Webinar om öppna lärresurser

Brittiska Association for Learning Technology (ALT) erbjuder ett intressant webbseminarium (webinar) om hur universitet och skolor kan skapa policies för öppna lärresurser (OER). Seminariet Institutional Open Education and OER Policies äger rum måndag 23 juni 13.30-14.15 (12.30 UK). Huvudtalarna är Paul Bacsich (Sero Counsulting) och Teresa Bird (Learning Technologist, University of Leicester). De kommer att presentera två olika perspektiv på OER policy och leda en diskussion om följande frågor:

• Varför ha en policy för OER?
• Hur förankrar man den hos lärarna?
• Vad kan en policy innehålla?
• Vad säger studenterna?
• Vilka erfarenheter finns?
• Framgångskriterier?

Seminariet är kostnadsfritt.
Mer information och anmälan.

Lärande arbetsplats

70:20:10 är ett mycket populärt begrepp i synnerhet inom företagsutbildning men har även konsekvenser för det formella utbildningssystemet. Det betyder att 70% av det vi lär oss sker genom det praktiska arbetet, genom att testa och prova sig fram, 20% lär vi oss genom att fråga eller få hjälp av andra och 10% kommer från formella utbildningar.

Denna korta film av Charles Jennings förklarar hur 70:20:10 fungerar i en organisation och varför så många går över till socialt lärande på jobbet via sociala medier, tillgång till nätresurser o s v. Det handlar om att skapa förutsättningar för det informella lärandet men man kan inte tro att det går att styra det.

- You’ll never get a learning organisation if you’re continually pushing content at people and expecting them to learn. Learning organisations only emerge once people, individuals, start to pull learning when they need it, where they need it, where it’s going to be most effective for them, and when they’ve got problems to solve. 

Hur kan vi tillämpa 70:20:10 inom utbildning? Läs David Hopkins bloggpost om detta.

Öppna läromedel för skolan

Även om många kursböcker är väldigt bra finns det alltid brister och informationen blir inaktuellt efter ett par år. Ett återkommande problem är att kursböcker tar flera år att uppdatera och i vissa fall ligger felaktig information kvar i många år. Dessutom saknar en del läromedel alternativa perspektiv och ofta ger bara den etablerade tolkningen. Här kan det vara bättre med kollaborativa läromedel där flera tolkningar kan ges och där uppdateringar kan ske snabbt.

Många lärare i världen skriver redan egna kursböcker och publicerar dem som öppna lärresurser på sajter som Wikibooks, som bygger på samma principer som Wikipedia. Nu har lärarnätverket Skollyftet startat ett projekt, Öppna läromedel, där lärare kan skapa gratis svenska läromedel på plattformen Wikibooks. Målet är att skapa öppna läromedel för alla skolämnen och årskurser genom att lärare, lärarstudenter och elever samarbetar och bygger upp ett gemensamt bibliotek i Wikibooks. Allt ska granskas kritiskt och fel ska rättas allt eftersom. Genom att alla bidrar till skrivprocessen kan man på köpet lära sig mer om källkritik, textskrivning och informationssökning. Dessutom får eleverna insikter i hur man samlar in och sammanfattar information.

Frågan är om man kan lita på sådana läromedel och svaret är förstås nej. Precis som med vanliga kursböcker ska du som lärare granska materialet kritiskt.

- Materialet är skrivet av bland annat verksamma lärare. Fel skrivs självfallet inte medvetet in — men nya rön tillkommer; perspektiv kanske inledningsvis saknas. Det här är frågor man borde ha med sig även när man läser ”vanlig kurslitteratur”. Men kanske gör man inte det i tillräcklig hög utsträckning. Att använda sig av ett material som detta, gör att det källkritiska perspektivet är med som grundförutsättning.

Läs en längre bloggpost med bakgrund om projektet på Skollyftet, Öppna läromedel – Läromedelsprojektet för alla av alla.

Myten om internetgenerationen

CC BY-SA Some rights reserved by Gideon Burton

Allt fler ifrågasätter schablonbilden av att dagens ungdomar är teknikkunniga, självsäkra och har en instinktiv förståelse för digitala medier. En ny avhandling av Sheila Zimic vid Mittuniversitetet, Internetgenerationen bit för bit, undersöker verkligheten bakom stereotypen.

- Avhandlingen ”Internetgenerationen bit för bit” ifrågasätter idén om en internetgeneration eller Generation Y och problematiserar det sätt genom vilket IT och IT-användare konstrueras i idén om internetgenerationen, så som den utrycks i exempelvis nationella styrdokument och forskning.

