App-guide för skolor

  by  Jorge Quinteros 

Nya appar kommer dagligen och allt flera lärare från förskola till universitet försöker hitta bra appar som elever och studenter kan ha nytta av. Problemet är att hitta de bästa och mest pedagogiska appar i ett nästan oändligt sortiment.

Bloggen iPad appar i skolans värld testar och rekommenderar nya appar för Apples iPad som kan vara intressanta att använda i skolan, på alla nivåer. Sedan maj har bloggen hunnit med nästan 300 poster om appar inom så gott som alla ämnesområden. Bloggen också innehåller länkar till många andra intressanta sajter om utbildningsappar, både på svenska och engelska, bland andra den pågående insamlingsprojektet Appskafferiet.

Visste du?

En kort film som förklarar varför skolor (och högskolor) måste ta nätbaserat lärande på allvar och anpassa verksamheten till 2000-talets krav. Filmen gjordes av New Brunswick Department of Education i östra Kanada som ett diskussionsunderlag till alla skolor i rovinsen. Den gjordes för över ett år sedan men budskapet gäller i högsta grad även idag.

Byt bara ut New Brunswick mot Sverige.

Wikis i undervisningen

En wiki är en webbsida som flera kan redigera och där historiken kan sparas. Den mest berömda wikin är förstås Wikipedia men det finns hundratusentals andra av mer en mer specialiserad karaktär. Elever/studenter kan samarbeta kring att skriva en egen wiki och fördelarna med detta är flera. Bland annat kan läraren se vem som har skrivit vad på wikin och därmed kunna bedöma varje students insats.

Här ser du en kort filmintervju med Sofia Alfredsson, lärare på August Kobbs gymnasium i Göteborg, Hon berättar om hur hon använder wikis i sin undervisning och hur det har stimulerat eleverna. Filmen ingår i ett nytt intitiativ i Göteborg, Torghandel, som ska inspirera lärare kring användningen av IT i undervisningen.



Läs mer om hur du använder wikis på CELA.

Blackboard öppnar sig

Lärplattformsföretaget Blackboard lanserar nu möjligheten för skolor och universitet att öppna sin lärplattform för externa studenter så att de kan få insikt i en kurs eller se valda delar. Kursmaterial kan nu markeras med en Creative Commons licens och allmänheten kan få använda och bearbeta kursmaterialet även om det ligger inne i lärplattformen. Nu när så många lärosäten i världen lägger ut sitt material fritt på nätet till fördel för det livslånga lärandet är det viktigt att kunna dela med sig av material som tidigare låg låst bakom lösenord i universitetets lärplattform. Materialet blir därmed sökbart på nätet.

- The move supports engaging wider use of the platform to serve different types of “guest” users taking part in efforts including open teaching initiatives, auditing and accreditation activities, student recruiting programs, community outreach programs and collaborative research efforts.

Läs ett pressmeddelande från Blackboard.

Konferens om det digitala universitetsbiblioteket

  by  caspros 

Hur ser morgondagens digitala bibliotek ut? Hur hanterar man nya medier och vilka juridiska förutsättningar finns för en digitalisering av bibliotekets verksamhet? Dessa och många flera aktuella frågor för akademiska bibliotek tas upp vid konferensen Det digitala universitetsbiblioteket som hålls i Stockholm 8-9 februari 2012.

- På konferensen Det digitala universitetsbiblioteket får du chansen att lyssna till framgångsrika talare som berättar om erfarenheter kring digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Dessutom finns representanter ifrån Sveriges ledande akademiska bibliotek på plats för att ge dig sina bästa tips om hur du lyckas med digitaliseringen på din arbetsplats. Lär dig det senaste om upphovsrättsfrågor, avtalslicenser, personuppgiftslagens tillämpning och andra relevanta författningar kommer vi självklart att belysa och behandla.

Ladda ner programmet som pdf-fil.
Till anmälan.

Rum för lärande

  by  Kathy Cassidy 

De flesta klassrum, även de med modern utrustning, följer det klassiska mönstret för katedundervisning med all fokus på läraren. Många skolmiljöer är dessutom slitna och oinspirerande och det är svårt att tänka kreativt när lokalerna och miljön är så begränsande. Det är temat på en intressant artikel i Lärarnas Nyheter, Här får lärandet rum, som tar upp nya tankar kring skolarkitektur och inredning som gäller i allra högsta grad alla utbildningsnivåer.

Artikeln menar att många skolor är inte byggda för en modern pedagogik och det är ett hinder för många lärare som vill prova nya former för lärande. Enligt Anna Törnquist, arkitek med skolbyggnader som specialitet:

– Även många nya skolor byggs enligt en förmedlingspedagogisk tradition som har varit borta ur den pedagogiska litteraturen och styrdokumenten i många år. I många skolor mer eller mindre tvingas man till en traditionell undervisningssituation på grund av hur lokalerna ser ut.

