Visst är det positivt att skolor ser till att eleverna har tillgång till bärbara datorer eller surfplattor. Men sådana teknikinvesteringar blir så gott som bortkastade pengar om inte lärarna först får möjlighet att utveckla pedagogiken för att bäst utnyttja nätets möjligheter. Lärarnas digital kompetens behöver utvecklas och det är budskapet i en ny publikation från Högskolan i Skövde. Tidskriften Utbildning och lärande har gett ut ett temanummer, Att bilda lärare i digital kompetens, och hela numret finns i fulltext på webben.
Tidskriften innehåller följande artiklar:
Problematisk frånvaro av digital kompetens, Linda Reneland-Forsman (Linnéuniversitetet)
Skolprojekt med framgång och hinder - en studie av skolprojekt i yrkespraktik och utbildningspraktik, Susanne Gustavsson (Högskolan i Skövde)
Pedagogisk digital kompetens för nätbaserat lärande inom högskolan, Jessica Lindblom, Anna-Sofia Alklind Taylor,
Jana Rambusch och Henrik Svensson (Högskolan i Skövde)
Unga elever med egen dator - några lärares tankar om hur deras undervisning påverkas, Ina von Schantz Lundgren och Mats Lundgren (Högskolan Dalarna)
Den här filmen av IT-pedagogen Åsa Kronkvist, Högskolan i Kristianstad, visar hur du kan ha stor nytta av att föra en loggbok över dina studier eller din undervisning. Genom att använda enkla gratis webbtjänster kan du dag för dag skriva ner dina reflektioner kring dagens aktiviteter. I filmen presenterar Åsa hur du kommer igång med en digital loggbok och demonstrerar i synnerhet tjänsten Posterous.
EDEN (European distance and e-learning network) arrangerar sin årliga konferens 6-9 juni i Porto, Portugal. Temat för årets konferens är Open Learning Generations; hur vi kan minska den digitala klyftan mellan unga och äldre medborgare och vikten av digital delaktighet i hela samhället. 2012 är European Year of Active Ageing and the Solidarity Between Generations så temat utgår förstås ifrån detta.
- The Annual Conference will approach the key questions of learning methodology and technology focusing on the “Open learning generations”, the contexts of socially significant target groups: junior and senior e-learners. We will explore their learning cultures, technology use patterns, and discuss new approaches in pedagogy and andragogy that respond to them.
The changing technology dimension: development of networking tools, new platforms and standards, and interoperability questions, will also be addressed from the perspective of different groups of users.
Bland huvudtalarna på konferensen finns László Andor (EU, Commissioner for Employment, Social Affairs and Inclusion), Nuno Crato (Utbildningsminister, Portugal), Bob Fryer (Campaign for Learning, UK), Dale J. Stephens (Educational futurist, USA), Francesc Pedro (UNESCO) m fl.
Konferensanmälan är nu öppen.
Källkritik för ungdomar är syftet bakom ett spännande nytt brittiskt initiativ, Digital Disruption. Projektet har nyligen lanserat sin webbsajt som innehåller filmer och guider som visar hur man känner igen oseriös eller vinklad information på nätet. Det finns mycket material för lärare att kopiera och använda i klassrummet för att ta upp frågor kring pålitlighet och objektivitet på nätet. Projektet har en tydlig forskningsanknytning och projektgruppens publikationer finns på en egen sida.
- Digital Disruption is a specialist education project that develops and distributes the tools and training to improve young people’s critical digital judgement skills. Digital judgement combines ‘traditional’ critical thinking skills, such as source verification, with ‘new’ knowledge about how the digital world works, such as understanding search engines and YouTube.
We also equip educators with the skills and resources they need, yet often lack, to effectively teach digital judgement in the classroom.
Konferensen Next Generation Learning 2012 hölls vid Högskolan i Dalarna denna vecka och vi var cirka 200 personer som träffades för att diskutera hur framtidens lärande kan se ut.
Min kollega från Högskolan Halmstad, Lars-Göran Hedström har sparat mig mycket tid genom att skriva 3 bra bloggposter om konferensen med reflektioner från alla föreläsningar, workshops och diskussion.
