Jag tackar för mig - Flexspan tar farväl

Redaktionen

Jag har nyligen gått i pension och efter flera månaders funderingar har jag bestämt mig att det är dags att ta farväl av denna blogg som har varit en så stor del av mitt liv i över 13 år. Så nu skriver jag den sista posten - en högtidlig stund!

Flexspan (liksom min engelskspråkiga blogg Corridor of uncertainty) har alltid varit hobbyverksamhet för mig och det mesta har skrivits hemma på min fritid även om jag oftast hittar inspiration under arbetsdagen. När jag började, 31 januari 2009, kände jag att det saknades en konsekvent omvärldsbevakning inom IKT-pedagogik med nyheter, konferenser, webbinarier, forskning och verktygstips och det har jag försökt göra. Jag har byggt upp en bra bevakning på nyheter inom utbildning både i Sverige och internationellt, mest genom RSS, Twitter och nyhetsbrev. Jag har även försökt att bredda bloggen genom att samla nyheter inom alla utbildningsområden eftersom vi lever så ofta i våra bubblor och initiativ inom till exempel folkbildning eller skola kan vara relevanta även för högre utbildning. Jag tror fortfarande att vi skulle ha stor nytta av övergripande möten mellan sektorerna men vi hinner så sällan med det.

Jag hade förhoppningar ett tag om att någon organisation skulle vilja ploka upp bloggen och bygga upp en mer professionell omvärldsbevakning men inga sådan initiativ kom fram. Jag har bara kört solo men har alltid ansträngt mig att informera på ett ganska neutralt sätt utan åsikter eller polemik. Jag håller inte alltid med det jag har skrivit om men jag vill gärna ge en balanserad bild och låter dig utforska vidare med källmaterialet. Syftet med bloggen är att lägga fram ett varierat sortiment nyheter - jag letar och hittar men du ska avgöra vad du tar till dig.

Bloggen har ju blivit ett mastodontverk med flera poster per vecka (oftast minst 4) med korta avbrott under Jul och sommarledigheten. Den första bloggposten var 31 januari 2009 och totalt blir det 3261 poster och 1 543 722 sidvisningar (3 september 2022). Är du nyfiken kan du kolla alla gamla poster i den högre marginalen (Bloggarkiv). Posten som har fått flest sidvisningar var en om Horizonrapporten 2017 som har setts 5930 gånger.

Nätverket jag har skapat genom mina bloggar och nyhetsbrevet Flexspaningar har lett till många uppdrag som gästföreläsare på konferenser och workshops runt om i världen. Jag skulle kunna säga att jag har sett världen tack vare bloggandet! Så många spännande projekt, möten, konferenser och upplevelser från Lycksele till Lahore! Mina bloggposter har dessutom gett underlag till många artiklar och projektarbete - titta på min universitetsprofilsida om du vill se alla publiceringar, oftast skrivna tillsammans med många fina kollegor. Jag pratade om bloggande och mina erfarenheter på konferensen NU2022 vid Stockholms universitet i juni. Se bildspelet, Den akademiska bloggen - kanal för reflektion och erfarenhetsutbyte (Google Slides). 

Flexspan ligger kvar här som arkiv och du får söka och bläddra så mycket du vill. Finns det någon därute som vill skapa en liknande eller bättre omvärldsbevakning får du gärna ta kontakt med mig för tips och råd.

Nästa steg? Jag kommer att hitta nya intressen, läsa mycket, vandra så mycket jag kan och helt enkelt sadla om . Jag kommer att följa utbildningsvärlden men mest från utsidan och jag tänker fortsätta med min engelska blogg och Twitter (@alacre) tills de inte längre fyller en funktion i mitt liv. 

Till slut ett stort tack till alla som har läst Flexspan och nyhetsbrevet Flexspaningar under alla dessa år. Det är så roligt när läsare kommer fram och hälsar under ett möte eller konferens - det värmar.

Lycka till framöver!