Avhandlingen menar att begreppet internetgeneration är i stort en önskebild som har skapats utan förankring i hur ungdomar egentligen förehåller sig till teknik. Enligt Sheila Zimic:

- Resultaten visar att idén om, internetgenerationen, utgår från marknadsekonomiska intressen som inte motsvarar ungdomarnas egna intressen av IT. Ungdomar uttrycker intressen som att använda IT till sin hobby, för att umgås, ha roligt och för att drömma sig bort. De uttrycker snarare en begränsning, att användning av vissa informationsteknologier är ett i raden av många krav som ställs på dem.

Läs avhandlingen: Internetgenerationen bit för bit

Källa: Pressmeddelande från Mittuniversitetet, Myten om ”Internetgenerationen”

Europas första mobila FabLab

Många menar att biblioteken ska erbjuda möjligheter att skapa, experimentera och leka med olika medier och prova nya tekniker. Dessa färdigheter ingår i begreppet digital kompetens. I Friesland (norra Nederländerna) har projektet FryskLab bland annat byggt om en biblioteksbuss till ett mobilt laboratorium för barn och ungdomar där de kan experimentera och skapa. Bussen är därmed Europas första mobila FabLab (Fabrication laboratory). Titta på den här introduktionsfilmen för att se hur konceptet fungerar.

Mobilen som konferensmikrofon

Ett problem på alla konferenser är när någon i publiken vill ställa en fråga men måste vänta på att någon springer fram med en mikrofon så att alla hör. Men nu kan man i stället låta deltagarna använda sina mobiler som mikrofoner. En ny tjänst, Crowd Mics, kan länka varje mobil till salens högtalare och arrangören kan aktivera den mobilanvändare som vill få ordet.

Dessutom kan alla texta in sina frågor och tjänsten även omfattar en omröstningsfunktion där publiken kan snabbt svara på flervalsfrågor. Tjänsten finns som app för både Apple och Android. Titta på denna korta reklamfilm om Crowd Mics.

Wikipedia i klassrummet

Sara Mörtsell

Att arbeta med Wikipedia i klassrummet är ett utmärkt sätt för elever att lära sig källkritik och skapa en förståelse för hur information skapas och tolkas. En intervju på Skolverkets sajt Kolla källan med Sara Mörtsell, utbildningsansvarig på Wikimedia Sverige, Wikipedia i undervisningen, förklarar hur lärare och elever kan bidra till Wikipedia. Saras roll är att hjälpa lärare inom skola och högskola att se Wikipedia som en bra resurs i undervisningen och hon vill ha flera kontakter med skolor och högskolor framöver.

Att skriva en artikel i Wikipedia eller göra tillägg till befintliga sidor är en stor utmaning för både elever och läraren eftersom man måste ange pålitliga källor och ange dem på rätt sätt.

- Det är nödvändigt att ange källor till all information i Wikipedia så att uppgifterna kan bekräftas. Därför kan det vara ett bra sätt att träna källkritik att låta eleverna arbeta med Wikipedia.

Oftast skriver man inte nytt men klassen kan lära sig mycket genom att bevaka vissa sidor, undersöka historiken och titta på hur samma ämne behandlas på olika språk. För yngre elever finns det även Wikimini som följer samma principer som Wikipedia men skrivs av barn.

Läs intervjun med Sara Mörtsell.

Öppen grundkurs i källkritik

CC BY-SA Some rights reserved by Webbstjärnan

Webbstjärnan .se erbjuder en öppen gratis grundkurs i källkritik som kan användas antingen som självstudier eller som klassuppgift.

- Det här är en grundkurs för dig som vill arbeta med att utveckla ditt källkritiska tänkande. I den här kursen lär du dig att kritiskt granska webbplatser och deras innehåll. Den innehåller allt ifrån videolektioner till case och du får ett personligt intyg efter slutförd kurs.

Du måste registrera dig först för att komma åt kursmaterialet. Inne i kursportalen kan du diskutera med andra deltagare och du kan även ställa frågor. Kursen är uppdelad på följande områden:

• Det här är källkritik
• Så här är du källkritisk
• Vem äger domänen?
• Vem är källan till bilden?
• Värdera olika källor
• Första hjälpen för källkritik på internet 

Webbstjärnan erbjuder dessutom en introduktionskurs till Creative Commons, Så här använder du Creative Commons-material. Kurserna är anpassade även till mobiler och surfplattor så du kan studera var och när du vill.