Dag 1 - konferensens huvudtalare, Terry Anderson (Athabasca University) samt Aldin Wallace om lärplattformsanvändning i engelska skolor (lyssna på min intervju med Albin), Wikipedia i klassrummet och forskning om kommunikationsmönster i e-möten.
Dag 2 - Professor Charles Crook (University of Nottingham) ”The changing experience of learning for undergraduate”, Betty Malmberg (M, ledamot i utbildningsutskottet) samt parallella sessioner om benchmarking för distansutbildning och blended learning.
Dag 3 - om dagens huvudtalarna Prof Rosamund Sutherland (University of Bristol) ”Knowledge and schooling in the digital age” och Ton de Jong (Twente Univ) ” Technology enhanced inquiry learning: creating resources for (science) learning” Plus en workshop om OER som jag var med och ledde.
Alla föreläsningar läggas ut inom kort på konferensens webb.
Du kan även lyssna på mina korta intervjuer med konferensgeneralen Joacim Svensson (Högskolan i Dalarna) om konferensen i stort och Annette Pedersen (Köpenhamns Universitet) om framtidens konferenser.
Högskoleverket anordnar en konferens med temat Kunskapssamhället - en illusion? 30 maj - 1 juni i samarbete med Göteborgs universitet.
- "Kunskapssamhället" handlar inte bara om pengar. Det handlar om människor - människor som ska kunna och vilja tillgodose behovet av ny, vetenskapligt grundad kunskap inom alla delar av samhället - sjukvård, miljö, verkstadsindustri, åldringsvård, trafiksystem, jordbruk. Vårt samhälle bygger nu sitt välstånd på kunskap. Kompetensförsörjningen har aldrig varit så aktuell som nu. Vilken bör utbildningens roll vara och hur kan man spela den rollen på bästa sätt? Konferensen inleds med anförande från EU-kommissionen, Modernisation of European Universities och avslutas med paneldiskussion på temat Hur gör vi den önskvärda framtiden möjlig?Professor Hans Rosling presenterar en faktabaserad världsbild. Utbildningsminister Jan Björklund inleder avslutningsdagen med att tala om kompetensförsörjningen 2020.
Ytterligare ett verktyg för att skapa presentationer med bildspel, audio och video heter PresentationTube. Verktyget kan laddas ner gratis och du kan sedan spela in presentationer med PowerPoint, whiteboard eller webbsidor och kan antingen bara spela in din röst eller lägga till video från din webbkamera.
När du har spelat in din presentation kan du sedan ladda upp den till webben, bädda in den i en egen webbsida eller publicera den i en lärplattform. PresentationTube är anpassad för både Moodle och Blackboard. Tjänsten är bara anpassad för Windows så länge så MAC-vänner får vänta.
Diigo är ett exempel på social bookmarking. Genom att spara bokmärken (länkar till bra webbplatser) i Diigo kommer du åt alla dina länkar från vilken dator som helst. Dessutom kan du dela dina bokmärken med andra, skapa gemensamma länklistor med kollegor samt kommentera och diskutera alla länkförslag. Tjänsten används av många lärare för att få studenterna att aktivt söka lämplig kurslitteratur och motivera sina val. Dessutom kan forskare tipsa varandra om intressanta artiklar.
Nu finns det en guide för lärare som vill använda Diigo praktiskt i klassrummet, Student learning with Diigo. Guiden har byggts upp av en grupp lärare för att dela med sig av sina erfarenheter med verktyget och den innehåller en introduktion, filmer, praktiska lektionsplaner och diskussionsforum. Hela sajten har en Creative Commons licens (erkännande, icke-kommersiell, dela lika) som betyder att man skulle kunna översätta den till svenska.
Så fort man pratar om distansutbildning kommer invändningen att distansutbildningar har sämre genomströmning än campusutbildningar. Om man tittar bara på statistiken verkar det stämma men det finns många faktorer att ta hänsyn till och snart inser man att direkta jämförelser mellan campus och distans är oerhört svåra.
