torsdag 10 oktober 2019

Stora regionala skillnader i övergången till högskolestudier


Det finns stora regionala och sociala skillnader när det gäller rekrytering till högre utbildning i Sverige enligt UKÄs nya rapport: Statistisk analys: Rekryteringen till högskolestudier från Sveriges län och kommuner. De som söker sig till högskolan har oftast högutbildade föräldrar och bor i storstadsområden och man ser att andelen ungdomar som går direkt från gymnasiet till högskolan fortsätter att sjunka. Allt flera kvinnor söker sig till högre utbildning idag och andelen män som söker sjunker stadigt.

Andelen sökande från landsbygden är fortfarande låg och visar inga tecken på förbättring. Till exempel hade 18,7% av alla 19-åringar i Uppsala län påbörjat högskolestudier under 2019 medan motsvarande siffra i Gotlands län var 4,8%. Skillnaderna är ännu skarpare på kommunnivå:

Mellan kommunerna var skillnaderna ännu större. Högst övergång hade 19-åringarna i Lunds kommun i Skåne län, 24,8 procent, medan övergången var lägst i Bergs kommun i Jämtlands län, 1,3 procent. Bland 24-åringarna var övergången högst i Danderyds kommun i Stockholms län, 82,4 procent och lägst i Jokkmokks kommun i Norrbottens län, 17,4 procent.

Enligt Sofia Berlin Kolm, ansvarig utredare för analysen på UKÄ:

- Analysen visar att föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för om personer påbörjar högskolestudier, men att det finns stora skillnader mellan länen bland ungdomar med liknande social bakgrund. Det innebär att det är andra faktorer som är kopplade till regionen som också påverkar övergången i väldigt hög grad. Det kan vara geografiska faktorer som avståndet till en högskola liksom möjligheterna att hitta ett passande arbete efter en akademisk examen.

onsdag 9 oktober 2019

Hög digital kompetens nödvändig för lärare - ny avhandling


Under de senaste åren har många lärare med utländska lärarexemen gått kompletterande utbildningar för att kunna börja som lärare i Sverige. En ny avhandling av Annika Käck, Stockholms universitet, Digital Competence and Ways of Thinking and Practising in Swedish Teacher Education Experiences by teachers with a foreign teaching degree, har undersökt vilka nya koncept och metoder som dessa lärare måste ta till sig för att lyckas som lärare i Sverige. Den vitkigaste framgångsfaktor enligt studien är lärarens digital kompetens och förmågan att använda digitala medier och verktyg i sin undervisning. Studien visar att de utländska lärarstudenter har en mycket varierande syn på sin roll som lärare, elevens roll och sambandet mellan skola och samhället. Men den svåraste frågan är att möta de krav som ställs på digital kompetens, något som även gäller inhemska lärarstudenter.

The analysis shows that all teachers, not only teachers with a migrant background, need digital competence at an advanced level to develop digital competence among students. Thus, educators must identify unfamiliar ways of thinking and practising, plan for authentic competence development, and address the diversity in digital competence. This thesis contributes to empirical findings, developing tools and models to assist teacher educators to change monocultural teaching to an inclusive practice in which diversity is integrated.

tisdag 8 oktober 2019

Ingenjörsstudenten - stora skillnader mellan marknadsföring och verklighet enligt ny studie


Idealbilden av en ingenjörsstudent som presenteras på många lärosätens hemsidor stämmer inte med verkligheten enligt en artikel i Ny Teknik, Sportiga ingenjörsstudenter har ersätt tekniknörden. En ny studie (In search of the new engineer: gender, age, and social class in information about engineering education) har undersökt hur sex universitet och högskolor marknadsför sina program i maskinteknik och bilden som lyfts fram är ganska ensidig och stereotyp. Alla visar upp en bild av aktiva, karriärmedvetna kvinnor och den traditionella bilden av en inåtriktad manlig tekniker är helt bortblåst. Enligt forskaren Marie Berge vid Umeå universitet:

- Jag tror att det finns en vilja att få fler kvinnor att söka, och det är en sympatisk tanke. Men om vi lockar med något som inte stämmer med verkligheten så blir frågan hur vi hanterar det här när studenterna väl börjar sin utbildning, ... Det finns en risk för en falsk bild, och kanske även killar blir förvånade när de kommer till en klass med bara män.

En annan tydlig tendens är att studenterna som intervjuas på lärosätenas hemsidor betonar individuella karriärvägar som den största motivationsfaktorn och det finns sällan spår av samhällsansvar och hållbar utveckling. Dessutom saknas exempel på äldre studenter med arbetslivserfarenhet i marknadsföringen. En stereotyp har helt enkelt ersatts med en ny och forskarna efterlyser en mer nyanserad bild i stället.