Utmaningen är att bygga skolor som ska kunna stå i 100 år men ska vara flexibla för att kunna ge utrymme för olika sorters pedagogik. Vi ska definitivt inte utgå ifrån klassrum för 25-30 elever. Mycket handlar om att skapa en trygg miljö

Anne-Marie Körling, grundskollärare och sakkunnig i Haninge kommun, menar att klassrummets utformning och design är helt avgörande för lärande:

- Jag vill ha ett professionellt rum som visar att här håller vi på med något speciellt. Där man i väggar, golv och tak kan se ett förverkligande av läroplanen. Det går inte i vare sig förmedlarklassrummet eller i det hemtrevliga klassrummet .... Miljön ska bära lärandet.

Läs mer

• Skolhus för tonåringar – rumsliga aspekter på skolans organisation och arbetssätt av Anna Törnquist (Stiftelsen Arkus) 
• Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola av Pia Björklid
• Körlings ord, blogg av Anne-Marie Körling. 

Projektmedel för flexibelt lärande

Folkbildningsrådet utlyser projektmedel för stimulans av lokal och regional utveckling av flexibelt lärande 2012.

Prioritering och urval kommer att ske inom följande områden:

1. Flexibelt lärande i folkbildningsverksamheten för att öka den digitala delaktigheten
   a) Pilotverksamhet för att testa ny verksamhet till grund för framtida satsningar.
   b) Utveckling av nya metoder och nätverk för ökat flexibelt lärande
2. Produktion av folkbildningens öppna lärresurser.

Sista ansökningsdag är 1 november 2011. Mer information och möjlighet att ansöka hittar ni på Folkbildningsrådets hemsida.

Titta även på den här filmen för en sammanfattning:

Källa: Folkbildningens nättidning Re:flex.

Sydkoreanska skolor helt digitala 2015

Alla skolor i Sydkorea ska vara digitala senast 2015 enligt en BBC artikel, Digital textbooks open a new chapter. Det betyder att alla elever har bärbara datorer, tillgång till trådlöst bredband och digital kurslitteratur och lärresurser. Sydkorea leder redan i de flesta rankningslistor över världens skolor med en hög nivå när det gäller digital kompetens (enligt en ny OECD studie) och regeringen vill behålla denna position. Regeringen har sedan länge satsat medvetet på IT i skolan med stöd till både lärare och studenter och denna strategi har bidragit starkt till landets ledande position idag.
 
- The government has understood the importance of having formal standards, so that systems can work with each other and quality can be assured.

Antiplagieringsverktyg ineffektiva

Svenska lärosäten litar alldeles för mycket på teknik för att upptäcka plagiering bland studenter enligt ny forskning av Debora Weber-Wulf, plagiatforskare på Hochschule für Technik und Wirtschaft i Berlin. Idag används verktyg som Urkund för att upptäcka fusk i uppsatser men Weber-Wulfs forskning visar att sådana verktyg upptäcker bara en del av fusket.

En artikel och radioreportage av SR, Program som ska upptäcka fusk är ineffektiva, skriver att mänsklig bedömning upptäcker fusk mycket effektivare än verktyg och att anti-plagieringsverktyg används mest i avskräckande syfte.

- ... Debora Weber Wulfs tester visar att programmen är sämre än mänskliga granskare. I 2010 års test sammanfattar hon att de på sin höjd kan användas när en lärare redan har misstankar, och att till och med då kan en vanlig google-sökning vara effektivare. Men idag används dom på många högskolor för att rutinmässigt leta igenom samtliga studenters arbeten och inte minst för att skrämma studenter att inte fuska. 

Det handlar om att inte bara lita på tekniken även om den kan hjälpa till viss del. Lyssna här på radioreportaget från SR:

 

Läs också en bra bloggpost av Jan Svärdhagen (Högskola Dalarna), Plagieringssystemens ineffektivitet där han menar att vi måste i stället ställa frågor till studenterna som inte kan googlas:

- Nu tror jag inte att så många lärare till 100% litar på systemen men i mina utbildningar som jag hållit i gällande plagieringssystem så har jag största fokus på frågan om varför man ev. "fuskar" snarare än att se verktygen som ett sätt att upptäcka plagiat. Fokus ligger allt för ofta på att i efterhand ta itu med problemet för att istället fokusera på vad som ligger till grund för plagiat. Om vi istället kunde fundera på hur vi formulerar frågor för att göra våra prov "unGoogleable/oGooglebara", dvs formulerade på sådant sätt att man inte bara kan Google upp svaret. Om vi arbetar med detta perspektiv kan vi lämna dessa system som inte räcker till.

Finskt universitet vill erbjuda lärarutbildning i Sverige

Östra Finlands universitet i Joensuu har just lämnat in en ansökan till Utbildningsdepartementet om examenstillstånd för att arrangera lärarutbildningar i Sverige. Lärarutbildningen skulle innehålla pedagogiska studier i naturvetenskap, främmande språk och specialpedagogik. Universitetet tänker erbjuda utbildningen på distans i samarbete med MKFC Stockholms Folkhögskola som har lång erfarenhet av att bedriva nätbaserade utbildningar i samarbete med internationella partners. Praktik kan göras antingen i hemkommunen i Sverige eller i en finsk skola.