Jag och kollegan Linda Reneland-Forsman här vid Linnéuniversitetet har skrivit en internrapport om vilka faktorer som påverkar genomströmning och pekar på flera tänkbara förbättringsåtgärder (Genomlysning av distansverksamhet vid Lnu). Framför allt bör man fokusera på mer interaktivitet på kurserna och använda olika verktyg och metoder för att minska den pedagogiska distansen mellan läraren och studenterna. En konsekvent och övergripande satsning på lärarnas kompetensutveckling efterlyses. Bristen på övergripande strategier och kvalitetssystem är också bidragande faktorer. Det finns flera administrativa problem att lösa, inte minst att alla rutiner och processer utgår ifrån traditionell campusverksamhet (t ex antagningsrutiner och terminsindelning) som oftast är irrelevanta för äldre yrkesverksamma studenter som läser via nätet.
Rapporten fokuserar på situationen inom det egna universitetet men har även en hel del avsnitt som gäller distansutbildning i stort.
Få yrken är föremål för så mycket diskussion som läraryrket. Alla har synpunkter om skolan och undervisning eftersom alla har gått i skolan men det finns många felaktiga uppfattningar som är svåra att tvätta bort. En artikel i eSchool News, Ten common myths about teaching, skriver om en undersökning bland lärare i USA om vanliga missuppfattningar och deras svar på kritiken.
- eSchool News recently asked readers: “If you could clear up one misconception about teachers and/or teaching, what would it be?” Our goal was not only to help others understand these misconceptions, but also to learn how teachers feel they are perceived by others.
De tio vanligaste myterna enligt artikeln är:
De som inte kan, undervisar
Läraren jobbar bara till 15.00
Lärare får för mycket semester
Om läraren är bra blir elevernas betyg bra
Läraryrket är inte särskilt krävande
Läraren är ansvarig för elevernas lärande
Har du gått i skolan så vet du vad undervisning innebär
Norgesuniversitetet har just publicerat rapporten Digital tilstand i høyere utdanning 2011 som är resultatet av en stor nationell undersökning (2008 - 2011) om hur digitala verktyg används inom norsk högre utbildning. Rapporten visar att studenterna förväntar sig allt flera inslag av digitalisering i sina kurser och att de provar själva nya verktyg för att samarbeta, skriva och söka information. De vill ha mer flexibla upplägg och möjligheten att komma åt kursmaterial varifrån som helst och flera menar att genomtänkt och pedagogisk användning av digitala resurser ger en kurs högre trovärdighet.
Samtidigt visar rapporten att lärosäten inte har förändrat sin syn på digitalisering under de senaste åren och att de flesta använder digitala verktyg för att stödja traditionell undervisning i stället för att utnyttja nya möjligheter till kollaboration och aktivitet. Lärosätena delegerar fortfarande utvecklingen till eldsjälar och det finns få som satsar strategiskt på digital kompetens och flexibelt lärande. Bristen på systematisk pedagogisk kompetensutveckling för lärarna tas också upp i rapporten.
- Undersøkelsen indikerer at det (over en treårsperiode) er liten eller ingen endring i hvordan lærestedene jobber med tilrettelegging og implementering av bruk, det være seg tiltak som strategier og virkemidler, kompetanseheving og infrastruktur. Mange ledere satser fortsatt på ildsjeler til å drive arbeidet fremover. I tillegg ser det ut til at fagansatte har opplæringsbehov som ikke er dekket, og at kompetansehevingstiltak ikke alltid er tilpasset behovene. Det er bedre samsvar mellom studentenes behov for opplæring og hvilken opplæring de blir tilbudt, men også studentene har udekte opplæringsbehov.
Blended learning handlar om att blanda nätbaserat lärande med fysiska möten. Men hur ska man blanda? Vad fungerar bäst på nätet och vad fungerar bäst i klassrummet?
Salman Khan är mannen bakom den världsberömda Khan Academy (korta filmer om matematik, fysik, kemi med tillhörande övningar mest på gymnasienivå) och i denna film berättar han om vad blended learning innebär för studenter och lärare. Han berättar bland annat om begreppet "flip the classroom." Traditionellt har studenterna fått input i klassrummet via föreläsning och sedan arbetat själva med uppgifter hemma i form av läxor. Khan menar att man bör i stället låta de se genomgången som film hemma och sedan öva i klassrummet där läraren kan ge stöd.
Filmen nedan är bäst i helskärmsläge (klicka på symbolen längst nere till höger i videorutan för att se den i helskärm).
