in English and Chinese, a Guide to Quality in Online Learning. It was primarily concerned with online learning in formal higher education, i.e. with formally assessed courses and programmes leading to credentials. Recent years, however, have seen the multiplication of alternative or ‘post-traditional’ elements of higher education. These include new types of informal short courses and approaches to certification, growing openness in access to intellectual capital, and a lively diversification of teaching and learning methods. This new Guide aims to help individuals and institutions that are adopting post-traditional approaches by outlining key issues to consider when assuring the quality of their offerings.

Rapporten definierar det icke-formella och informella lärandet, reder ut begreppen kring öppenhet (öppna lärresurser, MOOCs mm), kvalitetskriterier inom området och presenterar viktiga utmaningar och policyfrågor som lärosäten bör ta hänsyn till oavsett om de ger öppna kurser eller ej. Rapporten har dessutom en omfattande referenslista. Rapporten lanserades vid förra veckans EFQUEL Innovation Forum & LINQ Conference 2014 av rapportens redaktörer Stamenka Uvalić-Trumbić och Sir John Daniel.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Google classroom som lärplattform

Google lanserar nu sin version av framtidens lärplattformen, Google Classroom. Den bygger på helhetslösningen Google Apps for Education som flera svenska kommuner redan har anammat och som används inom skola och högskola internationellt. Genom Google Classroom kan lärare organisera inlämningsuppgifter, ge återkoppling och sätta betyg på elevernas/studenternas arbete. Läraren kan organisera klassens aktiviteter så att vissa uppgifter och information ses av hela klassen, en grupp eller en enskild elev. Allt sparas och kategoriseras direkt i Google Drive.

När det gäller säkerhet är Google Apps for Education helt reklamfritt och Google lovar att elevdata inte kommer att användas i reklamsyfte:

Classroom is completely free and does not contain ads, and student data will never be used for advertising. Classroom activity is restricted to the members of the class, and students can only be members of classes within their school's Google Apps for Education domain.

Läs mer om Google Classroom.
Läs en bloggpost av Jonathan Wylie: Google’s Classroom LMS App: What We Know So Far.

DigiKoll - flexibla nätkurser om IT & lärande

DigiKoll är en ny innovativ arena för lärare som vill lära sig mer om IT och lärande. Målgruppen är främst skollärare men här finns det kompetensutveckling för alla lärare.

Här finns ett sortiment korta nätbaserade kurser som kan studeras på sex olika nivåer (från nivå 1, Upptäckare, till nivå 6, Legend) som kopplas till nivåerna i Blooms taxonomi (minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera, skapa). Kurserna är individanpassade och du läser i egen takt men tillhör samtidigt ett digitalt gemenskap och kan lära av dina kollegor. Kurserna fins inom sex kategorier:

• Introduktion till IT i undervisning
• Pedagogik och metodik
• Digitala verktyg för lärande
• Webb 2.0 och sociala medier
• Ämnesdidaktik och IT
• Specialpedagogik och IT

Du kan läsa alla kurser gratis på nivån upptäckare och om du väljer att fördjupa dig och läsa en djupare nivå så kostar kursen 100 kr per nivå eller 500 kr för att få tillgång till en kurs på alla nivåer. Alternativt kan du bli medlem och få tillgång till alla kurser. Läs mer: Hur fungerar det?  För varje avklarad nivå i en kurs får du en digital badge och ett kursbevis. Examinationen är formativ och bygger på att du delar dina erfarenheter och klarar övningar som relaterar till de färdigheter som gäller för din aktuella nivå. Det finns även ett växande sortiment tilläggsmoduler som du kan köpa

Öppet seminarium om MOOCs 21 maj

MOOC-projektet vid Lunds universitet ordnar ett öppet seminarium onsdag 21 maj 13.15 - 15.00 på på plats i Lund (CED, MNO-huset rum O104) eller på nätet via Adobe Connect. Du kan lära dig mer om fenomenet MOOCs och om planeringsarbetet som pågår vid Lunds universitet. I panelen kommer att finnas projektledare, kursansvariga lärare, bibliotekarier och andra representanter från projektgruppen. Det kommer att finnas möjlighet att ställa frågor och diskutera möjligheter och begränsningar med MOOCs.

- MOOCs (Massive Open Online Courses) är ett nytt fenomen i den internationella universitetsvärlden. Hundratals stora lärosäten erbjuder kostnadsfria nätbaserade kurser för tiotusentals deltagare världen över via särskilda MOOC-plattformar som t ex Coursera, edX och FutureLearn. Nu är det Lunds universitets tur. Inom ramen för ett nystartat treårigt projekt kommer under 2014 tre kurser att produceras och erbjudas som MOOCs på plattformen Coursera: Greening the Economy: Lessons and experience from Scandinavia (IIIEE), Introduction to European Business Law (Juridiska fakulteten), Global Perspectives on Sexual and Reproductive Health and Rights (Medicinska fakulteten).