Konferens om framtidens lärmiljöer

SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) arrangerar en digital konferens 23 november, Framtidens undervisningslokaler och lärmiljöer. Den första delen av konferensen ägnas åt olika scenarier som har tagits fram av expertgrupper för fastighets- och säkerhetsfrågor samt högskolepedagogiska frågor. På eftermiddagen blir det diskussioner kring dessa scenarier och frågor som hur vi antar utmaningen med hybridundervisning, studenternas förväntningar på våra lärmiljöer och hur vi planerar för osäkerhet.

Utgångspunkten för konferensen är att undersöka vilka förändringar i lokalbehoven som kan komma att bli aktuella givet den pedagogiska utvecklingen och användningen av nya digitala verktyg efter pandemin – allt med förutsättningen att vi inte kommer gå tillbaka till ”det gamla normala”.

Inbjudan sänds ut till SUHF:s medlemslärosäten i början av september. Då öppnar även möjligheten att anmäla sig. Bra att redan nu skriver in datumet i almanackan.

Webbinarier om nationellt ramverk för högskolepedagogik

Dessutom kommer SUHF att snart publicera information om tre intressanta webbinarier i oktober. SUHF:s expertgrupp för högskolepedagogiska frågor har tagit fram ett förslag till nationellt ramverk för lärosätenas högskolepedagogiska utveckling och under tre webbinarier får deltagarna ta del av deras tankar och diskuera förslagen. Anmälan är inte klar än men datumen är: 3 oktober, 12 oktober och 21 oktober (13:00-15:00.

Guide om IT-hållbarhet

Photo by Jeroen van de Water on Unsplash

Hållbara IT-lösningar är viktiga för alla utbildningsorganisationer idag och en ny guide har tagits fram av brittiska JISC, Good practice in IT sustainability. Guiden har tagits fram av yrkeshögskolor i Wales men rekommendationerna gäller egentligen även för universitet och skolor. Guiden ger praktiska tips till IT-ansvariga i frågor kring inköp, drift, underhåll, energikostnader, säkerhet, utskrifter och användarsupport samt rekommendationer om hur man kan reducera kostnader, ökar effektivitet och skapa hållbara lösningar.

Alyson Nicholson (JISC Wales) menar::

We are grateful to Welsh Government and the FE leaders and colleges across Wales that have taken the time to share their first-hand experiences in developing more sustainable, strategic approaches to the management of and investment in IT and reducing their carbon footprint.

We know that rising IT costs are a real concern for FE leaders, with many looking for ways to maximise their technology investments while maintaining the same high standard of teaching and ensuring digital inclusion.

Kvalitetsdrivet 2022 - konferens om breddad rekrytering

"IT i kubik 2009" (CC BY-NC 2.0) by fohlin

UHR (Universitets- och högskolerådet) arrangerar en konferens, Kvalitetsdrivet 2022, i Stockholm, 20 september. Konferensen fokuserar på erfarenhetsutbyte kring breddad rekrytering och breddat deltagande i högre utbildning. Bland annat prtesenteras resultat från en ny studie om hur svenska lärosäten har utvecklat sitt arbete kring breddad rerytering under de senaste åren.

Årets konferens blir den sjätte i ordningen och basen för dagen utgörs av aktuell forskning, goda exempel och diskussioner om hur högskolan kan ge plats åt alla som vill läsa vidare, oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

Mer information och anmälan.

Högre utbildning garanterar inte kritiskt tänkande

Photo by Brian McGowan on Unsplash

Även om kritiskt tänkande är en central del av högre utbildning är förmågan att upptäcka missvisande och falsk information på nätet inte garanterat, enligt en artikel i Forskning.se, Högre utbildning inte garant för källkritiskt tänkande. En ny studie från Uppsala universitet har undersökt hur förmågan att upptäcka vilseledande information på nätet hänger ihop med olika akademiska ämnesområden. Studien visar till exempel att den källkritiska förmågan var något lägre hos dem som hade studerat inom vård och samhällsekonomi. 