Referens
Berge, M., Silfver, E., Danielsson, A. (2018) In search of the new engineer: gender, age, and social class in information about engineering education. European Journal of Engineering Education https://doi.org/10.1080/03043797.2018.1523133

lördag 5 oktober 2019

Webbinarier om utveckling av öppna lärresurser


Hur ser utvecklingen av öppna lärresurser (OER) ut i andra nordeuropeiska länder? Vilka prioriteringar råder och vad kan vi lära oss av varandra? Experter från tre länder (Tyskland, Sverige och Finland) delar sina erfarenheter i tre webbinarier med start tisdag 8 oktober. Möten arrangeras av det tyska nätverket OERinfo.
  • Tisdag, 8 Oktober 2019 kl 13-14
  • Måndag, 11 November 2019 kl 13-14
  • Måndag, 2 December 2019 kl 13-14
Vill du delta i dessa webbinarier kan du hitta länken till mötesplatsen via projektets blogg (publiceras samma dag som webbinariet) och via OERinfo’s kanaler i Twitter  och Facebook.

fredag 4 oktober 2019

Global Moodlekonferens i Barcelona

En global konferens för alla som arbetar med lärplattformen Moodle, Moodlemoot Global 2019, hålls i Barcelona 18-20 november. Konferensen bygger väldigt mycket på erfarenhetsutbyte i workshops samt nyheter om nya möjligheter i plattformen. Tidigare har Moodleanvändarna hållit regionala konferenser men denna gång satsar man på en global konferens. Ett utmärkt tillfälle för egen kompetensutveckling och nätverksbyggande. Nedan ser du en film om vårens konferens i Manchester.

Mer information och anmälan.

torsdag 3 oktober 2019

Nytt samarbetsprojekt kring kognitiv tillgänglighet


Vilka krav på tillgänglighet ur ett kognitivt perspektiv behövs för digitala tjänster i skolan, till exempel för digitala läromedel? Vinnova finansierar ett nytt 2-årigt projekt mellan förlaget Gleerups och konsultbolaget Funka som ska ta fram testbara kriterier för kognitiv tillgänglighet som på sikt kan ligga till grund för internationell standardisering och därmed europeisk lagstiftning, enligt ett pressmeddelande från Gleerups, I projektet ingår partners från kommersiell, offentlig och ideell sektor för att säkerställa alla relevanta perspektiv.

- Dagens standarder för webbtillgänglighet som den europeiska lagstiftningen pekar på omfattar till stor del behov hos personer med fysiska nedsättningar, vilket innebär att stora målgrupper lämnas utanför regelverket, säger Susanna Laurin, chef för Forskning och innovation på Funka.

Tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska Institutet för Standarder och Stockholms Universitet har Funka under 2018 genomfört en förstudie, som nu har resulterat i att genomförandet av själva projektet finansieras av Vinnova.

– I projektet kommer vi att välja ut och testa kriterier ur flera aspekter. Dels ska de verkligen göra nytta för målgruppen, dels ska de hålla för lagstiftning. Därför har vi stort fokus på användartester och tekniska tester, säger Susanna Laurin.

Kognitiv tillgänglighet
Med kognitiv tillgänglighet menas att digitala tjänster ska kunna nås och användas av alla oavsett specifika färdigheter eller förmågor. Kognitiv tillgänglighet är inte bara viktigt för personer med en intellektuell funktionsnedsättning, utan är lika viktigt för personer med NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar).

onsdag 2 oktober 2019

Digital konferens, Next Generation Learning


Högskolan Dalarna arrangerar en digital konferens med fokus på framtidens lärare, Next Generation Learning 2019, onsdag 16 oktober. Konferensen sker helt via nätet och kommer att innehålla möjligheter till diskussion och nätverkande.

Huvudtalarna är Sylvi Vigmo, universitetslektor och doktor vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet och Peter Parnes, professor vid Institutionen för system- och rymdteknik, Luleå tekniska universitet. Dessutom finns det flera parallella sessioner med teman som, bland annat, bedömning av studentgenererat innehåll, videoexamination, virtuella studiebesök, Lärares erfarenheter av flexibla lärandemiljöer samt reflekterande samtal över undervisning i högre utbildning med video som underlag.

Konferensen är avgiftsfri men kräver anmälan.

tisdag 1 oktober 2019

Webbinarieserie: Introduktion till transformativa lärandecirklar och To-Do-metoden

To-do-metoden ger riktlinjer för hur man leder framgångsrika lärandecirklar. NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har tagit fram en handbok för lärare och arrangerar därför en webbinarieserie om metoden med start 6 november 15:00-16:00, Introduktion till transformativa lärandecirklar och To-Do-metoden. Det första webbinariet introducerar handboken och de efterföljande sessionerna handlar om tillämpning och erfarenheter.