Seminariet kan också följas online med möjlighet att ställa frågor via chat i Adobe Connect Pro.

Anmäl dig här (om du vill delta online anger du det så får du en länk per email)

För frågor om projektet eller seminariet, kontakta projektledare Marita Ljungqvist: marita.ljungqvist@ostas.lu.se

Ny rapport om universitetsbibliotekens styrning och utveckling

Bild: Svensk Biblioteksförening

Svensk biblioteksförening har publicerat en ny rapport: Vetenskapen och biblioteken – en översikt av Sveriges universitets- och högskolebibliotek, som beskriver biblioteksutvecklingen under de senaste 50 åren och de utmaningar som bland annat digitalisering har ställt. Rapporten har tagits fram av Barbro Thomas på av uppdrag Svensk biblioteksförening.

De senaste årtiondena har inneburit omvälvande förändringar av högskolebibliotekens verksamhet. Rapporten belyser universitets- och högskolebibliotekens utveckling, deras förändringsbenägenhet och lyhördhet för användarnas behov. Högskolebiblioteken har, alltsedan 1960-talet då tekniska hjälpmedelbörjade tas i bruk, legat i framkant av utvecklingen. Teknikutvecklingen har gjort informationen tillgängligare, men också medfört inlåsningseffekter.

– Biblioteken står inför stora utmaningar att värna ett fritt och tillgängligt informationsutbyte. Alla frågor kan inte lösas av det enskilda biblioteket, utan kräver ett nationellt helhetsgrepp, anser Niclas Lindberg, generalsekreterare i Svensk biblioteksförening.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Readme - konferens om läsandet

 by nikkorsnapper

Har läsförståelsen försämrats så mycket som en del rapporter antyder? Vilka skillnader finns mellan tryckta och digitala medier när det gäller läsandet? Vilka generationsskillnader syns och vilka trender är mest intressanta? Nu samlas representanter från bibliotek, skolor, universitet och förlag i Lund 26 maj för konferensen Readme.

- Här kommer relevant och banbrytande forskning möta erfarenheten från skolor och bibliotek. Här får du omvärldskoll på den digitala utvecklingen och de nya beteenden som den för med sig. Men framförallt är README en ny och branschöverskridande mötesplats för kunskap och erfarenheter.

Huvudtalarna är Judith Langer (Professor, University at Albany, New York), Karin Taube (Professor, Umeå Universitet), Nils Holmberg (Lunds Universitet), Thomas Fürth (Kairos Future).

Mer information och anmälan.

MOOCs för lärarfortbildning

 by giulia.forsythe on Flickr

Fortbildning av lärare genom MOOCs kan ge flera fördelar enligt en ny artikel av William Jobe (Stockholms universitet), Christian Östlund och Lars Svensson (Högskolan Väst), MOOCs for Professional Teacher Development (SITE 2014 - Society for Information Technology and Teacher Education). Flera lärosäten kan tillsammans erbjuda korta fortbildningskurser för lärare i hela landet som komplement till befintliga eller i vissa fall som ersättning. Fördelarna med MOOC-formatet är att lärarna kan skapa nya nätverk och samarbetar med kollegor från andra delar av landet samt att de lär sig mer om nätbaserad undervisning. Problemet är hur man kan erbjuda högskolepoäng på en kurs som inte får vanlig finansiering och här ser författarna en lösning i avgifter för examination (något som redan tillämpas hos flera MOOC-konsortier. Ytterligare en viktig faktor är att kurserna tillämpar en interaktiv peer-learning pedagogik som de ursprungliga MOOCs (s. k. cMOOCs).

- A MOOC is a trending concept in education that is disrupting traditional methods of
learning consumption. The emergence and use of MOOCs for professional teacher development is still uncommon, but on the verge of gaining a foothold. Research regarding MOOCs typically
focuses on impacts for higher education and lifelong learning. However, the specific intersection of MOOCs and professional teacher development is poorly researched. This concept paper contemplates the benefits and drawbacks of using MOOCs for professional teacher development and calls for more practical studies and explorative research.

I Sverige har vi redan sett ett fåtal fortbildningskurser för lärare som har erbjudits av Karlstads universitet i samarbete med Skolverket och Högskolan i Lillehammar, se Lifelong Learning Web, samt Karolinska Institutets öppna kurs Flexible, Distance and Online Learning (FDOL).