Bibliotek och sociala medier

Anders Gerestrand (Linnéuniversitetet), en av föreläsarna (Bild: R Jansson)

Länsbibliotek Sydost ordnade 27 mars en konferens i Växjö med temat sociala medier och bibliotek.

- De sociala medierna är under ständig förändring. Nya kommer till, andra överges. Facebook, Twitter, Instagram, bloggar… Det finns många ställen att höras och synas bland sociala medier. Varför ska biblioteken finnas på sociala medier? Och i vilka kanaler? Olika målgrupper väljer olika ställen att vara på. Det finns också många frågor kring hur biblioteken kan förhålla sig till sociala medier. Under den här dagen belyser vi sociala medier och bibliotek ur olika synvinklar.

 Sveriges Radio P4 Kronoberg har ett bra radioreportage om konferensen med intervjuer med både talare och besökare som du kan lyssna på: Biblioteken ska bli mer sociala. Under dagen diskuterades hur bibliotek kan använda sociala medier för att skapa dialog med sina kunder, hur man bygger upp en bra strategi för att arbeta professionellt med sociala medier och goda exempel från både Stockholms och Göteborgs stadsbibliotek.

Läs ett längre reportage om konferensen med länkar till alla presentationer.

Nordiska rådet publicerar med Open Access

CC BY-SA Some rights reserved by Gideon Burton 

Det nordiska ministerrådet lanserar nu en öppen publiceringsplattform där alla forskningsresultat och rapporter som har finansierats medgemensamma medel ska publiceras enligt principen Open Access. Det betyder att publikationerna ska vara tillgängliga för alla utan prenumerationsavgifter. Plattformen drivs av Uppsala universitet. Enligt Dagfinn Høybråten, Nordiska ministerrådets generalsekreterare, i en nyhetsartikel på sajten Norden:

- Nordiska ministerrådet är genom sina projekt och institutioner starkt engagerade i kunskapsutveckling på bred front. Genom Open Access tillgängliggör vi bredden av den kunskap vi tar fram och bidrar på detta sätt till ett starkare fundament för fortsatt innovation, både inom och utanför det nordiska samarbetet.

Den nya plattformen kommer att innehålla material från Nordiska ministerrådet, NordForsk, Nordisk Innovation, Nordisk Energiforskning, Nordiska högskolan för hälsovetenskap, Nordicom, Nordregio och Nordens välfärdscenter. Du kan söka publikationer på svenska, norska och engelska.

Högskoleutforskaren

Bild: Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetet har tagit fram ett interaktivt verktyg, Högskoleutforskaren, som ger dig möjlighet att se och analysera statistik om hur effektivt universitet och högskolor bedriver sin verksamhet. Du kan ta fram statistik om ditt eget lärosäte, jämför flera eller ta fram nationella statistik. Du kan även ladda upp egna siffror och sedan jämför mot officiella statistik.

- Du som van användare kan ladda upp egen statistik och göra egna analyser och jämförelser. Du kan även fritt välja bland de statistiska variabler som vi har lagt in i verktyget och du kan analysera dem på flera olika sätt. De analyser som du har gjort kan sparas i en fil så att du kan fortsätta arbetet vid ett senare tillfälle.

Se en kort introduktionsfilm om Högskoleutforskaren.
Bruksanvisning (som pdf-fil).

Nordiska broar för livslångt lärande

Nordiska ministerrådet och Nordisk Nätverk för Vuxnas Lärande anordnar konferensen Nordiska broar för livslångt lärande i Reykjavik, Island 10-11 juni 2014. Konferensens tema är att bygga broar mellan olika utbildningssektorer, näringsliv och samhället i stort för att främja det livslånga lärandet. Fyra nyckelfrågor ställs inför konferensen:

• Hur främjar vi det tvärsektoriella samarbetet?
• Hur fungerar kulturmötet mellan utbildning och arbetsliv och mellan olika utbildningsformer och arenor?
• Hur kan olika system komplettera varandra?
• Hur kan vi lära av varandra?

Det kommer att ske en blandning av diskussion, föreläsning och väldigt innovativa och praktiska workshops med biophilia som inspirationskälla.

- Konferansens arbeidsmetoder skal integrere Biophilia erfaringer (kreativitet som forskningsmetode) som har vært utprøvd og testet i Island og skal på forskjellige plan diskuteres med hele Norden under Islands formannskap i 2014. Metoden brukes for å forbedre samarbeidet mellom vitenskap, kultur og utdanning. Konferansens deltakere skal inviteres til «Teamwork uten grenser» etter Biofilies modell; bli kjent med ny forskning, prøve forskningsbasert utviklingsarbeid, og i arbeidsprosessen å integrere kunst, naturvitenskap, voksenpedagogikk og ikt/media. Eller som den kjente engelsk naturviteren og programlederen Sir David Attenborough sier: ”Biophilia oppfordrer oss til å lytte, lære og skape!”