En av forskarna, Thomas Nygren, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap vid Uppsala universitet, menar att alla ämnesområden ska integrera källkritik i alla delar av sina kursplaner och att studenter behöver lära sig praktiska strategier för att granska information på nätet:

Det vi nu aktivt arbetar med i forskningen är att ta fram olika undervisningsdesign för att stödja dessa viktiga kunskaper, färdigheter och attityder. Särskilt stöd till grupper som inte lyckas särskilt bra på att bedöma vad som är trovärdigt kan ses som mycket angeläget.

Referens

Guath M and Nygren T (2022) Civic Online Reasoning Among Adults: An Empirical Evaluation of a Prescriptive Theory and Its Correlates. Front. Educ. 7:721731. 

Ingen kvalitetshöjning efter fusioner - ny rapport

"Master-IKT_Studenter_Undervisning" (CC BY-NC 2.0) by ntnuie

I Norge har det skett ganska många fusioner inom högre utbildning där lärosäten har slagits ihop för att höja utbildningskvaliteten. Men en ny analys av Nifu (Nordisk institutt for forskning på innovasjon, forskning og utdanning) visar inga tecken på en sådan kvalitetsökning enligt en artikel i den norska tidskriften Khrono, Fusjonene skulle gi økt kvalitet. Nifu finner ikke tegn på at det har skjedd. Studien har undersökt utvärderingar från mastersstudenter under åren sedan fusionen och jämfört resultetan med andra lärosäten som inte har gått in i en fusion. Studien visar att det inte finns tecken på en kvalitetshöjning och i vissa fall är studenternas utvärderingar sämre än motsvarande vid lärosäten som inte har fusionerat sig.

Frågan kvarstår om dessa resultat bara bevisar att stora strukturförändringar tar tid och att man inte kan förvänta sig kortsiktiga förbättringar. Enligt Nifu-forskaren Vegard Wiborg:

Det er litt vanskelig å si. På den ene siden er et av målene med reformen å øke kvaliteten på utdanningen så man kunne tenke seg at det ville ha en positiv virkning på kandidatenes vurdering. På den andre siden er sammenslåinger krevende prosesser, og det kan potensielt ta en stund før man ser gevinstene.

Simen Oftedahl från den norska studentorganisationen NSO menar:

Tallene er som vi fryktet, utdanningskvaliteten har ikke gått i riktig retning etter fusjoner. Det passer godt med hva studentene sier. ..... Målet med fusjonene var jo blant annet at det skulle bli en økning i kvaliteten på sikt, og tallene viser oss at dette målet ikke er nådd. Pandemien er over, nå må institusjonene prioritere å lande fusjonsprosessene og snu pilen i riktig retning.

Läs Nifu:s rapport.

Boktips - Teaching in a digital age

CC BY-NC Some rights reserved by A W Bates

En av de mest praktiska böckerna om nätbaserad undervisning, Teaching in a digital age - Guidelines for designing teaching and learning av Tony Bates, har nyligen uppdaterats. Den nya utgåvan omfattar bland annat nya avsnitt om hur pandemin har påverkat undervisning. Bates skriver utkast till nya delar av boken på sin blogg och får in många förslag och erfarenheter från läsare. På detta sätt kan boken revideras kontinuerligt. Boken innehåller begreppsförklaringar, analyser, rekommendationer och många länkar till både aktuell forskning och erfarenheter.

Du kan läsa direkt på webben eller ladda ner den som pdf utan kostnad. Boken har en Creative Commons licens (erkännande, icke-kommersiell).

Webbinarium om akademisk integritet

UHRs (Universitets- och högskolerådet) serie webinarier och workshops kring högskolepedagogisk utveckling fortsätter med ett temacafé om akademisk integritet 6 september, kl 09:00-10:00. Sessionen inleds med korta inlägg och därefter blir det gruppdiskussioner för att byta erfarenheter. 