Online Educa Berlin 2014 - världens största konferens inom e-lärande

CC BY Some rights reserved by ONLINE EDUCA BERLIN

Konferensen Online Educa Berlin 2014 äger rum 3-5 december. Konferensen brukar locka cirka 2000 deltagare från olika utbildningssektorer och företag med intresse för nätbaserat lärande. Den riktar sig till en bred publik: lärare, tekniker, IKT-pedagoger och beslutsfattare inom såväl den offentliga som den privata sektorn.

Årets tema heter Changing Learning och huvudtalarna är Howard Rheingold och Craig Weiss, två välkända experter inom nätbaserat lärande som utmanar och inspirerar.

- How is learning changing us? What does changing learning offer us? This year’s ONLINE EDUCA BERLIN will focus on the evolving shape of modern learning and the opportunity that the variety of modern, technology-assisted learning brings. Themes include Better and Best Practices, Training Learning and Development Strategies, The Cutting Edge, The Education Ecosystem, The new Business of Learning and Big Data for Education, Learning and Training.

Förutom alla föreläsningar, workshops, diskussioner och uppvisningar finns det även en stor mässa där utbildningsföretag och leverantörer visar upp sina senaste tjänster och produkter. Här ser du en film som sammanfattar förra årets konferens.

Europeisk rapport om kvalitet och öppna lärresurser

EU-kommissionens initiativ, Opening up Education: Innovative teaching and learning for all through new technologies and Open Educational Resources, handlar om att göra utbildning mer tillgänglig för alla genom smart användning av IKT och att satsa på öppna lärmiljöer, öppna lärresurser samt infrastruktur och innovation. Ett nyckelområde för utvecklingen av öppna lärresurser och lärmiljöer är kvalitetssäkring och därför fick mina kollegor i EFQUEL (European Foundation for Quality in E-learning), Anthony Camilleri, Ulf-Daniel Ehlers och Jan Pawlowski uppdraget att skriva ett överblick och analys av kvalitetsfrågor inom området: State of the Art Review of Quality Issues related to Open Educational Resources (OER).

Kvalitetssäkring av öppna lärresurser är betydligt mer komplex än för traditionella läromedel eftersom det finns många intressenter som kan vidareutveckla, bearbeta och sprida materialet. Kvalitetssäkring kan ske bland lärare, studenter och medieproducenter via peer review, kommentarer och rekommendationer. Men rapporten betonar vikten av att säkra kvaliteten via ett samspel mellan dessa öppna nätverk och de traditionella aktörerna, nämligen förlagen och lärosäten. Lärosäten behöver strategier och policies kring öppna lärresurser och rapporten föreslår lämpliga modeller.

- This report introduces quality concepts and approaches related to OER. It provides an overview of definitions of quality for OER and suggests a conceptual mapping and an overview of major issues related to quality for OER. Where appropriate, it gives examples of relevant existing practices and initiatives to illustrate the conceptual mapping. Furthermore, it gives a detailed overview of quality assurance models for OER, and will provide insights on the role of different actors and institutions involved in quality and OER. Finally, it will identify recommendations for policymakers at European and Member State level on quality assurance and OER with a view to supporting the further development and use of OER in Europe.

Ladda ner rapporten som pdf-fil.

Ny studie om bibliotek och sociala medier

 by @boetter

En ny avhandling av Maria Kronqvist-Berg (Åbo Akademi, Finland), Social Media and Public Libraries: Exploring Information Activities of Library Professionals and Users, undersöker hur bibliotek använder sociala medier och jämför personalens och användarnas uppfattningar i frågan. Många bibliotek har satsat stort på sociala medier för att skapa dialog med sina användare men lyckas ganska sällan. Avhandlingen betonar att bibliotekspersonalen måste aktivt initiera diskussioner via sociala medier; diskussioner uppstår inte spontant. De flesta användare var inte ens medvetna om att biblioteket hade en Facebooksida eller blogg och biblioteket måste aktivt bjuda in dem till diskussion med praktiska aktiviteter.

- Bibliotekspersonalen och användarna hade dessutom olika uppfattningar om samspelet mellan sociala medier och bibliotek. Bibliotekspersonalen ser sociala medier som en naturlig del i utvecklingen av bibliotekens service, medan användarna uttrycker osäkerhet eftersom de främst ser biblioteket som en fysisk plats. Denna studie bidrar med en bred och realistisk syn på de möjligheter och utmaningar biblioteken står inför när det gäller användningen av sociala medier.

Läs mer om avhandlingen i en artikel hos Skolporten, Biblioteken missar målet i egna sociala medier.