- To-do arbetsmetoden hjälper dig att genomföra lokala seminarier om gemensamma utmaningar, som genom samskapande främjar lokal handlingskraft och demokratiskt deltagande. Handboken presenterar de reflektioner och överväganden man bör göra när man planerar och implementerar To-do seminarier. Arbetssättet kan vidareutvecklas och anpassas till olika syften, målgrupper och sammanhang.

söndag 29 september 2019

”Formell utbildning har fått för stor betydelse”

Livslångt lärande ligger i fokus idag och det finns mängder med rapporter, rekommendationer, strategier och debattartiklar om hur utbildningsstrukturer kan anpassa sig till en ny syn på utbildning och validering. En ny studie från Malmö universitet har granskat policydokument och vägledning kring livslångt lärande från t.ex. EU, UNESCO och OECD och tittat på hur de har påverkat pedagogiska styrdokument i både Sverige och Danmark, enligt en artikel på Forskning.se, ”Formell utbildning har fått för stor betydelse”.

Simon Schulin, som har skrivit avhandlingen, pekar på stora skillnader mellan de två länderna kring hur de har implementerat rekommendationerna.

- Danmark är mycket auktoritetstroget och implementerade alla policydokument fullständigt. I Danmark har utbildningsministeriet tydliggjort för ungdomsskolan att formell utbildning och examen är en förutsättning för livslångt lärande. Här finns också ett vägledningsinstitut, direkt under utbildningsministeriet. Sverige däremot är mycket mer decentraliserat ... I Sverige ger exempelvis Skolverket bara rekommendationer.

Ytterligare ett problem som lyfts är att livslångt lärande är så starkt förknippat med anställbarhet och att bildning och informellt lärande inte värdesätts tillräckligt. De som inte har formella examen riskerar att exkluderas.

- Risken är att formell utbildning har fått för stor betydelse ... De som saknar formell utbildning och examen exkluderas och på det sättet reproduceras utanförskap.


Referens
Schulin, S. (2019) Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark. Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle. https://doi.org/10.24834/isbn.9789186295851

lördag 28 september 2019

Sociala nätverk som inte spårar dig

Efter alla skandaler kring de stora jättarna inom sociala medier finns det ett ökande intresse för nätverk med öppen källkod som inte säljer användarnas data eller lever på reklamintäkter. En artikel på sajten Opensource.com, 3 open source social platforms to consider, ger tre intressanta exempel.
  • Pixelfed är en fototjänst i stil med Flickr men med fokus på integritetsskydd. Du kan lagra och dela dina bilder och se andras bilder som ligger på ett nätverk av servrar. Du bestämmer hur dina bilder ska synas och kan lägga på egna filter utan att algorytmer bestämmer åt dig. Tjänsten är helt reklamfri.
  • Okuna är ett icke-kommersiellt socialt nätverk som fungerar på mobiler, plattor och datorer. Drivs genom crowd-funding. Titta på följande introduktionsfilmen.

  • Mahara är en e-portfoliotjänst där du kan lagra och dela din utbildning, erfarenheter och arbete. Lite i stil med LinkedIn fast utan reklam och andra kommersiella intressen. Mahara kan även implementeras av utbildningsorganisationer som en tjänst för studenter.

onsdag 25 september 2019

Dags för nationell lärplattform i skolan?


Lärarnas Riksförbunds (LR) ordförande Åsa Fahlén vill se en nationella lärplattform som används av alla skolor, enligt en artikel i Skolvärlden, LR vill se nationell digital plattform: "Ett enormt slöseri". Idag finns det många olika lärplattformar i drift bland landets kommuner och det finns en växande frustration bland lärarna. En del kommuner har utvecklat egna plattformar medan andra har köpt in kommersiella. Åsa Fahlén ser detta som ett slöseri med skattemedel och förespråkar ett nationellt system.

- Valfriheten att man själv ska kunna bestämma vilket system man vill ha, går den före hur vi använder våra skattepengar? Och möjligheten att följa en elev genom en hel skolgång? Där tycker jag svaret borde vara att våra skattepengar och nyttan för eleverna går före.

tisdag 24 september 2019

SnackVids - skapa text från YouTube-filmer

SnackVids är ett enkelt webbaserat verktyg som omvandlar tal till text på YouTube och låter dig söka efter nyckelord. Du lägger in bara webbadressen til filmen och SnackVids omvandlar tal till text. Om filmen är en presentation eller har en tydlig struktur kan SnackVids även dela upp manuset i avsnitt. Sedan kan du söka efter nyckelord i texten och kan hoppa fram i filmen till just det ord eller begrepp du söker.