Talarna är Sonja Bjelobaba, forskare i forskningsetik vid Centrum för forsknings- och bioetik, Uppsala universitet och Minette Henriksson, ansvarig för textmatchningssystemet (Ouriginal) hos SUNET.

Hur kan vi jobba för att minska risken för fusk och plagiering? Under pandemin har det varit ett stor fokus på identitetskontroll och övervakning.

Under detta temacafé fokuserar vi istället på pedagogiska frågor om fusk och plagiat som skilda uppfattningar mellan studenter och lärare om fusk, om hur man kan utveckla metoder för att minska ”fusk”, frågorna om social presence och förväntningar, att kommunikativ tydlighet är viktig för att påverka studenternas incitament för studier och slutligen att byta och bryta modellbeteenden.

Mer information och länk till anmälan.

EDEN Research Workshop 2022

Bild: EDEN

EDEN (European Distance and E-learning Network) arangerar sin årliga workshop om forskning inom nätbaserad utbildning, EDEN Research Workshop: Towards Smart and Inclusive Learning Ecosystem, i Dubrovnik, Kroatien, 19-20 september. Målgruppen är forskare, lärare och ledare inom högskolepedagogisk utveckling och ger ett utmärkt möjlighet att nätverka och uppdatera sig inom de senaste forskningsområdena.

This workshop aims to explore the consequences of emergency remote teaching and learning as well as to tackle the new approaches in creating learning environments that should be smarter, more inclusive, involve emerging technologies that will boost digital skills of students and bring them more personalised experience.

Huvudtalarna är Ilona Buchem (Professor for Communication and Media at Berlin University of Applied Sciences) med en föreläsning om användning av robotar inom undervisning, Designing Interaction with Humanoid Robots as Teaching and Learning Assistants, och Bart Rienties (Professor of Learning Analytics, Open University UK) som pratar om sin forskning kring learning analytics, How can you use learning analytics in your own research and practice. Konferensen hålls i samarbete med University of Zagreb.

Du kan även delta digitalt men bara i ett mindre antal sessioner.

Otter - automatisk transkriberingsverktyg

Otter är ett automatiskt transkriberingsverktyg som kan intergreras med Zoom, Teams och Google Meet. Den antecknar allt som sägs under ett möte eller intervju och lär sig skilja mellan olika röster och till och med känna igen dem. Under mötet kan alla se dessa anteckningar och man kan till exempel snabbt lägga in bilder eller dokument i anteckningarna eller markera viktiga beslut. Efter mötet går Otters artificiell intelligens applikation genom texten och redigerar den så att man ser olika talare och texten ser ut som ett manus. Appen kan dessutom skapa en lista över nyckelord och man kan sedan redigera manuellt om man vill. Otter finns för både iOS och Android och kan även laddas ner som en del av Google Chrome. Just nu finns den bara på engelska.

Läs mer i ett pressmeddelande från Otter eller titta på den här korta filmen.

Pedagogisk innovation - ny rapport

CC BY-NC Some rights reserved by Open University

Rapporten Innovating Pedagogy 2022 har publicerats av Open University i samarbete med Universitat Oberta de Catalunya i Barcelona. Under tio år har rapporten kartlagt trender inom högskolepedagogisk utveckling med exempel på praktisk tillämpning.

Ten years on from our first report, there is even greater interest in the impact of innovations, but we are still lacking methods to help predict their impact in a reliable way. Besides, any impact will surely not be the same in different parts of the world since local circumstances and educational cultures are vastly different. In the present report there are no specific predictions as to the impact of the pedagogical innovations we describe. However, readers are encouraged to consider what impacts the innovations may have on aspects of teaching, learning and assessment in their contexts, as well as any implications for teachers’ professional development.