Lärarstudenters digital kompetens kartlagd

CC BY-SA Some rights reserved by IKTsenteret

Lärarstudenter är oftast väldigt positiva till att använda IKT i sin undervisning men känner att lärarutbildningen inte ger de praktiska färdigheterna som krävs i dagens digitaliserade skolorna. En ny rapport av norska Senter for IKT i utdanningen, Nyutdannede lærere, baseras på intervjuer med 365 nyexaminerade lärare om sin digital kompetens och integreringen av IKT-pedagogik i sin utbildning. Lärarna menar att lärarutbildning har inte fokuserat tillräckligt mycket på digital kompetens och IKT-pedagogik och att det saknas tydliga krav inom utbildningen. De har inte lärt sig hur man integrerar digitala verktyg i undervisningen och de har i stället fått lära sig på egen hand utifrån eget intresse.

Rapporten lyfter fram följande nyckelfrågor som lärarutbildningen bör utveckla:

• Digital omdömesförmåga (källkritik, upphovsrätt och integritet)
• Smartare användning digitala möjligheter i skolan. Många verktyg används bara för att göra det vi alltid har gjort.
• Se till att knyta användning av digitala verktyg till ämesdidaktik.
• Hur förändras lärarrollen och hur leder man klassen i en digital lärmiljö.

För en mer detaljerad analys av denna rapport se Stefan Pålssons artikel i Skolverkets Omvärldsblogg: Är nya lärare tillräckligt digitalt kompetenta?

Distansutbildning för vuxna - ny europeisk undersökning

  by Elsergietenapuros

Många universitet i Europa erbjuder nätbaserade kurser och utbildningar som fortbildning och kompetensutveckling för yrkesverksamma. ICDE (International council for open and distance education) tillsammans med UNESCO Institute for Lifelong Learning och StudyPortals undersöker nu hur distansutbildningar har påverkat vuxnas lärande under de senaste åren och hur sådana utbildningar kommer att bidra till framtidens kompetensförsörjning.

Projektet heter Impact of Distance Education on Adult Learning (IDEAL) och just nu finns det en enkät som riktas mot universitetsledningar i hela Europa och frågar om följande:

• Strategiska fördelar med att erbjuda distansutbildningar
• Nivån på studentsupport
• Incitament för lärosäten att erbjuda distansutbildningar
• Prognoser om framtidens söktryck på distansutbildningar
• Hinder mot utvecklingen av nätbaserad utbildning

Till september kommer de första resultaten och en fullständig rapport kommer till årsskiftet.
Läs mer i en artikel av ICDE , Distance education and adult learning - an obvious match?

Till enkäten

Flippa klassrummet

Daniel Barker är gymnasielärare i matematik och fysik på Norra real i Stockholm och har blivit känd i hela landet för sitt arbete med begreppet "flipped classroom". Väldigt kortfattat handlar det om att eleverna ser genomgångar och föreläsningar hemma via nätet och utnyttjar klassrumstiden för diskussion, laboration, fördjupning med läraren som guide och inspiratör.

Nyligen blev han gästföreläsare vid Ingvar Lindqvistdagen 2014 på Kungliga Vetenskapsakademien och föreläsningen spelades in av UR Samtiden. Daniel berättar om hur han har utvecklat sin undervisning och sätter eleverna i klassrummets centrum.

• Se Daniels föreläsning: Flipped classroom - ett annorlunda arbetssätt (30 min)
• Lyssna även på ett radioreportage om Daniel i UR:s serie Lärarrumet.
• Daniels webbplats med sina inspelade lektioner.

Mobila MOOCs för egen utveckling

MOOCs har hittills mest handlat om universitetskurser men det finns ett växande intresse att använda konceptet för att utveckla praktiska färdigheter som man behöver på jobbet. Förra veckan lanserades Qualt, en MOOC-portal med korta introduktionskurser specifikt anpassade för mobiler och surfplattor. Kurserna ligger på mobila appar som kan laddas ner gratis och handlar om grundläggande kunskaper inom t ex projektledning, ledarskap, marknadsföring, IT, webbdesign osv. Kurserna ger dig en övergripande introduktion till ämnet och fördelen är att du kan studera precis när det passar dig.

- Qualt ... is the first Massive Open Online Course (MOOC) for professional skills. It offers a series of entry-level, professional training courses that are explicitly linked to career development and progression. These courses are accessible for free via mobile apps and online. Qualt has partnered with leading Accrediting Bodies to develop course content that is valued by individuals and employers. 

Läs mer om Qualt i en artikel i den brittiska tidningen The Telegraph: Mobile Moocs: a new way of learning.