Som vanligt med automatiska tal-till-text verktyg så fungerar det bäst på engelska och när talaren talar tydligt. Men oftast får du en ganska bra text som du sedan kan redigera. Läs mer på Richard Byrnes bloggpost om SnackVids och titta på hans korta instruktionsfilm nedan.

måndag 23 september 2019

Nitusdagarna i Danmark

NITUS, nätverket för kommunala lärcentra, arrangerar sitt höstmöte, Nitusdagarna 2019, i Roskilde, Danmark, 6-7 november. Konferensen lyfter fram flera perspektiv på samverkan mellan näringsliv, den offentliga sektorn och högre utbildning med talare från ett flertal lärosäten och andra utbildningsorganisation i Sverige och Danmark. Bland annat kommer Lina Bjerke och Sara Johansson, Internationella handelshögskolan i Jönköping, att presentera aktiell forskning inom området. dessutom kommer talare från TCO och danska  Fagbevægelsens Hovedorganisation (FH).

Nitusdagarna tar sitt avstamp i samverkan med det omgivande samhället. Hur ser det ut gällande eftergymnasial utbildning, forskning och utveckling? Vad finns det för framtidsplaner hos våra samarbetspartners inom eftergymnasial utbildning? Hur gör man idag? Vad behövs, och vad kan vi göra för att underlätta en positiv utveckling?

Se programmet

söndag 22 september 2019

Webbinarium: Öppen utbildning - vägen framåt


EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar ett webbinarium som diskuterar framtiden för öppen utbildning, Widening access to open education – the way forward, onsdag den 2 oktober, kl 15:30.

Idag finns det ett stort utbud av öppna lärresurser på många språk samt gratis öppna nätbaserade kurser. Det finns enorma möjligheter att kunna erbjuda utbildning till grupper som idag inte har möjlighet att studera. Trots denna utveckling har öppen utbildning inte slagit genom som man hade tänkt. Traditionella modeller dominerar och de flesta kurser, kursmaterial och forskningsresultat ligger i slutna lösningar, bakom lösenord. Hur kan vi främja öppen utbildning framöver?

Webbinariet kommer dels att dra slutsatser från EU-projektet MOONLITE (MOOCs for social inlusion and employability) och skapa en diskussion om hur öppen utbildning kan utvecklas framöver. Följande frågor kommer i fokus:
  • If education is a basic human right then why is so much knowledge / educational content locked away in not-for-free sources?
  • Open education, in the sense of resources and practices, seems to offer a solution to the access problem. So why is it not more widely used or appreciated?
  • Are MOOCs the educational panacea they were once thought to be, or just another step on the evolutionary ladder toward next-generation teaching and learning, being inevitably forgotten and overlooked with time?
Webbinariet leds av Timothy Read (UNED, Madrid) och mig och vi hoppas på en spännande diskussion.


lördag 21 september 2019

Alla tentamen vid Jönköping University skrivs på fasta datorer

Pressbild, Jönköping University, Vanessa Vera Forsberg
Sedan terminsstart hösten 2019 skriver alla studenter vid Jönköping University (JU) sina
digitala tentamina på skolans fasta datorer, enligt ett pressmeddelande från JU. Detta innebär ett mer rättssäkert förfarande kring tentamen och minskar radikalt möjligheten att kunna fuska.

Under de senaste åren har ca. 16 000 digitala salstentamina skrivits på studenternas privata datorer. Erfarenheterna har varit goda, men nackdelarna med egna datorer har påverkat kvalitén vid tentamens uppstart, rättssäkerheten och jämlikheten för studenterna. Exempelvis uppstod det ofta tekniska problem med studenternas egna datorer vilket blev ett störande moment för övriga studenter.

Därför har Jönköping University nu installerat ca 430 fasta datorer i dedikerade tentamenssalar. Detta undanröjer att studenter skulle kunna preparera sina datorer och fuska rent mjukvarumässigt. Att alla nu har samma standard avseende datorns snabbhet och utrustning minimerar dessutom risken för störande tekniska problem som fördröjer och skapar stress. Studenterna kan nu fokusera helt på själva tentamen och för Jönköping University kan resurserna koncentreras till att förbättra och utveckla hela tentamensprocessen.

-Vi tror, och kan redan se, att detta leder till frånvaro av störningar vid uppstarten av tentamenstillfällen. Alla studenter möts av goda och likvärdiga förutsättningar runt tentamensskrivandet, säger Morgan Holm, systemförvaltare vid Jönköping University.