Konferensen äger rum i Reykjaviks fina konferens- och koncerthus Harpa.

Mer information och anmälan.

Webbseminarier inom specialpedagogik

Specialpedagogiska skolmyndigheten erbjuder 3 webbseminarier under våren. Seminarierna är kostnadsfria men kräver registrering. Alla spelas in och kan även ses i efterhand via myndighetens webbplats. 

• Åtgärdsprogram och bedömningar i åtgärdsprogramsprocessen
  Onsdag 26 mars, kl 14.00-15.30
• Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi - ett stödmaterial
  Tisdag 29 april, kl 10.00-11.30
• Hur arbetar du med tillgänglighet i skolan?
  Tisdag 13 maj, kl 15.00-16.30

Mer information om dessa samt registrering.

Varför satsar regeringen inte på IKT och lärande?

 by BarbaraLN

Sverige riskerar att halka efter ännu mer i PISA-mätningar om vi inte satsar medvetet på IKT och lärande på alla nivåer. En debattartikel i Svenska Dagbladet, Sverige riskerar att hamna i jumboklass, av fyra akademiker vid Stockholms Universitet, Love Ekenberg (professor i data- och systemvetenskap), Uno Fors (professor i it och lärande), Staffan Selander (professor i didaktik) och Gunnar Wettergren (it-pedagog, enhetsföreståndare) menar att regeringens bristande intresse för IKT och lärande går helt emot den internationella utvecklingen. Snart kommer PISA att mäta elevers digital kompetens och så kallade 21st century skills (kollaborativt lärande med stöd av IKT) och vi riskerar hamna långt ner i listan eftersom vi saknar en övergripande strategi och brist på utvecklingsmedel.

Även om många kommuner arbetar medvetet och ambitiöst med IKT och lärande har de problem med nyexaminerade lärare som saknar ofta rätt kompetens:

- Dessa kommuner tvingas idag att direkt själva vidareutbilda sina nyanställda lärare, eftersom lärarutbildningarna inte gett dessa lärare tillräckligt it-kunnande för att kunna fungera i skolor med it-stött lärande.

Författarna lämnar 5 krav till regeringen:

1. Inför ett flertal obligatoriska kurser kring IKT och lärande på alla lärarutbildningar.
2. Skapa landsomfattande distansutbildningar i kollaborativt IKT-baserat lärande för fort- och vidareutbildning av alla yrkesverksamma lärare.
3. Skapa nya experimentella lärarutbildningar med stark grund i moderna krav på kompetens (21st Century Skills) och IKT-pedagogik.
4. Utveckla IKT-lösningar som passar olika ämnen och stadier inom områden som mobilt lärande, sociala medier och lärande samt även spelorienterat lärande och simulering.
5. Skapa en gemensam öppen resurs med digitala läromedel i form av video, spel och liknande tillgängligt för alla.

Kan dessa gälla även för högre utbildning?

EDEN konferens 2014

EDEN (European Distance and E-learning Network) arrangerar sin årliga konferens 10-13 juni i Zagreb, Kroatien. Temat för i år är From education to employment and meaningful work with ICTs; hur nätbaserad utbildning kan hjälpa oss förbereda studenter för morgondagens arbetsmarknad. Konferensen riktar sig till alla som arbetar inom eftergymnasial utbildning, såväl högre utbildning som vuxen- och folkbildning.

Konferensens teman inkluderar arbetsplatsbaserat lärande, entreprenörskap inom högre utbildning, validering och certifiering, informellt lärande, samverkan mellan utbildning och näringsliv, mobilt lärande i arbete mm.

- Workplace-based training supported by ICT tools is part of the solution to reduce skill shortages and mismatches. E-learning has become a dominant delivery method in learning settings at work across various sectors and a wide range of company sizes. Its advantages may be many, including flexibility, cost and time savings, and new work habits and improved working climate. ICT-enhanced learning may improve organisational performance and lead to increased staff commitment and the generation of new ideas. E-learning is often used by companies to inform and educate not only their employees but also customers, as part of their branding and marketing strategy and activities.

Du kan registrera dig till konferensen fram till 5 juni.

Här intervjuar jag en av konferensens huvudtalare Professor Jeff Haywood, University of Edinburgh. Se mer i EDEN-artikeln The Open, The Digital and The Face-to-Face.

Mindmap om pedagogiska teorier

EU projektet HoTEL (HOlistic approach to Technology Enhanced Learning) har tagit fram en fin karta (mindmap) som summerar de viktigaste begreppen inom pedagogik. Bilden visar vetenskapliga områden, nyckelpersoner, pedagogiska paradigmer och begrepp som hjälpmedel för alla som studerar inom området utbildningsvetenskap. På kartan finns även klickbara länkar till mer information.