Det finns mycket forskning inom kognitiv psykologi som visar nya insikter om hur lärande sker men undervisning inom högre utbildning fortsätter opåverkad. Det var en av slutsatserna från en konferens och undervisning och lärande vid amerikanska Harvard University enligt en artikel i Chronicle of Higher Education, Harvard Conference Seeks to Jolt University Teaching. Problemet är att allt för lite tid ägnas åt pedagogisk utveckling och att lärarna satsar mest tid att förmedla kunskap i stället för att främja lärande.
- In large part, the problem is that graduate students pursuing their doctorates get little or no training in how students learn. When these graduate students become faculty members, he said, they might think about the content they want students to learn, but not the cognitive capabilities they want them to develop.
Studenterna blir i sin tur passiva mottagare av information i stället för att aktivt söka kunskap och tillämpa den i praktik. Traditionell föreläsning utmanar inte studenterna:
- Lectures set up a dynamic in which students passively receive information that they quickly forget after the test. "They're not confronted with their misconceptions," Mr. Mazur said. "They walk out with a false sense of security."
The traditional lecture also fails at other educational goals: prodding students to make meaning from what they learn, to ask questions, extract knowledge, and apply it in a new context.
Konferensen tog också upp frågor kring examination och bedömning med bland annat kritik om det onödigt komplicerade och otydliga språket som används av både lärare och studenter. Läs artikeln och titta gärna längre ner på alla kommentarer.
OpenStax College erbjuder gratis digitala kursböcker för studenter inom högre utbildning. Organisationen stöds av flera stora finansiärer som William and Flora Hewlett Foundation, Bill & Melinda Gates Foundation, 20 Million Minds Foundation, Maxfield Foundation, and Rice University. Idén är att ta fram bra grundläggande kurslitteratur inom de viktigaste ämnen. Alla böcker är framtagna av experter inom området och är föremål för peer review (granskade av andra experter).
Studenter och lärare kan läsa böckerna gratis på webben men tryckta versioner kan också beställas mycket billigare än traditionell kurslitteratur. Dessutom finns det nätbaserade övningar kopplade till böckerna (betaltjänst). Böckerna revideras kontinuerligt och lärare är välkomna att föreslå ändringar och tillägg. Det här är ytterligare ett exempel på öppen utbildning och skapar tryck på förlagsbranschen. Kurslitteratur måste kunna uppdateras och revideras utan att behöva trycka nya tunga böcker och övergången till digitala läromedel är i full gång.
Amerikanska utbildningsmyndigheter med utbildningsministern Arne Duncan i spetsen satsar på att amerikanska skolor ska gå över till digitala läromedel under de närmaste åren. Stefan Pålsson har skrivit en bra bloggpost om detta på Skolverkets Omvärldsblogg, Alla skolor i USA ska gå över till digitala läromedel. Förra veckan uppmanade utbildningsministern alla skolmyndigheter i samarbete med läromedelsindustrin att förbereda en övergång till digitala läromedel inom 5 år.
Den digitala skolan kräver en helt förändrad syn på lärarrollen och lärande. Detta betonas i en guide för skolor och lärare som har tagits fram av Federal Communications Commission (FCC), Digital textbook playbook.
- Nu vill den federala regeringen att förändringsarbetet ute på landets skolor ska börja ta fart på allvar, men för att det ska bli möjligt krävs vägledning och hjälp att komma vidare. I höstas startade en storsatsning kring forskning om it och lärande, och nu är det dags att ta tag i skolornas konkreta vardag. I den guide som har tagits fram, vill man förklara varför övergången är viktig och ge konkreta tips och råd om vad som bör göras. Utgångspunkten är att det krävs en systemförändring för att skolan ska kunna fylla sin roll i samhället. Därför gäller det för skolan att lämna 1900-talets förutsättningar bakom sig och istället se vad som kan och bör göras idag.
Guiden betonar att vi inte bör jämföra tryckta kursböcker med digitala läromedel eftersom de fyller helt olika funktioner och har olika sätt att presentera material. Övergången till 2000-talets skola kräver planering, förberedelser och engagemang av alla inblandade och nu kommer tydlig styrning och uppmuntran från högsta nivå.