- Östra Finlands universitet erbjuder extensiv och mångsidig lärarutbildning. Universitets speciella styrkor i lärarutbildningen är specialpedagogik och studieorientering samt ämneslärarutbildning i naturvetenskap. Universitets undervisning understryker forskningen och användningen av moderna inlärningsomgivningar och teknologi. Joensuu använder extensivt datorbaserade inlärningsomgivningar Moodle och Wiki. I institutionen för tillämpad pedagogik och lärarutbildning fungerar också en expertgrupp som är specialiserad i forskningen av informations- och kommunikationsteknologins pedagogiska användning. Exempelvis läroplan i specialpedagogik har fokus i teknologibaserad inlärning.

 Läs mer i ett pressmeddelande från MKFC Stockholms Folkhögskola (NewsDesk)

Webbseminarium om öppna lärresurser

I torsdags var det dags igen för ett webbseminarium om öppna lärresurser, denna gång arrangerat av nätverket Dela! och Skolforum (se ett tidigare inlägg i denna blogg). Nästan 300 personer hade anmält sig till seminariet och cirka 100 var på plats när seminariet drog igång. Eftersom seminariet spelades in kommer många flera att kunna ta del av det. Målgruppen var skollärare men det fanns även deltagare från både högre utbildning och folkbildning. Jag var med som moderator.

Alla länkar som togs upp i chatten finns här.

Läs mer på Delas hemsida.

Gratis nätbaserad lärplattform utmanar marknaden

  by  JISC 

En ny typ av lärplattform lanseras snart av medieföretaget Pearson. Plattformen kommer att heta Open Class och kommer att erbjudas helt gratis till universitet och skolor enligt en artikel i amerikanska Inside Higher Education, Freeing the LMS. Open Class kommer att vara en s k molntjänst där Pearson står för säkerheten och backup. Företaget erbjuder även gratis support till sina kunder.

OpenClass can be used “absolutely for free,” says Adrian Sannier, senior vice president of product at Pearson. “No licensing costs, no costs for maintenance, and no costs for hosting. So this is a freer offer than Moodle is. It’s a freer offer than any other in the space.”

Pearsons strategi med detta är att skapa ett förtroende inom högre utbildning för att senare kunna sälja in sina e-kursböcker, e-lärandeverktyg och andra digitala tjänster.

Fortsättning följer!

Amerikanska studenter protesterar mot dyr kurslitteratur

För många studenter är kurslitteraturen en stor budgetpost. Många böcker kostar långt över 1000 kronor styck och har inget värde efter kursen eftersom förlagen reviderar boken årligen. Många menar att det redan finns tillräckligt många öppna kursböcker på sajter som Flat World Knowledge, Wikibooks och Open Textbook att universiteten kunde rekommendera flera nätbaserade resurser i stället. Många öppna kursböcker har skrivits och granskats av universitetslärare.

Nu har studenterna startat en kampanj, Textbook rebellion, som kräver att universiteten börjar använda öppen kurslitteratur och flera nätbaserade resurser i stället för dyra böcker som snabbt blir inaktuella.

Läs mer i en artikel i eCampusNews, Students stage 'textbook rebellion' to protest costs.

Bild:
  by  windsordi 

Tips om hur man spelar in en föreläsning

UR Samtiden sänder dagligen föreläsningar från universitet, högskolor och akademiska konferenser via Kunskapskanalen. För att en föreläsning ska kunna sändas på TV måste den uppfylla en del kvalitetskrav när det gäller bild, ljud och belysning. Följande film, Så gör du snygg TV av din föreläsning, går genom flera praktiska tips om vad man bör tänka på innan man filmar en föreläsning, vare sig den ska sändas på TV eller som webbsändning.


Här ser du ytterligare en kort film, Så blir du en bättre talare i TV:



Se flera filmer på UR Samtidens YouTube kanal.

Dansk undervisningsportal

Det finns en omfattande och väldigt bra dansk undervisningsportal som heter EMU - Danmarks undervisningsportal som är väldigt relevant även för svenska lärare. Portalen är nationell och innehåller resurser för grundskola, gymnasium, vuxenutbildning och lärarutbildning. Här finns det guider, filmer, resurser och goda exempel inom alla ämnesgrupper. resurserna ska ge stöd till alla undervisningsformer och pedagogiska modeller.

En mycket intressant avdelning heter BrugIT - Sådan bruger du it med omfattande information och tips om användningen av IT i undervisningen. Ytterligare en avdelning som du bör titta på är Webetik, som innehåller goda råd om nätikett som kan tas upp i klassrumsarbetet.

Genom en sådan nationell plattform kan alla komma åt viktiga gemensamma resurser i stället för att olika organsiationer lägga tid och pengar på snarlika lösningar.

Det händer väldigt mycket i Danmark inom IT och lärande just nu. Läs mer om Danmarks strategiskt arbete inom område på en ny artikel på Omvärldsbloggen (Skolverket), Från vision till verklighet.