Kartan ingår även i en av projektets rapporter, Report on good practice of innovative applications of learning theories in TEL.

- This document sets out the learning theories which influence innovators, identifies the new learning practices supported by TEL in higher education, professional learning and informal learning, and offers a multiple stakeholder analysis for TEL innovations in learning & education.

Bortom en dator per elev

Vad är fördelarna med att varje elev har en egen dator i skolan? Vilka nackdelar finns? Vilka förutsättninar behövs för att dra nytta av en en-till-en satsning? Forskningsprojektet Unos Uno har under de senaste tre åren undersökt hur datorer används i 23 skolor runt om i landet och nu har slutrapporten publicerats. Rapporten har skrivits av projektledaren Åke Grönlund, Örebro universitet, Att förändra skolan med teknik och är resultatet av ett samarbete mellan elva huvudmän och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting.

Rapporten ger ett antal fördelar med en-till-en:

• Elever är bättre på informationssökning och att skriva och presentera sitt arbete
• Bättre läs- och skrivförmåga
• Lärarna kompetensutvecklas genom att utnyttja teknikens möjligheter
• Bättre kontakt mellan lärare och elever
• Både lärare och elever upplever processen positivt

Det finns dock flera förutsättningar för en lyckad satsning på IKT och lärande. Först och främst att ledningen verkligen leder processen och inser att det handlar om en förändrad pedagogik och nya roller. Det krävs också en genomtänkt strategi. Stöd till lärarna i förändringsprocessen betonas liksom stöd till eleverna. Genom dessa kan de negativa effekterna minimeras:

Centralt är att lärare ges förutsättningar att arbeta effektivt, till exempel genom att samarbeta mer och dela med sig av erfarenheter och undervisningsmaterial. (artikel hos SKL, ref nedan)

• Läs mer i en artikel hos SKL: Unos Uno, en dator till varje elev.
• Läs en bra sammanfattning av rapporten i Stefan Pålssons artikel i Omvärldsbloggen (Skolverket), En-till-en är ett långsiktigt förändringsprojekt.

Kom igång med Twitter

  by Rosaura Ochoa

För många utbildare är Twitter ett utmärkt verktyg för omvärldsbevakning och nätverksbyggande men det kräver en medveten insats att komma igång. När du har skapat ett konto behöver du skaffa dig följare och hitta lämpliga personer eller organisationer att följa men hur hittar man rätt? En kort artikel på LinkedIn,
Twitter for Beginners in Education, ger enkla nybörjartips som kan hjälpa dig att komma igång.

• Försök inte följa för många i början och ha tålamod. Följer du hundratals personer men bara en handfull följer dig kan andra misstänka att du är en spammare eller annan oseriös typ. Bäst att ha balans och bygga upp ditt nätverk sakta men säkert.
• Följ endast personer som ger dig något värdefullt - bra länkar, intressanta idéer mm.
• Delta i några Twitter chattsessioner. Genom att delta utökar du ditt nätverk.
• Bidra själv. Twittra regelbundet med något som andra kan ha nytta av - bra länkar, information, idéer osv.
• Delta i en konferens via Twitter genom att följa konferensens hashtag (#). Bidra med en fråga eller synpunkt så syns du på konferensen trots att du inte är på plats.

Nordiskt ingenjörsprogram skapas

Bild: U Nordic

En grupp svenska och norska lärosäten planerar att samarbeta för att skapa ett nordiskt ingenjörsprogram inom initiativet U Nordic. Utbildningen ska riktas mot studenter i kommuner som inte har en egen högskola och samarbete med lärcentra kommer att vara en viktig del av utbildningens upplägg. Särskilt fokus kommer att läggas på kommuner med stort behov av kvalificerade ingenjörer och utbildningen kommer att kombinera distansstudier med support och praktik på plats tillsammans med lokala företag.

Idag består partnerskapet av Stockholms universitet, Umeå Universitet, Högskolan i Gävle, Høgskolen Stord Haugesund, Høgskolen i Nesna, svenska lärcentranätverket Nitus och den norska motsvarigheten Studiesenteret.no men nya partners är välkomna.

En rekke høgskoler og universtitet lanserer planer om et felles nordisk ingeniørprogram. Man vil møte det store behovet for ingeniører på en ny og moderne måte - der både innhold, form og distribusjon blir tilpasset næringsliv og enkeltmennesker i hele samfunnet. Nå inviteres flere høgskoler og universitet med i samarbeidet.

Läs mer i broschyren Hvorfor Norden ikke bare trenger tusenvis av nye ingeniører. Men tusen flere ”lyriske” ingeniører.