Årets rapport fokuserar på följande områden:

• Hybrid models. Olika lösningar och metoder för hybridundervisning.
• Dual learning scenarios. Olika metoder som kombinerar undervisning i klassrummet med praktisk erfarenhet på arbetsplatsen och hur desa kan synkroniseras.
• Pedagogies of microcredentials. Korta och ofta praktiska kurser i nyckelfärdigheter som ger nya certifieringstyper.
• Pedagogies of autonomy. Under pandemin har frågan om studntens autonomi fått mer uppmärksamhet. Hur främjar vi studentens ansvar för sitt lärande?
• Watch parties. Att titta på inspelat utbildningsmaterial i grupp har stora fördelar.
• Influencer-led education. Det finns många populära lärare som har byggt upp egna kanaler med utbildningsmaterial som når ut till miljoner studenter.
• Pedagogies of the home. Allt fler studerar hemifrån. Hur påverkas kursdesign av detta?
• Pedagogy of discomfort. Hur undervisar vi i obekväma ämnen som väcker starka känslor?
• Wellbeing education. Pandemin visade att många studenter inte mår så bra. Hur tar vi hänsyn till välbefinnande och psykisk hälsa i våra utbildningar?
• Walk and talk. Utomhuspedagogik och nya möjligheter att kombinera undervisning och hälsa.

Referens

Kukulska-Hulme, A., Bossu, C., Charitonos, K., Coughlan, T., Ferguson, R., FitzGerald, E., Gaved, M., Guitert, M., Herodotou, C., Maina, M., Prieto-Blázquez, J., Rienties, B., Sangrà, A., Sargent, J., Scanlon, E., Whitelock, D. (2022). Innovating Pedagogy 2022: Open University Innovation Report 10. Milton Keynes: The Open University

Hot mot universitetslärare och forskare - ny undersökning

Photo by Priscilla Du Preez on Unsplash

Hot mot universitetsanställda är tyvärr ett allt vanligare inslag i arbetslivet enligt en artikel i tidskriften Universitetsläraren, Hot och trakasserier kommer främst från studenter och kollegor. En undersökning av fackföreningen SULF, Hot och hat mot forskare och lärare i svensk högskolesektor, visar att 40% av dem som svarade på enkäten hade upplevt någon form av hot eller trakasserier i tjänst. Majoriteten av hoten kom från studenter eller andra anställda inom den egna lärosätet och endast 14% som kom från personer utanför akademin. Enligt David Brax som har gjort studien och är senior utredare vid Nationella institutet för genusforskning:

Det är intressant att en så stor andel är studenter eller andra på lärosätena eftersom rapporteringen av de här frågorna mest har handlat om externa hot. När man ska hantera detta som arbetsgivare måste man då hantera både förövare och den utsatta, jämfört med externa hot där det mer handlar om att skydda sin personal.

Hotsituationer uppstår både digitalt via e-post eller sociala medier och i fysiska möten som till exempel i klassrummet. I många fall har hoten betytt att den anställda har undvikit att uttala sig offentligt om vissa frågor eller håller en lägre profil och i vissa fall funderat över att byta jobb eller lämna akademin.

De utsatta bedömer att förövarens motiv i de flesta fallen har varit att visa missnöje (60 procent) och att förödmjuka/förolämpa (43 procent), men det har också handlat om att påverka undervisningen (21 procent) eller deltagandet i samhällsdebatten (21 procent).
De flesta utsatta knyter inte förövaren till en särskild grupp, men 12 procent av förövarna bedöms vara högerextrema/rasistiska och 8 procent antifeministiska.

En slutlig rapport om ämnet kommer längre fram under hösten.

Hur motverkar vi digital exkludering? - ny nordisk rapport och webbinarium

Bild: NVL

Det finns fortfarande 10-15% av befolkningen i Norden som inte använder digitala tjänster och står allt mer isolerade från samhällsfunktioner. NVL (Nordiskt nätverk för vuxnas lärande) har genomfört ett forskningsprojekt under de senaste två åren för att ta reda på vad som hindrar människor att bli digitalt delaktiga. Rapporten har just kommit ut och heter Livslang lærings rolle i den digitale transformation – Hard to reach citizens.