Behövs läraren i en MOOC?

  by kevin dooley

Är direktkontakt med en lärare en viktig framgångsfaktor för studenternas lärande i en öppen nätkurs (MOOC)? Svaret enligt en ny amerikansk studie är att det inte gör någon skillnad. Studien, Do professors matter?: using an a/b test to evaluate the impact of instructor involvement on MOOC student outcomes, tittar på 2 studentgrupper i en stor MOOC. Den ena gruppen fick kontakt med en lärare och den andra gruppen fick inget lärarstöd och i stället arbetade i egna studiegrupper. Resultatet var att det inte fanns någon statistiskt signifikativ skillnade när man såg på genomströmning och godkända uppgifter.

The results of this study broadly support the connected learning model, at least for these motivated, educated participants. The absence of the professor did not impact the activity of the forums – the participants did generate their own knowledge in this arena. It should be stressed that this MOOC was highly structured, so an alternative explanation is that the enhanced machine interactivity that MOOCs provide relative to textbooks, or older styles of distance learning, may be sufficient to stimulate student engagement.

Läs även en bloggpost om studien av Professor Terry Andersson (Athabasca University, Kanada):

Does teaching presence matter in a MOOC?

Tomkin, J. H., & Charlevoix, D. (2014). Do professors matter?: using an a/b test to evaluate the impact of instructor involvement on MOOC student outcomes. Proceedings of the first ACM conference on Learning @ scale conference, s 71-78.

Sverige ligger efter i Europa att integrera IKT och utbildning

Digitaliseringskommissionens senaste rapport, En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår (SOU 2014:13), har just lämnats in till IT-ministern Anna-Karin Hatt. Den handlar om IT och skolan och pekar på stora brister i hur IT används i skolan. Sverige är ju bra på att dela ut datorer i skolan och har bra infrastruktur men när det gäller att använda IT i undervisningen på ett pedagogiskt sätt så ligger vi ganska långt efter inom Europa. Kommissionen föreslår en övergripande satsning på kompetensutveckling för både lärare och ledare i linje med det som sker i många andra länder.

- Digitaliseringskommissionen föreslår bland annat skärpta digitala kunskapskrav i läroplanerna, ett digitalt kunskapslyft för både lärare och rektorer, digitala inslag i de nationella proven, bättre uppföljning av it-utvecklingen i skolan, nätbaserade kurser i gymnasieskolan, innovationsprojekt för nyskapande digitala läromedel och undervisningsformer, samt större digitala inslag i lärarutbildningen.

En artikelserie i Svenska Dagbladet, Världsbäst på att dela ut datorer – sämst på att använda dem, fortsätter på samma tema. Användningen av IT i skolan delegeras oftast ner till den enskilda läraren och många är fortfarande skeptiska eller saknar nödvkompetensutveckling och stöd. Detta leder till stora skillnader mellan klasser och skolor. Enligt Berner Lindström, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet:

- Digitalisering är en del av vår värld. Det är en del av hur du gör matematik, orienterar dig i SO eller ägnar dig åt miljöfrågor. Det handlar om skolutveckling och det slipper man inte ifrån. Det är ingen som frågar "ska vi ha papper och penna i skolan?", det är samma sak att fråga "ska vi ha digital teknik i skolan?".

Ytterligare ett bekymmer är ointresset för datorvetenskap i Sverige trots att industrin skriker efter IT-kunniga medarbetare. Enligt SvDs artikel Ännu ett slag mot den svenska självbilden:

- När europeiska företag får ange hur lätt de tycker att det är att rekrytera it-specialister så hamnar Sverige på jumboplatsen 31. Svenska företag tillhör alltså dem som har allra svårast i hela Europa att hitta anställda med koll på datorer.

World Science University - ny MOOC-aktör

Ännu en aktör ger sig in i MOOC-området med gratis öppna kurser inom naturvetenskap. World Science University lanseras denna vecka med den kända kvantfysikern Professor Brian Greene (Colombia University) i spetsen. Målet är att väcka intresse för naturvetenskap och erbjuda en variationsrik lärmiljö där du får välja mellan korta moduler, korta 2 veckorskurser och längre 8 veckorskurser på universitetsnivå. Just nu finns det bara ett fåtal längre kurser men mängder av filmer, simuleringar, spel och övningar som du kan prova. Ambitionen är att utveckla ett större kursutbud med en stor del prova-på aktiviteter. Längre fram finns det säkert planer att hitta en tydligare affärsidé men så länge är det bara att prova på.

Läs även en artikel om World Science U i nättidningen Edukwest.

Guide för lärplattformsbyte

Företaget Upside Learning erbjuder en guide för skolor och lärosäten som funderar över att byta lärplattform, LMS switching guide. Guiden är gratis att ladda ner och innehåller tips och riktlinjer som:

• Identifiera de viktigaste anledningarna till ett byte
• Förstå de olika stegen i övergångsprocessen
• Välja rätt lärplattform
• Utvärdera övergången
• Maximera vinsten av att byta plattform.