Rapporten identifierar fem vanliga hinder och ger rekommendationer för att åtgärda dem. Vi måste inse att digitalisering: 

• påverkar allt i samhället
• påverkar vardagslivet
• skapar många flexibla möjligheter för deltagande
• skapar relationskedjor
• skapar relevans

I 2020–2022 er gennemført et forskningsprojekt, der skal identificere aktuelle nordiske udfordringer og bidrage til fælles nordiske løsninger for at støtte læring for alle og udvikling af voksnes digitale kompetencer med særligt fokus på borgere, der er hard to reach. Projektet er gennemført som design-based research. Dette indebærer dels, at projektet har genereret et vidensbidrag om projektets fokusområde i form af anbefalinger, og dels at projektet har designet en løsning i form af et digitalt toolkit, der er tilgængeligt på NVL Digitals hjemmeside.

NVL arrangerar ett webbinarium inom samma område, NVL digitals forskningsprojekt: Livslang lærings rolle i den digitale transformation og digitale inklusion, 16 augusti, kl. 14:00-16:00. I denna korta film möter du Mie Buhl vid Aalborg universitet som ingår i forskargruppen.

Digitala lärresurser på kran

Photo by Van Tay Media on Unsplash

Tänk om landets skolor kunde komma åt alla relevanta läromedel genom en gemensam portal med funktioner som liknar dagens streamingtjänster. En ny rapport av Jan Hylén,  Förstudie av “digitala lärresurser på kran”, undersöker denna vision genom att intervjua både skolans representanter och läromedelsleverantörer. Rapporten sammanfattas i en artikel av Stefan Pålsson, Kan nya distributionsmodeller öka användningen av digitala läromedel?

Idag finns det ett stort utbud digitala lärresurser men varje leverantör har byggt upp var sin plattform och det finns inga möjligheter att välja bland de bästa resurserna från alla leverantörer. Förlagen vill helst binda upp sina kunder medan skolhuvudmännen menar att digitala lärresurser kostar för mycket och vill se större flexibilitet. 

Rapporten avslutas med rekommendationer och frågor till alla aktörer.

Dels handlar det om att skolhuvudmännen behöver föra upp frågan om digitala läromedel på policynivå och börja konkretisera sin vision om läromedel på kran. Det är också viktigt att de reflekterar kring vad som egentligen avses med att skapa bättre överblick över utbudet. Hur ska det gå till i praktiken? Vilken eller vilka aktörer ska ansvara för arbetet? Det gäller också att aktörerna inom området börjar ta fram standarder för användardata. Sist men inte måste myndigheter och andra intressenter börja undersöka mer systematiskt vad andra länder, till exempel Danmark, Nederländerna och Norge, gör inom det här området. Vad kan den svenska skolan lära av deras erfarenheter?

Lärosätens miljöpåverkan - ny rapport om IT-användning

Bild: JISC

Lärosätens miljöpåverkan är stor och även om vi har gått över allt mer till digitala möten skapar vår IT-användning stora koldioxidutsläpp och andra miljöskadliga effekter. En ny rapport från brittiska JISC, Exploring digital carbon footprints, visar digitaliseringens baksida och ger konkreta råd till lärosäten om hur de kan ta itu med problemet.

All utrustning innehåller miljöfarliga komponenter eller har tillverkats på ett ohållbart sätt. Sedan skapar vår IT-användning stora mängder elektronikavfall, globalt 57,4 miljoner ton år 2021. Sedan kostar alla våra serverhallar med tanke på elförbrukning, kylning och utrymme. Vi lagrar enorma mängder onödig data och mycket utrustning på campus stängs aldrig av.

Rapporten undersöker fyra viktiga områden med bakgrund, fakta och tänkbara åtgärder: inköp, campus IT, molnlösningar och distansarbete.

The key to improving our digital carbon footprint is in taking informed action, which requires understanding and awareness. College and university leaders can use technologies such as carbon calculator apps and real-time energy consumption carbon emission dashboards to measure and communicate impact.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

UKÄs årsrapport

CC BY Some rights reserved by UKÄ

UKÄ (Universitetskanslersämbetet) har publicerat sin årsrapport 2022 med rapporter, trender och siffror om Sveriges lärosäten under det senaste året. 

Universitetskanslersämbetets årsrapport 2022 ger en överblick över högskolesektorns aktuella läge och långsiktiga utveckling. Rapporten bygger på en stor mängd statistiskt material som löpande samlas in och sammanställs i årsrapporten. Materialet finns också i vår statistikdatabas, i rapporter och analyser som publiceras löpande under året. I anslutning till varje kapitel finns ett figur- och tabell underlag.

Rapporten präglas av en återhämtning efter pandemin. Lärosäten har blivit medvetna om krishantering och att vi behöver beredskap inför nya utmaningar. Det finns en fortsatt stort intresse för högre utbildning med fler sökande än något annat år under den senaste 10-årsperioden. Allt fler studenter går direkt från gymnasium till högskolan och man ser att antalet utbytessstudenter är nästan tillbaka på den nivå som gällde före pandemin. Rapporten pekar på ett viktigt förbättringsområde, nämligen att lärarnas digitala kompetens måste höjas.

Läs och ladda ner: Universitet och högskolor: årsrapport 2022

Allt svårare att bedöma skriftliga inlämningsuppgifter - ny forskning

"2012-027 Working" (CC BY 2.0) by mrsdkrebs

Det har blivit allt svårare för lärare att bedöma elevernas lärande när de samarbetar digitalt utan lärarens vetskap. Eftersom läraren ser bara resultatet i till exempel en inlämningsuppgift är det svårt att veta vem som ligger bakom det som har skrivits. Dessa osynliga processer undersöks i ny forskning av Charlotta Rönn, Mittuniversitetet, enligt en artikel i Forskning.se, Svårare att bedöma elevers lärande i skolan. Elever hjälper varandra med skolarbetet genom att skriva texter åt varandra och även logga in i varandras konton. 

Vissa elever arbetar i linje med läroplanens intentioner, anstränger sig och tar ansvar för sina studier, medan det för andra elever är helt naturligt att logga in på varandras Google classroom-konton och revidera varandras texter eller skriva originaltexter för varandra. Somliga ber även mer högpresterande kamrater att ta en bild på sina färdiga skriftliga inlämningsuppgifter och skicka så att kamraterna sedan kan formulera om texten ”med egna ord” – utan lärarnas vetskap.

Det blir omöjligt att bedöma elevens lärande när man inte har insyn i processen. Elever med svårigheter får därför ingen hjälp och en del klarar sig med hjälp av sina kamrater utan att ha lärt sig något själv.

Förutom svårigheten för lärarna att rätt bedöma elevernas kunskapsutveckling, riskerar också eleverna att inte få den hjälp och det stöd av lärarna som de behöver individuellt för att utveckla till exempel sin förmåga att skriva. Det står förvisso i läroplanen att eleverna ska lära sig att skriva texter tillsammans med kamrater, men det framgår inte hur lärarna ska bedöma och betygsätta det. Läroplansförfattarna tänkte nog inte att det skulle gå till så som det beskrivs av eleverna i den här klassen.

Skriftliga uppgifter blir allt svårare att bedöma och svaret kan bli att ha kompletterande intervjuer eller gruppdiskussioner. 

Referens
Charlotta Rönn (2022) Pupils’ informal social strategies in a Swedish compulsory school – What pupils do and say, out of sight of the teachers, while managing written individual assignments, Educational Review, DOI: 10.1080/00131911.2022.2054955

Vetenskaplig publicering - brist på granskare

Akademiska förlag har svårt att hitta tillräckligt med granskare, peer reviewers, och det betyder förseningar i publiceringsprocessen, enligt en artikel i Inside Higher Ed, The Peer-Review Crisis. Vetenskapliga artiklar granskas av peer reviewers, experter inom området, som ställer upp gratis och rollen har länge setts som meriterande. Men nu efter pandemin tackar allt fler nej till uppdrag som peer reviewer och ibland blir det svårt att hitta granskare överhuvudtaget. Oftast handlar det om tidsbrist och stor arbetsbelastning men en del är trötta på att få arbeta utan betalning för rika förlag.

En lösning är att man börjar ta betalt för granskning men en del ser faror med en sådan kommersialisering. Enligt Ryan Cordell, University of Illinois:

The peer review crisis in higher ed may seem narrow, but it’s an example of how COVID exposed the precariousness of broader labor structures—peer review runs almost exclusively on the civic spirit of field professionals—so the systems only work while there isn’t *any* disruption.

Färre studenter kommer till föreläsningar på campus

Photo by Changbok Ko on Unsplash

Betydligt färre studenter kommer till undervisningstillfällen på campus jämfört med före pandemin, enligt en ny brittisk undersökning som har gjorts av Times Higher Education, Class attendance plummets post-Covid. 76% av de tillfrågade studenterna tycker att antalet studenter på plats i klassrummet har minskat markant ( mindre än 60% av klassen är på plats, ibland bara drygt 20%) och över hälften menar att engagemanget bland studenter har också minskat.

Det finns flera faktorer bakom det minskade engagemanget. Många studenter som började under pandemin har aldrig deltagit i campusundervisning och tycker att allt ska gå via nätet. De saknar en klassrumskultur och har svårt att se varför de ska komma. En del ser lektionen som en passiv aktivitet som kan göras när man har tid, som att titta på en film. Andra har dålig ekonomi och måste jobba dagtid. De räknar med att studera på kvällen i stället och kan inte bara avbryta ett arbetspass för att åka till campus.

Students not wanting to come to campus was the main reason given for why academics felt attendance and participation was lower, but the number of students undertaking paid work, experiencing mental health issues or failing to do enough preparation were also cited as significant factors.

Resultatet är att lärare måste förklara fördelarna med att komma till lektionerna - för diskussion, fördjupning och nätverkande.

Several respondents said the experience of being in class should be made superior to watching the recording, with more of a focus on engagement and participation using question and answer sessions and group discussion.

En ny kultur kring undervisning och lärande håller på att ta form.

Lärares rörelsemönster i klassrummet kartläggs

"Female science teacher with students in" (CC BY-NC 2.0) by All4Ed

Hur rör sig lärare i klassrummet? Hur påverkas undervisning av rummets möblering? Finns det döda ytor som borde utnyttjas bättre? Ett forskningsprojekt IoT Hubb Skola, som har genomförts av RISE tillsammans med Stockholms universitet, nio skolhuvudmän från partnerskapet och Atea, har använt bärbara sensorer för att kartlägga och analysera lärares röreslemönster. Resultaten beskrivs i en artikel av Stefan Pålsson på bloggen Spaningen, Analys av lärares rörelsemönster ger nya perspektiv på undervisningen.

Efter varje lektion kan man se en karta som visar lärarens hotspots i rummet och detta kan bli ett bra underlag till en diskussion om hur utrymmet kan användas bättre. Enligt Robert Ramberg, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet:

Ofta blir det en aha-upplevelse när lärare upptäcker hur deras rörelsemönster ser ut. Det kan till exempel handla om att det finns delar av klassrummet där de inte alls har rört sig eller att de mest rör sig inom några få områden. Lärarna uppskattar de här samtalen, eftersom de få syn på sådant som de annars hade varit ovetande om. Det leder i sin tur till att de börjar tänka i nya banor kring hur de rör sig och agerar när de undervisar.

Möblering påverkar pedagogiken och dessa studier leder till att man skapar en möblering som främjar kollaboration och facilitering där läraren rör sig mycket mer bland eleverna i stället för att stå vid tavlan eller skärmen. Tekniken utvecklas ständigt och gruppen ser stora möjligheter att kunna analysera rörelsemänester i hela skolan och därmed bidra till en vidareutveckling av skolans lärmiljöer.